onsdag, maj 06, 2009

Vice riksbankschefen vill trycka pengar

Nu säger Lars E O Svensson nästan rent ut att Riksbanken överväger att börja trycka pengar. Men reaktionerna har blivit märkligt lama. Var finns alla som varnat för finansiellt kaos och hyperinflation?

Riksbankens penningpolitiska möte den 20 april refereras i dagens tidningar sedan protokollet offentliggjorts. Dagens Nyheter har en mer detaljerad redovisning som fokuserar på vice riksbankschefen Lars E O Svenssons resonemang om att räntan borde sänkas ännu en gång till 0,25 procent eller lägre. Men detta räcker inte antyder Svensson och säger i DN:
"Riksbanken kan hålla ner de långa marknadsräntorna, om man gör klart att reporäntan ska förbli låg. Nästa steg, bland dem vi nu överväger, kan bli att Riksbanken köper statsobligationer eller bostadsobligationer, betonar Lars E O Svensson."
Att köpa statsobligationer för riksbankspengar brukar i populärekonomiska sammanhang översättas med "att trycka pengar". Man menar att Riksbankens förmåga att skapa pengar från ingenting kan konkretiseras med bilden av de "rullande sedelpressarna". Men egentligen behövs inte några fysiska sedlar utan det är fråga om elektroniska förändringar av olika finansiella konton.

När Riksbanken köper redan utgivna statsobligationer kommer man att eliminera den undanträngningseffekt på kapitalmarknaden som försäljningen av obligationerna en gång gav upphov till. Då kunde staten genom att erbjuda högre ränta än andra som ville ha lån lägga sig till med det sparkapital som fanns tillgängligt. När detta kapital återigen kommer ut på marknaden genom Riksbanken kommer den långa räntan att sjunka.

Det är kanske något anmärkningsvärt att riksbankschefen Stefan Ingves inte med en stavelse antydde att köp av obligationer var något som övervägdes av Riksbanken när jag frågade honom om detta den 1 april. Men ämnet är känsligt och planen verkar vara att bit för bit förbereda opinionen. Vid sitt föredrag 1/4 nämnde Ingves enbart att den brittiska centralbanken hade börjat köpa obligationer. Det gav en rubrik dagen därpå om sedelpressarna. Nu är vice riksbankschefen avsevärt tydligare men ingen rubrik om sedelpressarna ännu.

Kan inte någon fråga Erik Penser om det nu skall bli hyperinflation som han varnade för den 20 mars med hänsyftning på den brittiska centralbankens obligationsköp? Eller vad säger Thomas Östros (S) om Lars Svenssons tilltag? Kommer räntorna att stiga och valutan att sjunka nu när ett "finansiellt moras" hotar? Och vad säger finansminister Anders Borg som varit den främste att varna för sedelpressarna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 06 maj, 2009 16:38, Anonymous Ola said...

Danne
Kan du förklara vad dom som är rädda för sedelpressen tror ska hända,
Vilka sakskäl mot sedelpressen finns.
Vilka sakskäl för sedelpressen finns.

Jag tror inte att många politiker förstår hur penningmängden fungerar,
Varnar dom för sedelpressen för att dom har hört att det är dåligt?
Jag skulle bli glad om du skrev mer om penningmängden.

 
At 06 maj, 2009 21:19, Blogger Katarina Folmer said...

@Ola,

När allt mer pengar finns i samhället utan att det faktiska värdet ökar (den samlade produktionen av varor och tjänster) innebär det att valutavärdet urholkas och gör alla varor och tjänster dyrare än de annars skulle ha varit.
Det värsta exemplet på hyperinflation var nog - rätta mig om jag har fel, Danne - när Tyskland efter första världskriget var så bankrutt att landet började trycka pengar för att skapa pengar. Till slut värda dasspapper.
Når man ett sånt läge igen kan man räkna ut att det går fullkomligt år pipan med arbeten, välfärd och sysselsättning.

 
At 07 maj, 2009 00:22, Blogger Danne Nordling said...

Katarina, man brukar anse att hyperinflationen i Ungern efter andra världskriget var den värsta. Möjligen är Zimbabwes nu pågående värre.

Med hyperinflation menas ofta att priserna stiger mer än 50 procent per månad.

