Konservativ samhällsmoral - hjältemod och livbåtar
Kvinnor och barn först. Den principen iakttogs rigoröst vid förlisningen av Titanic. Och tendensen går igen i dagens katastroffilmer. Ser vi en moralisk uppstramning?
Nu gör Sveriges Radio en storsatsning på att granska hjältemodet under två veckor i programmet Tendens. Det första handlade om den gamla normen om "kvinnor och barn först". Programmet tog bl a upp förlisningen av Titanic 1912 och hur livbåtarna hanterades.
Det som irriterade redaktionen var det könsperspektiv som den gamla moralen avspeglade. Mannen var den starke men också den umbärlige när katastrofen väl var ett faktum. Det är naturligtvis ett politiskt korrekt "genderperspektiv" idag. Och möjligen kan man se denna morals återkomst i olika katastroffilmer.
Men perspektivet borde istället vara den tendens till konservativ moralsyn som filmerna avspeglar. Det feministiska ältandet i Tendens känns daterat. I fallet Titanic manifesterade eliten i det västerländska samhället de normer och värderingar som fortfarande fanns inpräntade i t ex den amerikanska överklassen under beteckningen WASP.
Av förstaklasspassagerarna räddades samtliga barn. Av de 144 kvinnorna räddades alla utom fem. Och då valde tre att dö med sina män. Men 70 procent av männen i första klass omkom. Det förekom t o m att livbåtar sjösattes halvtomma för att det inte fanns fler kvinnor att fylla dem med. Att som man överleva skeppsbrottet betraktades av många i WASP-gruppen som fegt och skamligt. (Denna hederskodex framgick dock inte av filmen Titanic.)
Skulle vi bedöma att dagens rikemän skulle uppträda på liknande sätt? Det är uppenbart att demokratiseringen av eliten svept bort gamla tiders moraliska normer (bloggartikel 6/11-09). De mäktiga, vare sig de är rika eller politiskt mäktiga, är som folk är mest. Det är ett fenomen som är på gott och ont. Kanske vi ser ett utflöde av detta i sämre politik, mer populism och mer instabil ekonomi?
Men många samhällsfenomen går i vågor. Efter en tid med nihilism kommer en motreaktion. Ser vi nu en konservativ renässans eller är det bara en tillfällig backlash?
Läs även andra bloggares åsikter om konservatism, samhällsmoral, ideologi, dygder, hederskodex, moral, demokratisering, WASP, politik, filosofi på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 23:15
7 comments
7 Comments:
Det verkar vara ett populärt tema just nu, någonting med kaptener, livbåtar och skeppsbrott.
Men jag vet inte hur en del tänker. Dom verkar ju vilja kasta Allting överbord, och sen har dom mage och begära passagerarnas förtroende ändå?!
http://nystatare.blogspot.com/2009/11/kaptener-livbatar-och-skeppsbrott.html
Du menar "Kvinnor och barn och första klass först"? Nog fanns det kvinnor och barn att rädda, i tredje klass överlevde bara 34% av barnen och mindre än hälften av kvinnorna.
Att vissa livbåtar inte innehöll män beror nog mindre på att dessa frivilligt avstod från att ge sig dit än på att officeren som lastade båtarna på styrbordssidan vägrade släppa ombord män annat än för att bemanna årorna.
Kanske är den typen av klassamhälle på väg tillbaka, men något att se fram emot är det då inte.
Thomas, du illustrerar den konservativa moraltesen ytterligare. Här ser vi hur den ädla moralen var något som fanns mest i överklassen. Vanligt folk (män) i tredje klass ville inte offra sig.
Den konservativa tesen är att dessas moral nu spridit sig till de rika. När den yttrar sig på det ekonomiska området kallas den idag "girighet". Bristen på moral tror man är orsaken till dagens finanskris. Konservativa som RPM har beskrivit detta med indignation.
Nog vore det en fördel om de mäktiga hade bättre moral? Men är det ett klassamhälle som behövs för att åstadkomma detta? Den konservativa modellen förefaller ganska otydlig.
/DNg
"Här ser vi hur den ädla moralen var något som fanns mest i överklassen. Vanligt folk (män) i tredje klass ville inte offra sig."
