söndag, februari 15, 2009

Leder Obamas paket till uppreviderade prognoser?

Nu är Obamas stimulanspaket antaget. Det ökar budgetunderskottet med 5,5 procent till ca 14 procent av BNP. Kommer det att vända nedgången? Kommer det att ge nya jobb? Eller är det verkningslöst eller rentav katastrofalt? Ett intressant experiment har inletts som prognosmakarna måste beakta.

Natten mot lördagen 14 februari röstade senaten igenom president Barack Obamas jättelika stimulanspaket med siffrorna 60 mot 38 (SvD 15/2). Tidigare hade representanthuset antagit förslaget med 246 för och 183 emot (där röstade inga Republikaner för). Paketet har reviderats flera gånger och det är ännu oklart vad det innehåller. Slutsumman är 787 mdr dollar och ofta anges att 35 procent skulle bestå av skattesänkningar.

Andelen sänkta skatter har varit en tvistefråga eftersom Republikanernas kritik mest gått ut på att andelen varit för liten. Tidvis har det talats om 80 mdr extra i skattesänkningar, sannolikt för att få ett samarbete över partigränserna. Men för Republikanerna är skattesänkningar tydligen mindre viktiga än möjligheten att ge Obama en extra käftsmäll.

Skattesänkningarna består i sänkta marginalskatter för hög- och medelinkomsttagare och skatterabatt vid köp av bostad och ny bil. Summan är 282 mdr dollar (DI 14/2) men DN uppger idag att skattesänkningarna blir 212 mdr. SvD idag uppger andelen till 36 procent vilket också blir 282 mdr. Infrastruktursatsningar och utgiftsökningar summerar till 507 mdr dollar men DN uppger 575 mdr idag.

Riksbanken ansåg att stimulanseffekten skulle dröja eftersom andelen infrastruktur var så stor. Tidigare talades det om 90 mdr (bloggartikel 22/1) men nu uppger DI att summan är 150 mdr. Några av dessa ifrastruktursatsningar specificeras: vägprojekt 27,5, kollektivtrafik 8,4, fjärrtåg 9,3, bredbandsnät 7,2, moderniserat elnät 11, moderniserad sjukhusutr 19, isolering bostäder 5 samt garantier till sol- och vindkraftsproj 6 mdr dollar. Dessa tar tid att sätta igång.

Snabbare utgiftsökningar är: stöd till delstaterna 54, sjkv t fattiga i delst 90, förlängt stöd t arbetslösa 53,6, utökat stöd t fattiga fam 19,9 samt stöd t handik barn o studenter 25,2 mdr dollar.

Paketets 787 mdr motsvarar 5,5 procent av BNP. Om vi med Nordbanken i januari utgår från att underskottet utan paket blir ca 8,6 procent skulle alltså underskottet landa på 14,1 procent. Från denna siffra kan man möjligen dra en del av de 0,8 procentenheter infrastruktursatsningar som inte hinner bli utgifter detta budgetår.

Med tanke på att prognosmakarna hittills inte tycks ha trott på Obamas förmåga att få igenom ett stort stimulanspaket måst vi ställa frågan om beskeden nu innebär att prognoserna måste revideras upp? Eller är det så att kritikerna kommer att få rätt? En kategori kritiker menar att stimulans ger inte så många nya jobb. En annan kategori förnekar inte att paketet kommer att få effekt. Felet är att det (automatiskt?) kommer att göra ont värre inom ett par år och fler jobb kommer att gå förlorade.

Enligt Obama skulle paketet rädda eller skapa 3,5 miljoner jobb. Det är 225 000 dollar per styck. I kronor 1,9 miljoner. Men i Sverige har Anders Borg beräknat kostnaden till 4,4 miljoner per styck (bloggartikel 19/12). Är det lättare att rädda jobb i USA med expansiv finanspolitik än i Sverige? Eller har finansdepartementet i Sverige räknat fel?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

12 Comments:

At 15 februari, 2009 22:35, Blogger Elling said...

Världens största sedelpress trycker upp en jätteupplaga som risikerar starta en global skogbrand av inflation. Ekonomerna kan inte engång enas om va en sådan unik händelse kommer att föra till.
En ställer bara frågor utan att komma med svar.
- Hur svårt kan det vara att konstruera säkra och stabila system som den reala globala ekonomin kan leva med ? Det er jo bara att regulera kredit, cash och olika penningmängder med knapptryckningar och sedelpressar. Banker i knipe, värden på derivatpapper, ägendomsrätt och vandringssegner om fri marknad skiter vi totalt i. Sådana typer som antigen obstruerar, mörkar, skyddar sina nätverk, vill ha sina pappersskulder tilbakebetalda, inte önskar att ställa sina systemer till disposition for a global financial rescue task force - borde egentligen i bästa fall pensioneras på St Helena alternativt avrättas.