Orsaken är trivialt sett att man trycker pengar i en rasande takt. Men den grundläggande orsaken är mer komplicerad. Ofta sammanhänger den med upplösningstendenser i samhällsstrukturerna till följd av krig, revolution eller inbördeskrig. I varje fall har exceptionella händelser föregått inflationsprocessen.

Den tyska inflationen under Weimarrepublikens första år började i augusti 1921. Orsaken kan sökas i det tyska krigsskadeståndet som först fastställts till 269 mdr Riksmark i guld ( 1 kg guld=2790 RM). Detta har ansetts vara orealistiskt stort och motsvarade enligt min beräkning 96 000 ton guld. Vi kan jämföra detta med att den totala mängden guld utvunnet till idag bedöms uppgå till 161 000 ton.

Kraven på Tyskland ledde i augusti 1921 till betalningar i form av statspapper mm som sänkte växelkursen till en femtedel redan i november (från 60 USD/RM till 330). Någon rätsida på skadeståndsproblemet kunde inte åstadkommas så i december 1922 hade växekursen sjunkit till 8000 RM/USD (0,8%).

Detta ledde till en intervention av franska och belgiska trupper i januari 1923 för att rent fysiskt komma i besittning av industriproduktionen i Ruhr-området. Detta möttes med strejker som uppenbarligen var politiskt sanktionerade. Inflationen tog slut i november 1923 när en ny valuta introducerades (Rentenmark). Då kostade ett glas öl 4 mdr RM.

Endast okunniga finansmän och propagandamakare som vill sprida oro eller bara göra sig intressanta kan jämföra dagens situation med den tyska hyperinflationen på 30-talet (som Penser råkade säga). Någon likhet med förutsättningarna för en klassisk hyperinflation föreligger inte vare sig i GB, USA eller Sverige.

Så varför detta ropande på vargen? Det är den frågan Ola ställer. Jag tror som han att politikerna är okunniga och istället för att ta reda på fakta låter de sig övertygas av propagandister med grumliga motiv som enkelt hänvisar till den tyska hyperinflationen på 20-talet som ett analogt, realistiskt hot mot Sveriges ekonomi 2010.

Inte gör landets ekonomijournalister saken bättre genom att inte konfrontera panikspridarna med fakta. Varför frågar ingen finansminister Borg vad han menar med varningarna för sedelpressarna? Har vi inte längre en myndighet för psykologiskt försvar som borde komma med ett klargörande?
/DNg

 
At 07 maj, 2009 04:56, Blogger Nils Lindholm said...

Det måste väl fram mer pengar.
Pengarna som skapades genom garantierna som Staten ställde upp med var väl slut redan innan dom ens fanns.
Huslånen har tydligen slukat 40-miljarder.
Vissa aktier rusar.
Att köpa o sälja ’begagnade’ aktier skapar inte mycket.
Att köpa o sälja ’begagnade’ hus skapar inte mycket.
Jo behov av pengar, pengar som kunnat gå till nåt vettigare än prishöjningar i ’second hand’ marknaden.

Och tror inte 'mäklarbrickorna', på ett tag åtminstone, får räkna på nästa års pris som säkerhet för lånen längre, kontantinsatsen har ökat.

Och bankerna skall ju ha lite mer kosing 'på banken' för att klara scenarierna i ’stresstesten’!!
Föreningsbanken (vad dom nu heter) är ju numera en stor bilhandlare.
Var det 400-miljarder som FB lånat ut till ’Est-länderna’, eller var det summan för alla bankerna?
Jag såg en siffra nånstans på att 57% var återvinningsbart!!
Så 150-miljarder ’kontopengar’ skall fram, noteras nånstans.
Och Regeringen har ju utlovat att stötta våra grannar i öst.
Så ett nytt Securum ska väl ha lite slantar till att ’köpa ut’ taskiga lån så att dom ’sofistikerade’ kan köra ’business as usual’ (från dom Engelska skojgubbarna).