Och hur kommer du på denna helt verklighetsfrämmande tes? Det handlade inte om tredjeklassmännens vilja att offra sig utan om att bara 25% av tredjeklasspassagerarna överlevde mot 60% av förstaklasspassagerarna. Betydligt större andel av männen i första klass överlevde än de i andra eller tredje.
http://www.anesi.com/titanic.htm
Thomas, vi måste för Titanic separera den strukturella "klasskillnaden" och dess inverkan på överlevnadsfrekvensen från den individuella moralskillnaden i olika klasser.
Strukturella skillnader gynnade förstaklasspassagerarna, FKP (tex genom närheten till livbåtar).
Den konservativa tesen vill göra gällande att FKP präglades av en ädlare moral som här tog sig uttrycket att man skulle offra sig för kvinnor och barn. En indikation är att 70 procent av FKP-männen omkom medan nästan alla kvinnor och barn räddades.
Av vuxna TKP 462m + 165kv = 627 omkom 387 + 89 = 476 (75,9%). Jämfört med vuxna FKP så omkom 122 av 319 (38,2%). Den strukturella faktorn ser ut att vara ca 2.
Om vi "översätter" TKP till FKP skulle vi först få 240 omkomna av 627 (38,2%). Reducerar vi totalen TKP till samma antal som FKP och bibehåller andelen för kvinnor och män för TKP (18,7%) skulle 23 kvinnor ha omkommit. Jämför med de 4 kvinnor i första klass som faktiskt omkom (härav var tre frivilliga).
Jag tycker att den kvalificerade konservativa tesen förefaller väl underbyggd. Med tredjeklassmoral hade 23 kvinnor i första klass omkommit istället för 4. Skillnaden är så stor att diverse felfaktorer knappast kan ha gett fel resultat.
Kritiken från konsevativa gäller att nästan alla idag har "tredjeklassmoral". Är det relevant i dagens debatt?
/DNg
Danne, du ignorerar t ex möjligheten att det bland passagerare oberoende av klass fanns en andel som trängde sig före. Skillnaden blir då att för förstaklasspassagerarna fanns det tillräckligt mycket utrymme för både dessa och för kvinnor och barn medan för tredjeklasspassagerarna det vart mer strid på kniven om de få platser som fanns kvar. Själv tycker jag en sådan förklaring verkar betydligt mer trovärdig.
Detta är självfallet en helt nödvändig utanförskapsreform.
Det insåg faktiskt Göran Persson som sa "detta är vår viktigaste uppgift under denna mandatperiod.
Men man lyckades inte. Allt fortsatte i gamla hjulspår. Och hade inte en vändning kommit så skulle vårt socialförsäkringssystem ha kollappsat.
Det var naturligtvis cynisk att utan särskild prövning förtidspensionera och sjukskrivna, som hade jobbat, som hoppades komma tillbaks och som inte fick nödvändig rehabilitering.
Detta var också en del av socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik. Den verkliga arbetslösheten doldes och detta i kombination med en alltför omfattande arbetsmarknadspolitik.
Till passifieringen hörde även att den misslyckade skolpolitiken innebar att 10 % av skolungdomarna fick förtidspension.
Vad gäller den nu så omdiskuterade reformen så är ju oppositionen i sak för den.
Den och massmedia har dock vräkt ur sig fruktansvärda glåpord, som att folk kommer att slängas ut på gatan och att en rad grupper hade blivit särskilt misshandlade t ex cancersjuka.
Dessa människor fick också gråta ut i våra nyhetsprogram och i Agenda.
Det var förstås det som gjorde att regeringen gjorde ett antal preciceringar så att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och även rehab inte skulle sväva i okunnughet vilka som hel eller delvis efter prövning skulle undantas.
Socialdemokraterna tillämpade nu samma taktik som när beslutet om FRA-lagen skulle tas.
Det räckte inte med alla förändringar som skulle stärka integriteten utan man skulle starta på ruta ett, vilket säkert lett till en försening på minst ett år.
Så kommer det förstås inte att ske.
Det betyder sannolikt att råskället fortsätter.
Vilken opinionsmässig effekt det kommer att ha är svårbedömt, men de röd-gröna tror ju att denna fråga kan fälla regeringen.
/Per Fredö
Skicka en kommentar
<< Home