Leder Obamas paket till uppreviderade prognoser?

Nu är Obamas stimulanspaket antaget. Det ökar budgetunderskottet med 5,5 procent till ca 14 procent av BNP. Kommer det att vända nedgången? Kommer det att ge nya jobb? Eller är det verkningslöst eller rentav katastrofalt? Ett intressant experiment har inletts som prognosmakarna måste beakta.

Natten mot lördagen 14 februari röstade senaten igenom president Barack Obamas jättelika stimulanspaket med siffrorna 60 mot 38 (SvD 15/2). Tidigare hade representanthuset antagit förslaget med 246 för och 183 emot (där röstade inga Republikaner för). Paketet har reviderats flera gånger och det är ännu oklart vad det innehåller. Slutsumman är 787 mdr dollar och ofta anges att 35 procent skulle bestå av skattesänkningar.

Andelen sänkta skatter har varit en tvistefråga eftersom Republikanernas kritik mest gått ut på att andelen varit för liten. Tidvis har det talats om 80 mdr extra i skattesänkningar, sannolikt för att få ett samarbete över partigränserna. Men för Republikanerna är skattesänkningar tydligen mindre viktiga än möjligheten att ge Obama en extra käftsmäll.

Skattesänkningarna består i sänkta marginalskatter för hög- och medelinkomsttagare och skatterabatt vid köp av bostad och ny bil. Summan är 282 mdr dollar (DI 14/2) men DN uppger idag att skattesänkningarna blir 212 mdr. SvD idag uppger andelen till 36 procent vilket också blir 282 mdr. Infrastruktursatsningar och utgiftsökningar summerar till 507 mdr dollar men DN uppger 575 mdr idag.

Riksbanken ansåg att stimulanseffekten skulle dröja eftersom andelen infrastruktur var så stor. Tidigare talades det om 90 mdr (bloggartikel 22/1) men nu uppger DI att summan är 150 mdr. Några av dessa ifrastruktursatsningar specificeras: vägprojekt 27,5, kollektivtrafik 8,4, fjärrtåg 9,3, bredbandsnät 7,2, moderniserat elnät 11, moderniserad sjukhusutr 19, isolering bostäder 5 samt garantier till sol- och vindkraftsproj 6 mdr dollar. Dessa tar tid att sätta igång.

Snabbare utgiftsökningar är: stöd till delstaterna 54, sjkv t fattiga i delst 90, förlängt stöd t arbetslösa 53,6, utökat stöd t fattiga fam 19,9 samt stöd t handik barn o studenter 25,2 mdr dollar.

Paketets 787 mdr motsvarar 5,5 procent av BNP. Om vi med Nordbanken i januari utgår från att underskottet utan paket blir ca 8,6 procent skulle alltså underskottet landa på 14,1 procent. Från denna siffra kan man möjligen dra en del av de 0,8 procentenheter infrastruktursatsningar som inte hinner bli utgifter detta budgetår.

Med tanke på att prognosmakarna hittills inte tycks ha trott på Obamas förmåga att få igenom ett stort stimulanspaket måst vi ställa frågan om beskeden nu innebär att prognoserna måste revideras upp? Eller är det så att kritikerna kommer att få rätt? En kategori kritiker menar att stimulans ger inte så många nya jobb. En annan kategori förnekar inte att paketet kommer att få effekt. Felet är att det (automatiskt?) kommer att göra ont värre inom ett par år och fler jobb kommer att gå förlorade.

Enligt Obama skulle paketet rädda eller skapa 3,5 miljoner jobb. Det är 225 000 dollar per styck. I kronor 1,9 miljoner. Men i Sverige har Anders Borg beräknat kostnaden till 4,4 miljoner per styck (bloggartikel 19/12). Är det lättare att rädda jobb i USA med expansiv finanspolitik än i Sverige? Eller har finansdepartementet i Sverige räknat fel?

Andra bloggar om: finanskrisen, stimulanspolitik, stabiliseringspolitik, nya jobb, Obama, underbalansering, skuldsättning, underskott, prognoser, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se