Metallarbetarna vill att Sahlin ensamt gör upp om kärnkraften

Industrifacket Metall vill att socialdemokraterna ensamma gör upp med regeringen om kärnkraften. Det framgick relativt tydligt av intervjun i Ekot med ordföranden. Men vad detta skulle få för konsekvenser för det rödgröna samarbetet utvecklades inte.

I Ekots lördagsintervju framträdde IF-Metalls ordförande Stefan Löfven 14/2. Han är en ganska verbal person som intervjuaren Tomas Ramberg hade svårt att få grepp om. Hur sannolikt är det att MP och FP skulle vara överens i en energiuppgörelse? Man får ge och ta blev svaret. Men vad det betydde konkret svarade han inte på. Den politiska kartan är helt ny. Vi vill ha de tre källorna och ser inte att det skulle vara möjligt att avstå från kärnkraften.

Kanske skulle en uppgörelse med enbart socialdemokraterna vara möjlig? Det hade Löfven själv funderat på. Då skulle det bli lättare att komma överens. Nackdelen är att samarbetspartierna inte är med. Men vari skulle denna bestå - det förklarade han inte. Idag har också förre ordföranden i Metall Göran Jonsson framträtt på DN-debatt och antytt samma tanke. Han varnar mycket explicit att Sahlins politik reskerar att S:s väljare söker sig högerut.

Vi vill ha kvar Vattenfall hos staten och inte utbyggd elöverföringskapacitet, menade Löfven. Det kommer att ta tid att gå igenom alla delar i en ny uppgörelse. Samtalen kunde ha börjat för flera år sedan och det var regeringens ansvar. Det är helt fel att min inställning skulle vara en följd av den interna debatten på den röd-gröna sidan. Industrin vill ha en blocköverskridande uppgörelse.

"Nätverket för framtidens energi" arbetar nu med lobbying med betydande resurser. Vi samarbetar med arbetsgivarorganisationer redan nu och de finns med. Per Öman i IF-Metall har också framträtt i DN. Vi tror inte på att ta bort halva elproduktionen och samarbetar därför med andra som tycker så. Seco gör en annan bedömning.

Om vi måste ha uranbrytning i Sverige så är jag för, ansåg Löfven. Australien och Kanada klarar detta. Stråldosen motsvarar en röngensköterskas. Men brytning är inte aktuell. Japanerna utvecklar en teknik för att utvinna uran ur vattnet.

Är Saab inte ett självständigt bolag som Fredrik Reinfeldt menat? Det tillverkas bilar i Trollhättan. Saab är inte bara ett varumärke. Men varför ska skattebetalna rädda Saab. En nedläggning ger också kostnader, menade Löfven. Jag skulle låna ut egna pengar för att jag tror på överläggningarna om framtiden. Det är möjligt att det är ett chicken race men det är ansvarslöst att göra sådana uttalanden som Reinfeldts.

För Volvo spelar ägaren inte någon roll. Staten skulle ha kunnat gå in tillfälligt, men det är inte längre aktuellt. GM har sannolikt haft någon fördel av att äga Saab. Nu ändras förutsättningarna och Saab får (tillfälliga) svårigheter. Det kommer en uppgång. Samhället och företagen har nytta av att dela utbildningskostnader under tiden.

Ford borde ha pengar kvar av Volvos tidigare vinster har Reinfeldt sagt. De pngarna borde alltså istället användas för att stöda Volvo. Det gick Löfven inte med på. Företaget har ett ansvar (när det går bra) men nu har vi enexceptionell situation där samhället också måste gå in. Se på andra länder. Vi vill inte komma på efterkälken när det går upp igen.

Jag har respekt för att klubbarna är emot Volvos aktieutdelning. Men Löfven gick inte med på att utdelningen borde slopas. Det är viktigt att ha aktieägare som tar ansvar på sikt och då behövs utdelning. Löfven är ingen verklighetsfrämmande vänstersvärmare. På Metalls område ökar dessvärre arbetslösheten starkt.

De som arbetar i internationell konkurrens med större risk för arbetslöshet ska inte behöva betala högre a-kasseavgift, menade Löfven.

Det var tydligt att Löfven inte ville bli utnyttjad som en splittrare av socialdemokratin. Han är redan involverad i en samarbetsorganisation som i lätt förklädnad arbetar för kärnkraft tillsammans med företrädare för näringslivet. Ramberg var inte heller så angelägen att nagla fast Löfven som ett hot mot Mona Sahlin och hennes möjligheter att sköta partiet utan svåra konvulsioner. Men det är den intressanta frågan, i synnerhet efter artikeln på DN-debatt idag. Hur ska S kunna fungera med en majoritet inom sig som är positiv till kärnkraften samtidigt som det finns resursstarka organisationer och t o m en lobbygrupp som verkar mot partiledarens mera emotionella vänsteruppfattning?

Vilka sulle konsekvenserna bli av att S ensamt gjorde upp med regeringen? En farlig splittrande valrörelsefråga skulle då neutraliseras. Samtidigt skulle Mona Sahlin ta ledningen inom sitt eget parti (om hon inte redan pratat in sig i ett hörn). Hon skulle visa var skåpet skall stå gentemot miljövänstern i grön och röd tappning. De skulle helt enkelt få gilla läget eller fälla en eventuell arbetarregering (knappast på kärnkraften dock). Vad tror Sahlin att hon har att vinna på att gå i miljövänsterns ledband. Eller är hon personligen mot kärnkraft och låter sina egna känslor färga av sig på partistrategiska beslut? Vem vet?

Andra bloggar om: kärnkraft, energi, regeringen, socialdemokraterna, förnybar energi, IF-Metall, politik på intressant.se