lördag, december 20, 2008

Reinfeldt antydde sänkt skatt för pensionärerna

Om bromsen för pensionerna slår till kan det bli aktuellt att diskutera ytterligare skattesänkningar för pensionärerna om statsfinanserna tillåter, antydde statsministern i Ekots lördagsintervju. Tillfälliga stimulansåtgärder kunde finansieras med lånade pengar antydde han också.

Statsminister Fredrik Reinfeldt var gäst i Ekots lördagsintervju 20/12 där han frågades ut av Tomas Ramberg. Enligt påannonsen var det det kommande "skitåret" so stod i centrum. Och nu hotas pensionssytemet av reglerna som kräver sänkning av pensionerna om avkastningen på fonderna blir för dålig (sänkta aktiekurser). Vad kunde staten göra enligt Reinfeldt? Han tänkte inte att staten i första steget skulle skjuta till pengar till pensionssystemet om "bromsen" skulle slå till. Istället antydde han ytterligare skattesänkningar 2010 för pensionärerna. Skulle det bli 400 kronor i månaden i sänkning som motsvarar bromsens effekter? Det svarade Reinfeldt inte på. Vi kan inte köra de offentliga finanserna i diket, var det allmänna svaret.

Prognoserna visar att det blir underskott i de statliga finanserna framöver. Skulle underskottet kunna bli större? Kan man sänka skatterna med lånade pengar? Ja, om de är tillfälliga menade Reinfeldt litet vagt. Vi vill se en varaktig sysselsättningsökning och behålla så mycket som möjligt av tidigare förbättringar. Vi har prövat jobbskattesänkningar och de har fungerat. Även i en lågkonjunktur? Här försökte han göra gällande att de skulle ha effekt. Andra sänkningar skulle kosta 3-4 mkr per jobb.

Frågan kvarstod och svaret var att det var viktigt med bestående förbättringar på sikt. Gör det som ändå långsiktigt är rätt, sade han.

Frågan kom in på att köpa svenskt. Det är många som lever på upplevelser som produceras i Sverige. Maria Rankka på Timbro har kritiserat detta. Hon är inte partikamrat sade Reinfeldt. Hur skulle det gå om alla följde uppmaningen att köpa tjänster producerade i det egna landet? På detta svarade han inte. Vilka föreställningar förmedlas i frihandelsdebatten? Han undvek att explicit svara. Uttalandet att inte köpa kinesiska varor i julklapp var svaret i en debatt om kortvariga stimulanser menade Reinfeldt.

Var det ett misstag att höja medlemsavgiften i a-kassan? Det var ett sätt att finansiera skattesänkningarna. Notan skall inte kunna skickas i osynlighet till skattebetalarna, sade Reinfeldt. För vissa grupper kommer sänkningarna nu att bli så stora att det blir billigare än tidigare att vara med. En tredjedel av de arbetslösa är inte med i a-kassan enligt arbetsförmedlingen - dubbelt så stor andel som 2006 (32 mot 15 procent). Det var ett annat konjunkturläge då, menade Reinfeldt. Vad är det för liv att leva på grundförsäkringen på drygt 7 000 kr/m? Inget bra liv tyckte han. Eller var det 5 500 i månaden som Ramberg efter en stund nämnde? Skillnaden är inkomstskatten vilket inte framgick.

Varför höjs inte ersättningen för de arbetslösa? Svaret på detta var en utläggning om nystartsjobb mm. Frågan kom in på idén på differentieringen av avgifterna. Om det är helt andra skäl som höjer arbetslösheten är väl idén förfelad. Men Reinfeldt menade ändå att det fanns olika risker. Men krisen kommer utifrån? Olika höga löneökningar i krisen var tydligen Reinfeldts tanke (och därmed olika hög arbetslöshet i olika branscher). Reinfeldt var envis och menade att en internationell konkurrensmiljö skulle påverka möjligheterna att ta ut löneökningar. Ett kringgående?

Det finns 60 000 lediga jobb på arbetsförmedlingen framhöll Reinfeldt. Utanförskapet har sjunkit med 30 000 personer var Reinfeldts svar på konjunkturåtgärder på arbetsmarknaden. Han verkade inte förstå frågan vad det var för vits med att pressa ut fler på arbetsmarknaden. Han försvarade arbetslinjen. Folk skall inte kunna säga nej till jobb som erbjuds. Jämförelse med Täby för honom själv kom upp. Det var säkerhetsmotiverat. En lagändring gjordes om statsministerns folkbokföringsort.

Hur rimligt är det att köra på etanol än på bensin? Svaret var effekterna på världsmarknaden. Vi kan inte ha en veckopolitik för koldioxidskatten. Vi använder sådana styrmedel i mycket högre utsträckning än andra länder. Höjd skatt skall också vägas mot andra miljöåtgärder. Svensk bilindustri behöver och kan förnya sig enligt Reinfeldt.

