Sparandet i USA exploderar och förvärrar krisen enligt SEB

Obamas stimulanspaket är för litet och kommer för sent. Sparkvoten ökar med 7 procent och orsakar nästan 4 miljoner ytterligare arbetslösa trots paketet. Importen faller ca 15 procent. Budgetunderskottet i Sverige blir 6 procent enligt SEB.

Igår kom banken SEB med en ytterst dyster konjunkturprognos (pdf). Den har hunnit beakta president Barack Obamas stimulanspaket ARRP (American Recovery and Reinvestment Plan) på 787 mdr USD. Men SEB bedömer att produktionsgapet till följd av en kraftig konsumtionsminskning uppgår till ca 1 000 mdr USD 2009 och även 2010. Paketet innebär i år en stimulans på 250 mdr med störst effekt tredje kvartalet. Resten av effekten kommer 2010 och i någon mån först 2011. Detta är alldeles för litet för att kunna häva nedgången i USA.

Även om ARRP kan skapa eller rädda drygt 3 miljoner jobb kommer sparandeökningen och i viss mån exportminskningen på 14 procent i år att leda till att 3-4 miljoner jobb förloras. SEB anser att ytterligare stimulansåtgärder kan bli aktuella.


Sparkvoten ökar på bara ett par år med ca 7 procentenheter från en nivå obetydligt över noll. Risk finns enligt SEB att kvoten rentav kan öka till 10 procent. Den stora sparandeökningen beror både på den tidigare kraftiga skuldsättningen som nu framstår som nödvändig att minska och på bankernas kreditåtstramning. SEB:s ekonomer skriver:

"Feds åtgärder i kombination med det finanspolitiska stimulanspaketet motverkar deflationstrycket i ekonomin. Men i jämförelse med de depressiva krafter som nu verkar på ekonomin är motåtgärderna knappast tillräckliga. Vi bedömer t ex att effekterna av det finanspolitiska paketet bara utgör en tredjedel av det rekordstora produktionsgap som öppnas upp de närmaste två åren."

Detta är ett allvarligt memento för dem som satt sitt hopp till den karismatiske Obamas förmåga att vända krisen. Samtidigt är det intressant ur principiell stabiliseringspolitisk synvinkel. En hel del kritiker har ju haft rakt motsatt infallsvinkel. Att paketet och underskotten skulle leda till inflationsrisker avvisar SEB och menar att två kontrollstationer först måste passeras:

"1) En penningmängdsökning (expansion av den monetära basen) som stannar på bankernas balansräkningar leder inte till stigande tillgångspriser eller kreditexpansion. Så länge skuldanpassningen bland företag och hushåll fortsätter är det därför svårt att se att den monetära expansionen ska leda till att inflationen tar fart."

Därefter kommer en eftersläpningsprocess:

"2) När kreditanpassningen väl är över och breda penningmängdsmått börjar stiga tar det tid innan den ekonomiska aktiviteten återhämtat sig till en sådan grad att resursgapen börjar slutas och inflationstryck uppstår. Vi bedömer också att centralbankerna besitter instrument att snabbt reversera den monetära expansionen när tecknen på tillfrisknande i det finansiella systemet ökar."

Intressant är översikten för det offentliga underskottet i olika länder för 208-2010:

Man bedömer att budgetsaldot kommer att gå från ett överskott på 2,2 procent av BNP i Sverige till ett underskott 2010 på 6 procent. De finanspolitiska åtgärderna svarar i år för merparten av underskottet (2 av 2,5 pe). Men nästa år blir finanspolitiken mer restriktiv och svarar bara för ca 30 procent av underskottet (1,8 av 6,0 pe).

Vi kan fråga oss om detta ligger i linje med bankens förmodan att finanspolitiska åtgärder blir mer aktuella när ränteammunitionen tagit slut. Och dessutom kanske Anders Borg inte alls förstår sig på finanspolitiken, vilket i detta fall snarast kan betyda ännu större underskott i linje med vad som hände i början av 1990-talet.


Läs även andra bloggares åsikter om finanskriseen, budgetunderskott, sparande, USA, stimulanspaket, stabiliseringspolitik, inflation, finanspolitik, Anders Borg, stimulanspolitik, nationalekonomi, politik, ekonomi