 
At 15 februari, 2009 23:36, Anonymous Ola said...

Danne
Hur ska krisen lösas?

 
At 16 februari, 2009 07:18, Blogger Per-Olof Persson said...

"Är det lättare att rädda jobb i USA med expansiv finanspolitik än i Sverige?"

- Om Sverige gjort likadant hade räntorna stigit till 100 %.


"Hur ska krisen lösas?"

- Det är känt sedan år 376 f.kr. att bankerna skapar uppgångar som leder till nedgångar. Bankerna tjänade mycket pengar på att låna ut pengar som de inte ägde och inte hade rätt att låna ut, dvs pengar som ska vara i säkerhet (från tjuvar) och som kan användas när så önskas.

Detta skapar "överkonsumtion", "överinvesteringar" och "överbelåning" under uppgångsfasen. Krisen löses genom att sparandet ökar samt att "överinvesteringar" och "överbelåning" avvecklas. Detta skapar en djup men kortvarig kris.


Vad är det teoretiska problemet med expansiv finanspolitik?

- Expansiv finanspolitik går endast ut på att öka företagens försäljningsintäkter. Därefter är det stopp i det intellektuella tänkandet.

Rätt teori är att företag endast producerar om kostnaderna har rätt storlek i förhållande till försäljningsintäkterna (en viss vinst krävs). Kostnaderna måste anpassas till försäljningsintäkterna. Expansiv finanspolitik tar inte hänsyn till företagens kostnader.

Full sysselsättning kräver att lönekostnaderna har rätt storlek i förhållande till försäljningsintäkterna. Lönekostnaderna måste anpassas till försäljningsintäkterna.

 
At 16 februari, 2009 10:08, Anonymous Anonym said...

Peter Schiff menar att dollarn är på väg mot hyperinflation. Vad skulle hända med euron och kronan i så fall?

 
At 16 februari, 2009 15:41, Anonymous Ola said...

Per-Olof Persson
Hur ska jag veta att du har rätt? Nästa ekonom säger en helt annan sak.
10 svar då får man 10 olika svar vem har rätt?
Alla kan ha fel endast en kan ha rätt, om man är kritisk.

 
At 16 februari, 2009 16:21, Anonymous Anonym said...

Per-Olof har sjävfallet rätt.
Problemet är bara att knappt några vill tänka eller handla i den av P-O föreslagna inriktningen.

Politiker på högsta planet gör som Sarkotzy, som struntar i att stå där vid skampålen.

Ett budgetunderskott på 14 procent av BNP av Obamamodell är inte ens kortsiktigt försvarbart.

På hemmaplan ser det betydligt bättre ut.

Vi får nu se vad som kommer att hända med Saab, en bra bil, men med 19 av 20 förlustår bakom sig.

Detta måste GM ta ställning till.
Att förstatliga Saab löser inga problem.

Fordonsindustrin har redan fått de lån för teknisk utveckling och krditgarantier, som kan vara försvarbara.
/Per Fredö

 
At 16 februari, 2009 17:39, Blogger Danne Nordling said...

Elling, en oklarhet i rapporteringen kring Obamas budgetunderskott är om det skall finansieras i The Federal Reserve System eller ute på kapitalmarknaden.

Ola, det är för sent att lösa de problem krisen för med sig. Men det finns möjligheter att delvis förhindra att problemen på kort sikt blir värre. Men då uppstår en risk för problem på längre sikt. Jag skall återkomma till vad som borde göras åt krisen.

Per-Olof, om vi befarar våldsamma räntestegringar i Sverige med en politik liknande Obamas måste vi ställa frågan vari skillnaden mellan USA och Sverige består.

Vidare måste vi analysera frågan om vad som borde göras nu när många misstag redan har begåtts. Lösningen nu ligger inte i vad som borde ha gjorts eller i vad som behövs för framtiden. På 30-talet uppträdde en strömning som kallas "likvidationisterna". De ville att allt dåligt skulle livideras.

En som låter lite som dessa är Peter Schiff, även kallad Dr Doom. Han tillhör en utrerad falang av den Österrikiska skolan. Men han har fått uppmärksamhet eftersom han fått rätt i att nuvarande kris skulle bli mycket allvarlig. Däremot fick han inte rätt i att det uppdrivna bostadsbyggandets nedgång skulle ge ett fritt fall för dollarn.

