Stimulanspolitik viftas bort av Borg

Finanspolitiska rådet kom med ganska modesta förslag till stimulanspolitik. Men genast dömde Anders Borg ut dem som ansvarslösa eftersom de offentliga finanserna redan hade försämrats. Det verkar som om Sverige inte har råd att hålla uppe produktionen. Har vi mera råd med att tappa 7 procent av BNP?

Idag kom Finanspolitiska rådets rapport (pdf) på nästan 300 sidor. Ordförande är Lars Calmfors, professor i nationalekonomi. Det finns mycket i den omfattande rapporten som borde diskuteras i den stabiliseringspolitiska debatten (smf pdf DN). På hemsidan sätter rådet rubriken "Regeringens stimulansåtgärder är otillräckliga". Och mot bakgrund av hur svårt Sverige har drabbats av den internationella lågkonjunkturen ligger det mycket i ett sådant omdöme, se diagrammet nedan:

Sverige har inte bara drabbats hårdare än många andra länder. Försämringen i bedömningarna för 2009 från i höstas (IMF okt) verkar också ha varit betydande till IMF i april. Rådet föreslår bl a att staten redan i år borde ge stöd till kommunerna så att de inte avskedar personal och att a-kassan görs tillfälligt mera generös. Dessutom vill man ge tillfälliga skattelättnader till låginkomsttagare, t ex pensionärer. Sammanlagt uppgår de finanspolitiska stimulansförslagen till 15 mdr kr i år och ytterligare 30 mdr nästa år. Det är ganska modesta förslag i förhållande till vad andra föreslagit, bl a Konjunkturinstitutet. I SR kommenterar finansminsiter Anders Borg förslagen mycket svepande och avvisande.

"Vi delar inte deras bedömning att det behövs stora ofinansierade utgiftsökningar, utan vi har haft en kraftig försämring av de offentliga finanserna men vi har fortfarande marginaler som gör att vi kan möta en svagare utveckling. Att redan idag spela bort de marginalerna tycker inte jag vore ansvarsfullt."

Betyder det att alla resonemang som Finanspolitiska rådet för är förgäves? Ja, i huvudsak. Det kan finnas några detaljer som kommer att överleva. Men det verkar som om Borg redan utan att ha studerat rapporten närmare redan har kastat den i papperskorgen. Det gör att den stabiliseringspolitiska debatten blir ganska torftig.

Ändå inleder rådet sin analys med ett ganska kraftfullt angrepp mot regeringens uppläggning av stimulanspolitiken. Detta skedde i budgetpropositionen från i september 2008. Sedan dess har mycket hänt. I BP trodde regeringen att tillväxten skulle bli 1,3 procent istället för 3 procent som varit möjligt. Åtgärderna som aviserades där motsvarade 1 procent av BNP i expansiv riktning.

Men därefter gick Lehman Brothers i konkurs och finanskrisen eskalerade till en förlamande nivå. Trots detta gjordes ytterst begränsade kompletteringar av stabiliseringspolitiken. I huvudsak försökte regeringen lindra finanskrisen istället. I vårproositionen förutser nu regeringen en BNP-minskning på 4,2 procent istället för de 2,9 procent som varit möjligt. Det betyder att under ett enda år (2009) kommer Sverige att tappa 7,1 procent av totalproduktionen genom den ekonomiska krisen.

Hur mycket som beror på exportminskning och nedgång av exportrelaterade investeringar gframgår inte av rådets rapport. Men man betonar att det är viktigt att utforma stabiliseringspolitiken så att osäkerhet undviks:

"Åtgärderna bör inriktas på att minska företagens och hushållens upplevda osäkerhet. Vid ökad osäkerhet blir företagen försiktigare med nyinvesteringar och nyanställningar, medan hushållen ökar sitt sparande. Den ökade försiktigheten kan bidra till en djupare konjunkturförsvagning. Den största risken för hushållen är arbetslöshet. Åtgärder som mildrar konsekvenserna vid arbetslöshet kan minska denna oro och därmed bidra till att stabilisera efterfrågan, vilket i förlängningen även kan minska osäkerheten för företagen." (s 72)

Detta har jag själv beskrivit som att man behöver bekämpa krisens sekundära effekter. Men denna debatt tycks ha viftats bort redan innan den börjat. K-G Bergström bedömde nyss i TV1 rådets kritik som den som "svider mest" på grund av dess vetenskapliga förankring, som även Borg sätter högt. Men han trodde ändå inte att några av förslagen skulle genomföras.

Andra bloggar om: finanskrisen, stabiliseringspolitik, finanspolitik, stimulanspolitik, Finanspolitiska rådet, Calmfors, regeringen, finanskris, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se