lördag, augusti 29, 2009

Allmänheten ska bestämma över bonusarna sa Borg

Svenskt Näringsliv har en dissonans i relationen till sina medlemmar, menade finansministern i Ekots lördagsintervju. Allmänheten är emot bonusar. Då borde bankerna avstå. Ett fjärde jobbskatteavdrag är inte säkert. Kommunerna kan inte förbjudas bygga badhus.

Hur skall finansminister Anders Borg klara alla krav från allianspartierna och krav att få Sveriges ekonomi att fungera? Det var den förhandsannonserade frågan i Ekots lördagsintervju med Lasse Johansson (lyssna). Det fjärde steget i jobbavdragsserien ville han inte bekräfta. M vill ha sänkta skatter men andra menar att tajmningen är fel, menade Johansson. Borg betonade att det var viktigt att göra det lönsamt att arbeta.

[Men det är ju här enligt min mening som feltajmningen ligger. Det finns inga jobb att söka för ytterligare arbetsobenägna personer.] Ökad konsumtion finns med i bilden, nämnde Borg i förbigående. Men om man tagit i för mycket är det svårt att ta tillbaka detta på utgiftssidan. Men skatter är lättare att höja, sade Borg och nämnde alkohol- och tobaksskatterna. Att tillfälligt sänka momsen nu är relativt ineffektivt. Sysselsättningen faller men stannar kvar i arbetskraften. Därför är det viktigt med drivkrafter att komma tillbaka i arbete.

Vi har två problem: lågkonjunkturen och utanförskapet. Vi måste göra en avvägning enligt Borg. Vi måste tänka på sammanhållningen och den avgörs av att många är i arbete. Men drygt 11 procent blir arbetslösa? Vi har fått en extrem förändring i världsekonomin. Det är inte våra skatteförändringar som orsakat denna. Vårt ansvar är att hantera lågkonjunkturen. Synovate menar att S anses bättre på sysselsättning? Borg menade att S föreslår höjda bidrag och vi kommer att övertyga väljarna att det är fel väg.

Dyrare a-kassa är en orsak till att fackets medlemstal minskar. Det är bra, enligt Borg, med starka fackliga organisationer. Vi har sänkt avgiften i några steg och vi skall titta på avgifterna framöver igen. I löneförhandlingarna måste vi vara återhållsamma och inte höja som efter förra krisen. Därför förblev arbetslösheten hög.

Men det är stora skillnader i a-kasseavgifterna? Se på Byggnads som driver upp lönerna och arbetslösheten. Men de flesta facken tar ansvar. Vi har dessutom ett tak som gör att a-kasseskillnaderna inte blir alltför stora. Höjningen från början var inte feltänkt eftersom den ingick i en reformfinansiering. Nu är läget annorlunda.

Obligatorisk a-kassa? Det blir en sorts skatt på att arbeta om man tvingar alla. Höga avgifter är inte bra. Det är inte ett enkelt problem att lösa. Socialförsäkringsutredningen skall arbeta ett par år.

Hur är det att hantera alla krav inför ett riksdagsval? Vi ansåg att det fanns ett utrymme på 5, 6, 7 miljarder. Du har kallat SN ett särintresse? De är väldigt ideologiska. Det är viktigt att sätta sig med motpareten och diskutera. SN tror att de är bättre politiker än vi är. De har intagit en märklig position. Vi tar inte emot bidrag från SN, men från privatpersoner. SN har ofta en dissonans mellan sig själv och sina medlemmar.

Pengar till kommunerna? Skall det vara generella bidrag? Vi skall försöka fylla i hålet med uteblivna skatteintäkter. Badhus? Det finns olika effektiva kommuner. Kommunalpolitikerna har en förtjusning i att bygga monument. Vi har kommunalt självstyre - inte planekonomi. Riktade bidrag? Det hade vi förut och var kostnadsdrivande.

Bonusar? Beklagligt att vi är tillbaka i amerikanska banker. Märkligt att bankerna även i Sverige har en sådan hållning. Det blir ett starkt skäl för oss att internationellt att utforma regler. Systemen måste ta in kravet på samhällsekonomisk stabilitet. Bankerna måste lyssna på vad allmänheten tycker [!]. Det bästa är en internationell uppgörelse. Obama och Sarkozy kräver förändringar.