Nu säger Schiff att dollarn före 2010 års utgång kommer att falla som en sten, dvs hyperinflation. Då skulle Euron stiga om EMU klarade sig. Men hypotesen om dollarfall borde vara nästan lika giltig för euron. Då dras naturligtvis småvalutorna med av bara farten. Att detta skulle leda till att Kinas valuta skulle stiga är dock inte förenligt med grundhypotesen eftersom även Kina för en kraftig stimulanspolitik.

Ola, man måste själv sätta sig in i vad ekonomerna säger. Schiff säger t ex att stimulanspolitik nu inte i sig kommer att misslyckas utan fiaskot kommer sig av att man inte kan sätta stopp för stimulanserna i tid. Men eftersom Schiff förlägger fiaskot till före 2011 har han sannolikt fel.

Per, jag är inte så säker på att en åtstramning nu är det bästa för Sverige. Vi måste först se att det blir en uppgång i konsumtionen. Kanske skulle man skifta från penningpolitik till finanspolitik på grund av pp:s långa eftersläpning?
/DNg

 
At 16 februari, 2009 19:05, Blogger Elling said...

Deter Roubini som fått stämpeln Dr Doom, inte Schiff. Probelemt er att båda haft exakt rätt i snart tre år. Och deras framtidsscenarion är till att ge upp av. Hur er det möjligt att det råder oklarheter om en sådan fundamental fråga om finansiering av sedelpressen ? Är dom inte eniga om detta , kan dom ju börja om. Skall bankirerna sättas på plats ellér inte ? Varför inte göra som Franklin och Lincoln och trycka Greenbacks ? Har ni inte käst Zingales ? Hur läneg skall denna förvirringen pågå sålenge bomben tikkar ? Råder det inet konsensus om va som triggade The Great Depression ? Har ni inte studerat Tyskland uppsving både på 30talet och 50talet ? Kan ni inte se att FED er i händerna på JPMorganpöbeln ? Hur mycket sås har ni råd med ?
- Samma sak kan ju sägas i klimatfrågan. Blådårerna styr agendan utan minste susning om den kommande lilla istiden, perfekt tajmat med uranbristen, oljetorsken och kolförsvinannde.

 
At 17 februari, 2009 01:42, Blogger Danne Nordling said...

Elling, du menar väl professor Nouriel Roubini (f 1959) som också kallats Dr Doom? Han har på samma grunder som Peter Schiff (f 1964) förutspått att det skulle bli en allvarlig nedgång genom att peka på bostadspriserna och byggandet år 2006.

Roubini har kritiserats för att hans prognoser inte byggde på någon matematisk modell. Därför blev han inte trodd. Men var och en som såg att priserna nästan hade fördubblats och byggandet ökat med nästan 60 procent på 5 år hade kunnat varna för att detta kunde leda till en svår kris.

Det som var mindre känt var subprimelånen, värdepapperiseringen och instabiliteten genom alla nya finansiella mellanhänder. Samt naturligtvis att Hank Paulson och Bush(?) skulle vilja statuera ett varnande exempel genom att låta Lehman Brs gå i konkurs.

Schiff företräder en kategorisk tolkning av den österrikiska teorin. Roubini verkar mera lita till analogier med tidigare kriser och sunt förnuft. Att det kommer att gå illa i fortsättningen hänför han till att det finansiella systemets funktion inte går att rädda med de medel som politikerna nu tar till. Detta är en vagt grundad motivering som är svår att bedöma.
/DNg

 
At 17 februari, 2009 02:59, Blogger Per-Olof Persson said...

"...vari skillnaden mellan USA och Sverige består."

Skillnaden ligger i att världens centralbanker fungerar som ett planekonomiskt organ. Man dammsuger upp de dollar som kommer över gränsen och använder dem till köp av amerikanska statsobligationer. Detta höjer priset på obligationer och sänker räntan i USA.


"På 30-talet uppträdde en strömning som kallas "likvidationisterna". De ville att allt dåligt skulle livideras."

Om vi antar att Sverige fortfarande har en tillräckligt fri marknadsekonomi, så kan det inte vara något problem om olönsamma verksamheter av sig själv försvinner. Om individerna är tillräckligt fria och inte är bundna av höga skatter och regleringar, så kommer nya verksamheter att skapas på nytt.

Huvudproblemet ligger egentligen i att inga nya verksamheter uppkommer när de gamla förvinner eftersom vi alltmer får en fascistisk planekonomi (av italiensk- eller nationalsocialistisk modell).