Förra gången, när hyrorna inte ens räckte till räntorna (man räknade 2-siffrig ränta på den tiden) så kunde inte ’vem kunde ana detta’ (var det yuppies dom hette då?) fatta att det måste gå åt hel & vete förr eller senare.
Vi ’vanligt dödliga’ skall återigen slanta upp och städa efter ’vem kunde ana detta’.
Är det det som kallas för en investeringscykel ;)

 
At 07 maj, 2009 06:53, Blogger Katarina Folmer said...

Danne,

Nog är det väl ändå så att en sjunkande krona - även om det ger en hausse till handelsbalansen - undergräver statsfinanserna, främs för en liten valuta som är ytterst utsatt?

Även om definitionen hyperinflation är överdriven i nuläget - köper det - så har vi ännu inte sett var vi kommer att hamna i den internationella ekonomin än när alla gör likadant och pressar räntorna i botten. Tycker det låter som om alla får mer pengar som blir värda luft med LOES metod.

 
At 07 maj, 2009 11:47, Anonymous Ola said...

Tack Danne jag tror att kunskapen om penningmängden är alldeles för dålig i dag. Skriv mer tack

Jivetvis ska man inte trycka för mycket pengar.
Produktionen är betydligt lägre än vad denn skulle kunna vara, lite nya pengar kan vi få produktionen mer normal, för mycket pengar då kan varorna inte produceras i tillräcklig omfattning, vi får då brist och då stiger priserna.

Hur vet vi om vår nuvarande penningmängd är rätt? Är den för liten? varför skulle det då vara skadligt att återställa den till rätt nivå?

Lite extremt exempel tio kapitalägare lämnar landet med 1000 miljarder och använder pengarna i ett annat land som en lokal valuta, vad har då hänt med vår penningmängd.
Vad händer då om vi trycker 1000mijarder nya pengar. Jag skulle påstå att inget händer, men kommer helt plötsligt kapitalägarnas pengar tillbaks ja då får vi för mycket pengar.

Med lite mer ”nya” pengar i folks plånböcker så ökar konsumtionen.
Om ekonomin vänder så kan dom ”nya” pengarna tas bort med skatten om det behövs.

 
At 10 maj, 2009 00:25, Blogger Danne Nordling said...

Katarina, en sjunkande krona har väl ingen direkt effekt på statsfinanserna såvitt jag kan se. Det är bara om staten skulle ha en betydande utlandsskuld som skulle fördyras som vi skulle få en sådan effekt.

Du pekar på det generella problemet med riksbankspolitiken (främst i Sverige). Att få ner både korta och långa räntor är kanske ingen riktigt effektiv stimulanspolitik. En finanspolitisk stimulans skulle fördela effekterna jämnare och möjligen också minska riskerna för långsiktiga felinvesteringar i bostäder.

Är inte rädslan för stimulansåtgärder ytterst en rädsla för att staten med inflationens hjälp skall expandera istället för att tvingas vädja om att få höja skatterna? Alltså ett känslomässigt problem som inte har någon omedelbar relevans för stabiliseringspolitiken i en djup lågkonjunktur? Eller är folk verkligen på allvar rädda för en tysk hyperinflation?
/DNg

 
At 31 maj, 2009 05:47, Anonymous Anonym said...

Hej ser att ni pratar om pengar i Svergie här. Har ramlat över info som jag inte tidigare hade gällande "The Federal Reserve Bank" is U.S.A eller nu the "north America union". Såg i det sammanhanget även en dokumentärfilm kallad ZeitGeist som ger en bild av att vi människor är slavar under bankerna som förtrycker oss med ränta & manipulation. Det är en komplex historia men det skulle vara intressangt att veta hur långt det har spridit sig i Europa med då tydeligen Engelska & Tyska storbanker var med & formade "The Federal Reserve i America 1913. Min oro är att vi blir styrda/påverkade som de säger i dokumentären ändra från America. Nu är Riksbanken ägd av Staten i Sverige om jag är korrekt underättad & "The Federal Reserve" är privat ägd & har således egna ekonomiska intressen.
hade varit kul att höra någon insatt i ekonomi i "Sverige" se ZeitGeist dokumentären & sedan ge en kommentar till mina funderingar.

Dokumentären är gratis & kan Screenas eller laddas ner i DvD format. Länken är här
http://www.zeitgeistmovie.com/

MvH Markus.
ntwtop@hotmail.com

 

Skicka en kommentar

<< Home