Det var inte lätt för Lasse Johansson att få någon rätsida på hur Borg resonerar om den ekonomiska politiken. Om det är så att det behövs stimulanser för att få upp konsumtionen, vilket Borg i förbigående erkände, måste väl en sänkning av skatterna för pensionärerna var effektivare än en sänkning för de arbetande. De senare kan ju spara en hel del av pengarna. När det inte finns jobb att söka har ett jobbskatteavdrag ingen annan effekt än att det kan öka konsumtionen.

Hur det förhöll sig med en tillfällig momssänkning intresserade inte Johansson. Men en sådan tillgodoser ju Borgs oro för att man inte kan ta tillbaka åtgärder när det går bättre. Ett jobbskatteavdrag är permanent och skall tydligen motbalanseras framöver av alkohol- och tobaksskattehöjningar. Synen på större statliga underskott fick vi inte veta något alls om.

Det framkom inte särskilt mycket nytt. Det mest anmärkningsvärda kanske är Anders Borgs syn på bakernas bonussystem. Han menade faktiskt att därför att allmänheten var emot dem skulle bankerna låta bli att återinföra bonusar. Så borde man inte kunna säga om man samtidigt anser att det är den samhällsekonomiska stabiliteten som borde vara avgörande. För inte är det väl allmännheten som kan bedöma vilka bonussystem som är destabiliserande?

Allmänhetens uppfattningar om bonusar kommer ofta från starka opinionsbildande organisationer som LO och är då betingade av avundsjuka. Var finns organisationerna som bildar motvikt genom att peka på att lämpligt utformade bonussystem ökar effektiviteten och tillväxten i ekonomin? Och även om så inte är fallet så är väl Sverige ett fritt land där bonusar måste vara tillåtna så länge som de inte bidrar till systemfarliga risker.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

2 Comments:

At 30 augusti, 2009 13:45, Blogger Per-Olof Persson said...

Skapar ökat sparande kriser?

Det är tvärtom: Det är ett minskat sparande som skapar kriser.

Utdrag ifrån nationalräkenskaperna i USA visar följande:

A) Andra kvartalet 2006

Offentlig konsumtion är 18,8% och privat konsumtion är 69,4%, totalt 88,2% BNP, och bruttosparandet är 11.8% av BNP.

B) Andra kvartalet 2009

Offentlig konsumtion är 20,7% och privat konsumtion är 70,7%, totalt 91,4% BNP, och bruttosparandet är 8,6% av BNP.

Slutsats:

Krisen har lett till en högre konsumtion och ett lägre sparande.


I verkligheten har sparandet minskat betydligt mer än vad dessa siffror visar:

A) De offentliga investeringarna har ökat men dessa är i verkligheten offentlig konsumtion. Investeringar kan endast göras av företag i syfte att dessa ska leda till ökad försäljning.

B) Inköpen av varaktiga varor har minskat. Det finns alltid ett sparmoment involverat i inköp av sådant som bilar och nybyggda bostäder. Inköpen finansieras delvis av sparandet. Sparandet har således minskat.

C) När företagens produktion minskar innebär detta att också att sparandet har minskat. Sparande innebär att pengarna inte används till konsumtion. Eftersom produktionen sker innan konsumtionen (ibland många år innan), måste sparandet finansiera
produktionen. Slutsatsen är att sparandet har minskat.

 
At 31 augusti, 2009 00:33, Blogger Danne Nordling said...

Anders Borg ville få upp konsumtionen. Han tyckte att jobbskatteavdrag var bättre än tillfällig momssänkning. Oklart varför. Kanske var det den långsiktiga effekten av avdraget som han värderade så högt.

Det är alltså hushållens sparande som är boven i dramat. Inte sparandet i meningen realkapitalbildning. Därför är det inget bevis för motsatsen att åberopa USA:s nationalräkenskaper som visar minskad realkapitalbildning. Detta är f ö en följd av krisen - företagen slutar att investera för att den privata konsumtionen inte ökar. Den minskade kapitalbildningen (sparandet) har således inte skapat krisen.

Det är mer fruktbart att se företagens produktion som en kontinuerlig process än som klassikerna och Marx att se produktionen av en beslutad varumängd som ett särskilt projekt. Vi behöver då inte laborera med kapitalister (sparare) som förskotterar penningbelopp som skall täcka kostnaderna under projektets fullföljande.

Därmed blir en produktionsminskning inte detsamma som en sparandeminskning.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home