Jämlikhetsanden bygger på konstig statistik
Det verkar som om jämlikhetsboken som kommit på svenska kanske bygger på felaktig statistik för inkomstspridningen. Japan är t ex mest utjämnat enligt boken men ligger på 19:e plats i OECD-statistiken.
Boken The Spirit Level (av Wilkinson och Pickett) som nyss kommit på svenska med titeln Jämlikhetsanden relaterar en rad sociala problem i drygt 20-talet i-länder i olika diagram till graden av "ojämlikhet". Dessa inkomstskillnader definieras som hur mycket mera de översta 20 procenten av hushållen tjänar än de understa 20 procenten. Hänsyn har tagits till skatter och bidrag samt försörjningsbörda. Jag har skrivit om boken flera gånger tidigare och nu senast om Wilkinsons besök på ABF i Stockholm.
Enligt professor Wilkinson bygger statistiken på säker grund. Men själva inkomstskillnaderna anges bara på ett enda sätt - 20/20-kvoten. Det hade varit intressant om denna hade jämförts med andra mått som gini-koefficienten, 10/10-kvoten eller 50/10-kvoten. De två förstnämnda nämns i boken men det sägs ingenting om hur de förhåller sig till det använda måttet 20/20-kvoten. Ett diagram över de olika ländernas värden finns på deras stiftelses hemsida (bild 5).
Wilkinson och Pickett uppger att dessa data hämtats från FN:s Human Development Report, OUP 2006. Enligt Wilkinsons utsago under stockholmsbesöket avser uppgifterna i boken förhållandena 2003-05. Av en händelse stötte jag på en tabell från OECD där både ginikoefficienten, 10/10-kvoten och 50/10-kvoten redovisades och som avser mitten av 00-talet. Av denna (pdf, tab 1) framgår att det finns stora avvikelser mot Wilkinson/Pickets redovisning.
För Sverige anger W/P en 20/20-kvot på 4; dvs den översta kvintilen tjänar 4 gånger så mycket som den nedersta. Det låter mycket för den som är bekant med svensk inkomstfördelningsstatistik. Om vi går till måttet 10/10-kvoten borde vi vänta oss en ännu större skillnad eftersom ännu rikare personer jämförs med ännu fattigare. Men OECD anger en 10/10-kvot på 2,79 (P90/P10).
För USA redovisar W/P en kvot på 8,5 medan OECD anger 5,91. Det förefaller alltså som om det finns väsentliga oklarheter i det statistiska material som Wilkinson och Picket använt.
Till yttermera visso stämmer inte heller rangordningen mellan länderna. Något systematiskt fel kan därför inte finnas i Jämlikhetsandens konstiga statistik.
Här nedan visas rangordningen från jämnast till ojämnast inkomstspridning enligt W/P (s 29 i boken) med OECD:s rangordning angiven:
1 Japan 19
2 Finland 5
3 Norge 3
4 Sverige 2
5 Danmark 1
6 Belgien 10
7 Österrike 7
8 Tyskland 12
9 Nederländerna 6
10 Spanien 20
. . .
22 USA 22
Wilkinson brukar peka på Japan som det mest utjämnade landet. Men enligt OECD ligger Japan nere mot botten i rangordningen. Det är inte något som beror på måttet 10/10, även ginikoefficienten och 50/10-kvoten visar att Japan har stora inkomstskillnader. Sålunda är 10/10-kvoten 13 procent större än för Storbritannien som brukar vara nästnäst värst hos W/P. Men W/P anger att Japan har en 20/20-kvot som är 56 procent lägre än Storbritanniens.
Ett annat exempel är Danmark som brukar ligga först på utjämningslistorna. W/P anger att 20/20-kvoten ligger 30 procent över Spaniens. Men OECD anger att 10/10-kvoten ligger 69 procent över.
Några hastiga nedslag i listorna gör att man blir väldigt skeptisk till de fina samband som Wilkinson och Picket funnit. De kanske inte alls är så starka när andra mått på inkomstspridningen används. Det är litet tråkigt eftersom deras tes är intressant att diskutera ur ett moralfilosofiskt perspektiv.
Forts: En översikt av kritiken mot boken, 11/2-09
Läs även andra bloggares åsikter om jämlikhet, Jämlikhetsanden, Richard Wilkinson, omfördelning, utjämning, skatt, progressiv skatt, inkomstfördelning, inkomstspridning, ginikoefficient, statistik, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: omfördelning, utjämning
posted by Danne Nordling @ 23:59
14 comments
14 Comments:
Han är väl framförallt ute efter att kritisera USA och framhålla andra länder som föredöme.
Frågan är om inkomstutjämningar är rätt väg till ökat välstånd.
Alternativet är riktade insatser till att lyfta de med lägst inkomster. Framförallt kunskapmässigt.
Race till botten eller toppen!
Det vore mycket intressant att höra W/P:s förklaring till dessa konstiga siffror. Har du några planer på att fråga dem?