Det var en rad ganska tekniska frågor som togs upp och Reinfeldt undvek oftast att ge konkreta besked. Vi fick intrycket att arbetslinjen även skulle vara en adekvat politik för en lågkonjunktur. Att det skulle bli "för dyrt" med generella åtgärder antyddes mycket hastigt genom att siffran 3-4 mkr per jobb i förbigående nämndes. Här föreligger enligt min mening en felräkning som jag utvecklade igår. Det hade varit intressant om Reinfeldt hade fått utveckla sitt halva medgivande att stimulansåtgärder kan vidtas med lånade pengar. Det enda nya som Reinfeldt kom med var antydningen att det skulle kunna bli mer skattesänkningar för pensionärerna om pensionerna sänktes 2010.

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 21 december, 2008 10:42, Anonymous Anonym said...

Det nya svenska pensionssystemet har ju en generell del och en mindre individuell.
Bromsen slår är det tänkt till vid åtminstone en längre och djupare konjunkturnedgång än vanligt,vilket vi har nu.
Därför var uttalandet i den delen inte så märkligt.
Det har för övrigt kommit från en rad andra håll.

Även våra pensionsförsäkringar,som är mer stabila, är beroende av ekonomisk utveckling.

När nu pensionerna sänkts blir effekten ändä rätt marginell.

Som DI visar i dag-och som även Reinfeld var inne på- kompenseras detta även under lågkonjunkturåret 2009 av stora skattesänkningar m.m.

Dit hör rot-avdrag.lägre räntor,lägre energipriser, lägre bensinskatt samt lägre priser på livsmedel och "handelsvaror".

Regeringens syn på bilskatten har ju varit det som vänstern införde.
Jag tänker på et-certifikaten, som skulle subventionera utbyggnad av olönsam vind-och solkraft.
Dit hör även den koldioxidskatt, som inte minst Reinfeldt försvarat, detta även när bensinpriserna låg högre än 15 kronor per liter.

Syftet var förstås en stimulans att gå över till etanol, men nu med sjunkande bensinpriser har effekten blivit den motsatta.

Regeringen var ju länge inne på tanken att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring men osäkerheten inför ett sådant system var stor och likaså var den interna kritiken stark.

Nu har man ju i stället valt arbetslinjen framför bidragslinjen, vilket inte minst upprör socialdemokraterna vars större delen av kritiken mot allianregeringens politik utgår från detta.

Förutom viss höjning av de statliga bidragen till a-kassorna så har ju flera fackliga organisationer infört försäkringar som ökat skydd vid arbetslöshet.
En sådan mer individinriktad linje tror jag regeringen vill ha.

Vad gäller synen på frihandel så vet jag inte nåt svenskt parti som i alla lägen förespråkat frihandel.
Exemplem på detta är många.

Detta hindrar inte att marknadsekonomins trognaste försvarare nu genomför storskaliga insatser för att t ex rädda fordondsindustrier från kollaps.
Som Kjell-Olof Feldt konstaterat innebär detta en återgång till en kanske mer kapitalistisk ekonomi än tidigare.

Per Fredö

 
At 21 december, 2008 20:43, Anonymous Anonym said...

Den stora frågan är vem som ska betala alla spekulationsskulder, som uppgår till flera biljarder, 50 gånger mer än världens sammanlagda BNP. Om vi ska betala detta, så hjälper inga stimulanspaket.

På YouTube finns det en mycket bra 2-minuters musikvideo (!), baserad på julsången "Dotter Sion", som ställer sig frågan: "Ska vi betala"

 
At 22 december, 2008 14:40, Blogger Per Paterson said...

Naturligtvis skall vi baila out alla idioter som förlorat pengar och inte bara de i bankerna.

Här är en artikel som föreslår att Madoff skall bailas out:

http://www.fallstreet.com/dec1608.php

 
At 22 december, 2008 16:58, Blogger Danne Nordling said...

EAP och LaRoucherörelsen tar naturligtvis chansen att populistiskt angripa den fria marknadsekonomin även med musikvideor. Den springande punkten är formuleringen att vi måste "offra vård och omsorg" för att betala till de kriminella kapitalistsvinen som spekulerat bort våra hederliga pengar.

Varför skulle vi behöva ta skattebetalarnas pengar för att rädda bankerna? Skulle vi behöva t ex byta våra sjukhus mot räddade banker? Hur fungerar sådan ekonomi? Skall läkarna bli bankdirektörer och de bankanställda arbetslösa? Och sjukhusen rivas?

