fredag, januari 16, 2009

Skatterna 2009 i procent samt jobbskatteavdraget

Inkomstskatten tar i år 25 procent av medelsvenssons inkomst. Utan jobbskatteavdraget blir skatten drygt 30 procent. Progressiviteten ökar genom avdraget. Förut ledde en viss tiodubblad lön till 20 gånger högre skatt. Nu blir det en 33-dubbling.

Nu går det att räkna ut intressanta följder av jobbskatteavdraget när det tredje steget genomfördes vid årsskiftet. Grunden för mina beräkningar är skatteskalan för förvärvsarbetande vid genomsnittlig kommunalskatt på 31,52 procent. Beräkningarna har först gjorts i kronor med hjälp av webbsajten jobbskatteavdrag.se. Gränsen för statsskatt (den nedre brytpunkten) är 30 630 kronor i månadslön. Gränsen för värnskatt är 43 850 kr/mån. Därefter har jag räknat om inkomstskatten till en procentsats för några utvalda månadslöner.

Inkomstskatterna 2009 i procent vid olika månadslöner samt det totala jobbskatteavdraget i kr visas nedan (kyrkoavgift ej medtagen).

Mån lön Sk % Jobbskatteavdrag
7 000 . . 12,7 . 619
10 000 . 16,2 . .667
13 000 . 19,3 . .788
15 000 . 20,6 . 892
20 000 .22,8 .1 150
23 000 .23,7 .1 305
25 000 .24,2 .1 409
28 000 .24,9 .1 512
30 000 25,4 . 1 515
35 000 28,1 . 1 515
40 000 31,1 . 1 515
50 000 35,7 . 1 515
60 000 39,1 . 1 515
70 000 41,8 . 1 515
80 000 43,5 . 1 515

Vi ser här exempelvis att skatten för den som tjänar 7 000 kr/m är 12,7 procent. Det är vad en genomsnittsinkomsttagare tjänar på kvartstid. Men det är också vad en arbetslös person utan a-kassa får per månad (grundersättning 320 kr/d). Då utgår inte jobbskatteavdraget på 619 kronor vilket utgör 8,8 procent av inkomsten. Skatten blir då 21,5 procent eller lika mycket som en som tjänar nästan 17 000 kr/m med arbete.

Vi ser också att en genomsnittsinkomsttagare, som enligt KI:s prognoser för den privata sektorn kommer att ha nästan 29 000 kronor i månadslön, betalar 25,1 procent i skatt. Utan jobbskatteavdrag blir skatten 30,3 procent. Kolumnen för jobbskatteavdraget visar att det ökar fån 619 kr vid 7 000 kr i månadslön till som mest 1 515 kr. Denna maxpunkt inträffar vid drygt 28 000 kr/mån. Jobbskatteavdraget upphör alltså att öka vid en nivå något under medelinkomsten i Sverige. En arbetare får 90 procent av maxavdraget (1350 av 1515 kr).

Inkomstskatten stiger däremot med stigande inkomst - från 25 procent vid medelinkomsten till 46,3 procent vid 100 000 kr/m. Det beror både på att jobbskatteavdraget i procent blir allt mindre (från 5,4 procent vid medelink till 1,5 procent vid 100') och på att statsskatt med 20 procent extra och värnskatt med ytterligare 5 procent extra sätter in vid ca 30 600 resp 43 800 kr/m.

Statsskatten sätts alltså in vid en inkomst som ligger drygt 5 procent över medelinkomsten. Värnskatten sätts in vid en inkomst som ligger 50 procent över.

Inkomstskatten stiger från 7 till 70 tusen i månadslön från 12,7 till 41,8 procent. Det är en dryg tredubbling (3,3 ggr). I kronor är det dock fråga om en 33-dubbling (32,6 ggr). skatten går från 898 kr/m till 29 288 kr/m.

Alliansregeringen har skapat ett mer progressivt skattesystem - dvs att skatteprocenten stiger snabbare än inkomsten. En tiodubbling av inkomsten ger inte en tiodubbling av skatten utan en 33-dubbling. Utan jobbskatteavdraget hade skatten från 7 till 77 tusen stigit 20 gånger - från 1521 till 30 803 kr/m.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 17 januari, 2009 01:46, Blogger Kraxpelax said...

Intuitivt synes mig skatteprogression rationellt för balansering mot positiv mariginalsparbenägenhet.

- Peter Ingestad, Solna

 
At 17 januari, 2009 13:44, Anonymous Anonym said...

Vi får inte glömma att alliansen vann valet på sänkta skatter för låg-och medelinkomsttagare samt ett minskat utanförskap.

Det är detta som skett.
Det kan inte heller uteslutas att det var fråga om valstrategi.

Det gällde att vinna väljare från socialdemokraterna. Åtskilliga av dem har också bytt sida och sympatiserar och röstar nu på "det moderata arbetarpartiet".
Märk väl, inget arbetarerparti.

Det tredje steget har dock inneburit att skatteskalan för statlig inkomstskatt ökat en del.

Ibland förespråkar man platt skatt, vilket väl även Danne gjort ibland,
Vad skulle detta kosta om man nu bortser från eventuella dynamiska effekter.

Det finns ju också krav från pensionärshåll om att deras skatter helt ska jämställas med dem, som nu fått jobbskatteavdrag.

Enligt min skattning skulle det kosta 7 milj.kr och således avsevärt ha minskat utrymmet för nu genomförda skattesänkningar.
Per Fredö

 
At 17 januari, 2009 23:37, Blogger Danne Nordling said...

Per, det finns inga säkra belägg för att de faktiskt vidtagna åtgärderna i form av jobbskatteavdrag haft några opinionsvinnande effekter. En undersökning av Sifo på uppdrag av Globaliseringsrådet visar att hälften av svenska folket är omedvetna om jobbskatteavdragets existens.

Utöver detta tror jag att oppositionen rent allmänt har lyckats inpränta bilden att Alliansens skattepolitik ger mest till "de rika". Den låginkomstprofil som jobbskatteavdraget har tror jag är totalt okänd. Däremot är kanske en del pensionärer medvetna om att de har missgynnats av Alliansens skattesänkningar. Men pensionärer är rigida och byter inte så lätt parti så det kanske inte gör så mycket.

Skattepolitiken kräver enklare grepp som t ex "platt skatt". Den reformen hade man haft chansen att påbörja i ett par steg om man hade börjat redan 2007. Kritiken från oppositionen hade knappast blivit annorlunda än den blev med jobbskatteavdraget. Alliansregeringen har med sin nuvarande skattepolitik avvikit ganska mycket från den borgerliga linjen som i huvudsak oavbrutet bedrivits från och med skatteberedningens tid på 1960-talet.
/DNg

 
At 18 januari, 2009 10:34, Anonymous Anonym said...

Det är nog dessvärre få, som är medvetna om viktiga politiska ställningstaganden, typ jobbkatteavdraget.

Ännu fler vet nog inte att socialdemokratiska oaktat all kritik mot orimliga fördelningspolitisk effekter nu godtagit de två inledande stegen i jobbskatteavdraget.

Har något annat land platt skatt, detta undrar jag även mot bakgrund av att åtskilliga länder har väsentligt lägre skattenivå än vårt land?
/Per Fredö

 
At 21 januari, 2009 17:58, Blogger Danne Nordling said...

En skicklig borgerlighet hade kunnat vinna valet med en vision om platt skatt. Det finns en rad länder bland de forna öststaterna som har platt skatt.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home