Kan ju bero på vad som helst. Använder man bara heltidsarbete? Deltid? Pensionärer etc.
Werner, inkomstspridningsmätningar brukar använda sig av hushåll och den faktiska inkomst som de erhåller. Om det finns många hushåll med en vuxen hemmavarande eller med deltidsarbete så påverkas statistiken. Likaså tar man hänsyn till hur många barn i olika åldrar som ska försörjas på inkomsten.
Jag ska titta närmare på OECD-siffrorna vid tillfälle. Frågan är om FN:s siffror finns bättre preciserade på nätet än det diagram som W&P redovisar.
/DNg
Om man söker på källan så hittar man FN-rapporten. Där kan man se att siffran från Japan är för år 1994, medan de flesta andra siffror är från 2000 eller senare. Det kanske kan vara en förklaring?
Hej Danne
http://stats.oecd.org/Index.aspx?QueryId=11112&QueryType=View
Där kan du söka bland OECDs siffror. Gini-koefficient för Japan efter skatter etc. är 0.32 vid ''mid-2000s'' och för Sverige 0.23. För USA är det 0.38 och för UK 0.34.
Och här har du siffror från Human development report: http://hdrstats.undp.org/en/indicators/161.html
Har även mailat Wilkinson och konfronterat honom med dina siffror. Hoppas han svarar.
Mvh
August Torngren Wartin
Wilkinson har nu svarat, både på innehållet i ditt inlägg samt på Norbergs blogginlägg (jag konfronterade honom med båda två). Jag har frågat honom om jag får publicera svaret och gör det så fort han gett mig tillåtelse.
Mvh
August
Wilkinsons svar på din kritik:
''As we said in the book, we averaged three years of figures published by the UN which were basically the same as the ones published by the World Bank. They came originally from the Luxembourg Income Study (LIS) which was set up to help produce internationally comparable figures. In our use of data we have an absolute rule that we take the data as published in our source. If we started to pick and choose data points that would be an important potential source of bias. As an example, look at figure 6.4 showing infant mortality. We included Singapore even though we cannot believe it has the lowest infant mortality in the world and in strongly detracts from the relationship with inequality.
I have since become aware that OECD quote very different figures for Japan which come from a different Japanese income survey from the other one, but I have not found out what the difference is in what the two surveys measure. However, my impression is that the OECD figures have not been through the same careful processing to maximise international comparability as those on LIS. But this is not a major problem for our thesis. If you take Japan out of our index graph (the one where we put al the health and social problems together), or put Japan almost anywhere else, there is still a strong relation between inequality and our index of health and social problems.''
Jag publicerar snart även Wilkinsons övertygande svar på Norbergs kritik.
Mvh
August
De som varit anställda åt skattebetalarnas förening tycker alla andra har fel. Det är ju skattesänkningar som för dessa är livets krydda. Skulle någon komma med mera rättvisa och jämlikhet så har de ju fel.
Se bara hur Reinfeldts politik är han skiter fullständigt i arbetslösa, sjuka.
Skattesänkningar som gynnar överhet det är det rätta för dem.
För egen del är jag helt övertygad de som har sådan åsikt de har några gener mindre än apor.
D.v.s de tillhör den tredje okända grenen för människans ursprung.
De har förmoligen den minsta hjärnan av människosläktets grenar
De som ev har en stor hjärna har upptäckts ha väldigt lite innehåll i den.
Det är mest luft i den som består av lite syre och mycket sprit.
Tur man tillhör en som har stor hjärna mycket innehåll och självklart skarpt sinne.
Anonym, du måste komma med sakargument för att jag ska kunna diskutera dina synpunkter!
August T W, tack för dina initiativ. Det är sakdebatt som för diskursen framåt. Wilkinsons svar är dock inte uttömmande. Om man kontrollerar hans data verkar de inte hålla för något annat än för barnadödligheten. Det är litet tråkigt eftersom det är intressant att diskutera grunderna för samhällelig ingenjörskonst.
Tino Sanandaji har gjort ett grundligt arbete med kontrollen av Wilkinson, se: http://super-economy.blogspot.com/2010/02/spirit-level-is-junk-science-part-deux.html
Jag ska om möjligt sammanfatta denna genomgång för en svensk publik vid tillfälle.
/DNg
hej igen! wilkinson har svarat lite kortfattat på Tinos inlägg.
på min blogg, hitar du wilkinsons svar på norbergs, ditt och tinos data
oj, nu såg jag att jag är inloggad med anvöndaren på min andra blogg..
här hittar du iaf wilkisnons svar på tino etc:
http://augusttorngrenwartin.blogspot.com/2010/02/wilkinson-ger-norberg-och-nordling-svar.html
You should not compare countries to each other. You should compare countries to themselves before and after changes in "inequality".
The result is that "inequality" (i.e., income differences) is good. Read these professors.
http://andrewleigh.com/?p=2400
http://www.rand.org/labor/aging/rsi/Deaton-inequ-heal-all.pdf
Skicka en kommentar
<< Home