Om alla fallerande krediter ("50 gånger världens BNP") betraktas som spekulationsförluster har man inte förstått innebörden i begreppet kredit och varför kredit behövs i ett avancerat marknadssamhälle. Då anser man att kredit="ond spekulation" och vill ha socialistisk planhushållning istället.

Finansiell kredit innebär ingen real uppoffring. Därför kan en sorts kredit ersättas av en annan utan att exempelvis något sjukhus behöver läggas ned.
/DNg

 
At 23 december, 2008 11:58, Blogger Per Paterson said...

The global leverage is about $400TN or so, and that the world G.D.P less than $70TN.

Undra hur detta skall sluta? Vilka syndabockar kommer att hängas? Några bankers måste väl ändå rullas i tjära och fjädrar? Greenspan och chefen för Lehman Brothers?

 
At 23 december, 2008 13:14, Blogger Danne Nordling said...

Vi borde kankse också komma ihåg skotten i Sarajevo och attacken mot tvillingtornen i Wrold Trade Center. Båda ledde till en förödande svängning i det amerikanska bostadsbyggandet som i slutändan bidrog till finanskris och depression.

Frågan är vilket ansvar Greenspan hade när han höll räntan låg efter 11 september? Efteråt kan man konstatera att tajmingen blev fel. Men borde han ha förutsett detta? Ja, när bostadsbyggandet drog iväg även 2003 borde han ha slagit till bromsarna enligt min mening. Då borde regeringen senast också ha stoppat subprime-lånen.

De bankers som brutit mot reglerna borde också få sitt straff. Men de som bara tagit större risker än andra har inte gjort något kriminellt. Problemet för dem är att när det går nedåt på alla fronter är det sådana bankers som först går under. Med en norm för lägre risktagande kan systemet klara större obalanser. Men även med ett system som har en direkt hämmande riskaversion som norm kommer en tillräckligt stor störning alltid att drabba dem som tagit mera risk först.

Med en genomtänkt stabiliseringspolitik i beredeskap behöver vi inte förorda hämmande riskaversion. Utan stabiliseringspolitik kommer straffhoten för risktagande att hämma tillväxten på liknande sätt som vid socialistisk planhushållning.
/DNg

 
At 23 december, 2008 23:41, Blogger Per Paterson said...

"Med en genomtänkt stabiliseringspolitik i beredeskap behöver vi inte förorda hämmande riskaversion."

Problemet är att det inte finns någon för det finns ingen konsensus hur den skulle se ut. Sedan är det ett fenomen som dyker upp med 79 års mellan rum så inga politiker eller ekonomer har någon erfarenhet av att hantera sådana här kriser.

Tidigare kriser har oftast orsakats av att centralbanken höjer räntan för att stävja inflationen, denna kirs orsakades av för låga räntor som orsakade fastighetsspekulation och enorm hävstångsutlåning.

Den mest genomtänkta stabiliseringspolitiken vore enligt mig att inte göra någonting.

Grundproblemet är ändå FIAT valutan och fractional banking som i uppgång hävstångsökar penningmängden och i nergång hävstångsminskar penningmängden.

Det är intressesant att notera att centralbanken nollränte politik inte fungerar eftersom bankerna inte lånar ut pengarna till företag och privatpersoner eftersom som man är livrädd för kreditförluster och att folk nu börjar ta ut sina pengar från banken. Varför ha dina pengar i en osäker bank när du kan ha dem i madrassen och för varje dollar de tar ut måste banken minska sin utlåning med 9 till 70 dollar. Deflationen fortsätter i full swing.

Det är bra och rättvist. De som sparat och ej lånat får äntligen se sina pengar öka i värde och om processen fick verka fullt ut kanske man skulle kunna köpa en 10 miljoners villa i Djursholm för 100.000kr och hyra en hantverkare för 10 kr/tim, det är vad jag kallar jämlikhet.

 
At 25 december, 2008 19:47, Blogger Per Paterson said...

Det absolut viktigaste är om vi får fortsatt deflation eller inflation i USA och världen.

En del argumenterar för en deflations depression av typ 1835-1842 och 1929-1932. Eftersom USA hade guldmyntsfot gick det ej att inflationera sig ur krisen 1929-1932. Japan under 1990-talet sänkte räntan till 0% och massor med stimulanspaket och har haft deflation i 18 år nu. Vad får vi för utveckling?

En del argumenterar att eftersom centralbankerna nu lånar ut mycket stora belopp till 0% ränta eller mycket låg ränta så är det oundvikligt att vi får hög inflation i framtiden. Hur blir det egentligen?

Hur kommer priserna på aktier, obligationer, fastigheter och råvaror samt valutor att utveckla sig i framtiden är den viktigaste frågan av alla.

Det skulle vara mycket intressant att få läsa vad panelen har för tankar om detta.

 

Skicka en kommentar

<< Home