Att olönsamma verksamheter likvideras i nedgångsfasen kan inte vara ett teoretiskt problem i sig själv som det behöver skrivas läroböcker om. Huvudproblemet är att Keynes och många andra människor som levde på 1920-30-talen, var anti-kapitalister som antingen ville ha en kommunistisk planekonomi eller en fascistisk planekonomi. När Keynes skrev en dålig bok bok som inte höll ihop rent logiskt och där han medvetet förvanskade ekonomiska teorier han inte gillade, så blev han den store socialistiska hjälten.


Lära av erfarenheten

Alla kriser har blivit kortvariga vid laissez-faire (avveckling av problemen). Om laissez-faire inte har använts och politikerna har fattat beslut för att åtgärda problemen har kriserna blivit långvariga vid vissa tillfällen: Japan 1920-27, Japan 1990- och framåt, USA 1929-41, under 1970-talet i många länder.

Det ska dock sägas att i USA 1929-41 fattades det beslut som gjorde företagandet olönsamt. Det Keynes kallade en "likviditetsfälla" var egentligen en "olönsamhetsfälla". Det räcker inte att lånen är billiga om företagandet på annat sätt görs olönsamt.


Vem har rätt?

Den som utgår ifrån sanna premisser har rätt. En sann premiss är att människor måste existera för att ekonomiska lagar ska kunna existera. Människor (i allmänhet) agerar för att bibehålla sitt liv och för att förbättra sin situation. Det krävs således en mänsklig handling.

Människor handlar för att uppnå sitt för tillfället högst värderade mål. All värdering är subjektiv (ej matematiskt mätbart) och föränderlig. Om en individ är hungrig är att äta det för tillfället högst värderade målet.

För att kunna uppnå målen måste människor ha tillgång till medel. Förr i tiden kunde en människas medel vara att ha kunskapen att smida redskap. Smeden byte redskap mot mat av bonden.

I en ekonomi utan pengar (byteshandel) uppkommer inga konjunkturcykler eftersom människor snabbt märker när "överproduktion" och "underproduktion" uppkommer. Problemen korrigeras relativt snabbt eftersom alla bytesvaror får rätt värde i förhållande till varandra.

I en ekonomi med pengar skapar bytesvarornas värden producentens intäkter och kostnader. Producenterna korrigerar "överproduktion" och "underproduktion" med hjälp av vinstsystemet (skillnaden mellan intäkter och kostnader). I en ekonomi med stabil penningmängd korrigeras problemen relativt snabbt eftersom alla bytesvaror får rätt värde i förhållande till varandra (kostnaderna får rätt storlek i förhållande till intäkterna).

Det som kan göra lågkonjunkturer djupa är om "överproduktionen" motsvaras av stora "överinvesteringar", dvs mycket pengar har lagts ned på sådant som byggnader och maskiner. Stora "överinvesteringar" kan byggas upp under lång tid i uppgångsfasen. Detta kan bara ske om "bytesvarorna" är felvärderade, dvs de varor som ger intäkter har fått ett för högt pris och/eller om de varor/arbetskraft som ger kostnaderna har ett för lågt pris.

Problemet är att om penningmängden ökar så har människor ingen möjlighet att snabbt ge pengarna ett "rätt värde". Pengar används vid handeln av bytesvaror/arbetskraft. De nya pengarna skapar i uppgången högre intäkter än vad de är förtjänta av och för låga kostnader än vad de är förtjänta av. När misstagen upptäcks uppstår en nedgång.

 
At 17 februari, 2009 14:31, Blogger Elling said...

Matematisk modell ? I dessa tider vågar jag påstå at dom flesta modeller er utdaterade. Men det finns inga nya att gå etter heller. Detta finnar jag oförståeligt. Det er typ mer bråttom att hitta modus operandi för världsekonomin enn att utröna modellen för Higgs boson.

Jag ser det som en nanometers framgång att man vill ha en matematisk modell för att bygga en robust modus operandi för kredit, penningamängd, bankverksamhet och global trafik. En kan jo börja med Keynes modell för stabilering av balanser mellan valutaområden. Det er ju inte svårare enn att en stackars ingeniör kan läsa genom den och forstå på en natt. Men för att göra avtrcyk blant maffiorna i WTO, IMF, FED osv osv måste väl modellerna vara oförståeliga. Så att dom kan användas till va som helst via manipulation sen-

 
At 17 februari, 2009 14:50, Anonymous Ola said...

Bristen på lösningar av krisen är nog lika mycket en kris i ekonomiteorierna,
Danne jag väntar på dina kloka ord om krisens lösning.

 

Skicka en kommentar

<< Home