Månadslönen är nu nästan 29 000 kr i privat sektor
Gränsen för statsskatt låg 3 procent högre än den privata sektorns genomsnittliga månadslön 2007. Arbetarna tjänar 82 procent av snittet eller ca 23 700 kr i år. Se översiktstabell nedan.
Konjunkturistitutet har i sin lönebildningsrapport (nov -08) redovisat några olika löneuppgifter för olika kategorier i den privata sektorn åren 2006 och 2007. Den genomsnittliga månadslönen uppgick till 26 700 kr år 2007. Med den prognos för timlöneökningarna 2007 och 2008 som redovisas i decemberrapporten på ca 8 procent kan man beräkna att månadslönen borde bli nästan 29 000 kronor 2009. Arbetarlönen bordå då bli ca 23 700 kr permånad.
Från tabellen kan vi beräkna att arbetarlönen motsvarar 82 procent av genomsnittet i den privata sektorn. Kvinnolönerna motsvarar 91 procent av genomsnittet eller 86 procent av männens månadslöner. En orsak till detta är att kvinnor och män arbetar i olika yrken med genomsnittligt olika lönenivåer.
Lönerna för utomeuropeiska invandrare motsvarar 86 procent av genomsnittet. Dessas lönenivå motsvarar dock 95 procent av de europeiska invandrarnas löner (exkl Norden). Invandrare från övriga Norden har lika höga löner som genomsnittet.
Personer i åldersgruppen 25-44 år har nästan (0,7 procent högre) lika hög lön som genomsnittet. Gruppen 18-24 år har 26 procent lägre lön än snittet. Och gruppen 45-64 har 7 procent högre lön än snittet.
Den undre brytpunkten i skatteskalan sattes in vid en månadslön på 27 400 kronor. Det betyder att den genomsnittliga lönenivån bara låg knappt 3 procent högre än nivån för statlig skatt. Och brytpunkten låg 12 procent under genomsnittslönen för privatanställda tjänstemän.
Den övre brytpunkten låg på 40 700 kr/mån. Den låg drygt 30 procent högre än tjänstemannalönen och 86 procent högre än arbetarlönen.
Skatterna har därefter justerats så att brytpunkterna har höjts med nästan 12 procent medan den prognostiserade löneökningen är drygt 8 procent. Det betyder att en del av den eftersläpning i uppräkningen som förelegat under mer än ett årtionde nu återtagits.
Andra bloggar om: löner, skatter, ekonomi, arbetsmarknad, statistik, politik på intressant.se
Etiketter: övrigt
4 Comments:
Lönerna i olika grupper har sitt intresse.
De måste emellertid ställas mot KPI samt även en rad andra skatter och avgifter, som enskilda måste betala.
Den disponibla inkomsten har ju också stärkts sedan regimskiftet via besluten om jobbskatteavdragen.
Effekterna av detta finns det åtskilliga redovisningar av bl a via Ekonomifakta.
Vad som kan tyckas märkligt är att oaktat lågkonjunktur och finanskris så ökar reallönerna mer än genomsnittligt, vilket bl a beror på lägre inflation och lägre räntor.
Även bensinpriserna betyder mycket för alla våra
bilburna.
Vad arbetslösheten får för återverkningar förtjänar också en analys.
Längre tid innan nya jobb kanm finnas och ökad total arbetslöshet likaså.
Det är inte heller uteslutet att de nya avtal som kommuner blir avsevärt mindre kostsamma för arbetsgivarna med hänsyn till företagens överlevnad.
Vi kommer säkert också se en kraftigt ökad rationalisering, vilken inte bara beror på att företag måste genomgå en strukturanpassning.
Även den offentliga sektorn kommer att beröras. Det går inte att komma undan med ideliga skattehöjningar.
Slutligen återstår det att se vilken effekten blir av som regeringen uttrycker det västvärldens mest expansiva budget.
Per Fredö
Vet du hur mkt det är för en heltidarbetande? Det brukar vara ganska stor skillnad mot snittet.
35 000?
Visst finns det både heltids-och deltidsarbetare, men att detta skulle innebära att genomsnittslönen ligger så högt som 35 000 verkar osannolikt.
Det stämmer t ex inte alls med ingångna kollektivavtal.
Däremot har ju enormt mycket svartjobb, som enligt en del bedömningar ligger på 100 mkr.kr.
Vi har också en hel del fusk inom socialförsäkringssystemen.
Hur hålla koll på en försäkringskassa, som dagligen betalar ut 1,2 mkr.kr?
Därutöver ekobrottslighet och kriminalitet, som också höjer "lönenivåerna".
Så visst finns det kryphål.
Per Fredö
Uppgifterna avser heltid
Konjunkturinstitutet använder tabellen för att analysera hur den strukturella sammansättningen av anställda påverkar den statistiskt redovisade löneutvecklingen. Därför är det heltidsanställdas faktiska månadslöner som visas i tabellen.
Länk (se sidan 45):
http://www.konj.se/download/18.6b38234911d6cedb12580009861/LBR2008_web.pdf
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home