Nu ska exporten öka

Exporten förutses öka. Företagens vinster är snart tillbaka till nivån före krisen. Småhusägarnas räntekostnader fortsätter att vara låga. Endast arbetsmarknaden är riktigt dyster enligt Konjunkturistitutets prognoser.

Igår kom Konjunkturinstitutet med en ny konjunkturrapport (pdf) som innehåller en hel del intressant material. Jag skall i denna post visa några diagram och återkommer sedan till frågan om de offentliga underskotten och statens skuldsättning.

Redan under tisdagen offentliggjordes tre andra konjunkturprognoser: från SBAB, Svenskt Näringsliv och Erik Penser Bankaktiebolag. KI räknar med att BNP sjunker i år med 5,0 procent och stiger med 1,5 procent 2010. SBAB tror på en ökning med o,6 procent 2010 och SN med 1,0 procent. Penser Bank tror på hela 2,1 procents ökning nästa år.

För hushållens konsumtion gör KI en mer optimistisk prognos för 2010 på 2,2 procents ökning mot Penser Banks 2,0 procent, SN 1,4 procent och SBAB blygsamma 0,7 procent. Bakom KI:s prognos finns ett antagande om minskad sparkvot med 1,6 procentenheter (från 13,6 % 2009), fortsatt låg reporänta och skattesänkningar/transfereringsökningar på 10 mdr kr som resultat av finanspolitiken.

Löneökningarna per timme sjunker till 2,2 procent 2010. Reallöneökningen blir 1,5 procent och det man kallar "konsumentreallön" ökar med 1,8 procent - hänsyn tas då till skattesänkningar (s 77).

Exporten sjunker med 14,7 procent kalenderåret 2009. Men raset mellan 2:a kvartalet 2009 och motsvarande kvartal 2008 är nästan 20 procent. Se diagrammet nedan:



Exportminskningen tillsammans med kreditrestriktionerna efter Lehman Brothers' konkurs i september 2008 utgör den initiala orsaken till lågkonjunkturen i Sverige. Jämför med den stagnation i exporten som inträffade efter IT-bubblan i början avv 00-talet. En liknande begränsad stagnation inträffade också i början av 90-talet. Exporten förutses öka med 3,1 procent 2010 och med 5,7 procent 2011. Därför talar man om en långsam uppgång. Men om utländska köpare av svenska investeringsvaror förstår att man måste vara tidigt ute med beställningarna kommer exporen enligt min mening att kunna öka väsentligt snabbare. Nu ser det ut som om BNP återtar nivån från 2008 först vid årsskiftet 2011/12.


Prisökningarna väntas bli måttliga. Visserligen stiger kärninflationen kraftigt - den var 2,4 procent i juli vilken med svårighet kan avläsas ur nedanstående diagram:


I diagrammet ovan representeras kärninflationen av den tunna gråa linjen. Den kommer enligt KI att sjunka tillbaka med 1,4 procentenheter på ett års sikt utan att reporäntan höjs. En orsak kan vara att kronan kommer att stärkas ytterligare. Dessutom blir löneökningarna lägre och produktiviteten ökar. Arbetskostnaden per enhet sjunker med 3,5 procent 2010 mot en ökning med 4,1 procent i år och över 6 procent förra året.

Mer som ett kuriosum visar jag nedan energiprisernas stegring:


Vi ser att elpriserna på åtta år har fördubblats (den tunna heldragna linjen överst). Det beror delvis på höjda energiskatter vilket grovt indikeras av skillnaden mellan heldragen grov linje (KPIX) och streckad linje (KPI). Men de förklarar bara ungefär 20 procentenheter av prisstegringen på energi och i samma storleksordning för el. Resten beror på den misslyckade avregleringen av elmarknaden som innebar etablerandet av en privat oligopolmarknad som exploaterar konsumenterna å det grövsta. Varför protesterar inte Villaägarna?

Småhusägarna som grupp har däremot fått lägre räntekostnader trots att huspriserna stigit. Detta visas av den heldragna grova kurvan i nedanstående diagram:


Vi ser att de sjunkande räntesatserna redan i början av 00-talet minskade ränteutgifterna med 20 procent på fem år. För den enskilde husägaren var minskningen hela 37 procent (streckade linjen). Detta medförde stigande huspriser vilken kan tyckas vara osunt i dessa tider med bostadsbubblor. Men byggandet i Sverige är så dyrt (dålig konkurrens?) att begagnade hus måste stiga i pris för att det skall gå att sälja nybyggda. När räntorna började stiga fick detta inte någon märkbar effekt på huspriserna, som fram till finanskrisen stigit med drygt 40 procent. KI förutser fortsatt prisuppgång till 2011.

Slutligen vill jag visa vinstutvecklingen i näringslivet i ett långt perspektiv. Vi får då kanske en annan syn på hur begränsad krisen är för företagen i motsats till krisen på arbetsmarknaden.

Dagens kris för företagen förefaller något mindre allvarlig än motsvarande i samband med IT-kraschen. 90-talskrisen var avsevärt värre och utgick dessutom från en lägre nivå på vinsterna. Prognoserna tyder på att krisen är snabbt övergående och kanske detta redan avspeglas i Stockholmsbörsens uppgång med nästan 40 procent sedan årsskiftet.

För de arbetande och dem som blir arbetslösa är det betydligt dystrare. Dagens kris kan jämföras med 90-talskrisen. De minskningar av "utanförskapet" som regeringen arbetat för har nu raderats ut vilket framgår av nedanstånde tabell:


Vi ser att läget 2009 totalt ligger på samma nivå som 2007. Men en försämring med 110 000 "personer" förutses till nästa år. Detta beror naturligtvis på konjunkturarbetslösheten och borde inte kunna utnyttjas i valrörelsen nästa år. Men den har en tendens att delvis omvandlas till ett kroniskt problem av utanförskap om den får "bita sig fast". Därför är det viktigt att försöka behålla sysselsättning genom kontracyklisk finanspolitik så att inte onödig arbetslöshet uppstår. På denna punkt är regeringens politik oklar.

Läs även andra bloggares åsikter om konjunkturer, stabiliseringspolitik, finanspolitik, uppgång, export, sparande, konsumtion, arbetslöshet, prognoser, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se