fredag, mars 05, 2010

Lönerna är egentligen drygt 31 procent högre

Arbetsgivaravgifterna höjer den verkliga lönen med 31,4 procent. För många är denna löneskatt större än inkomstskatten. Det borde redovisas på lönebeskeden, menar professor Jonung. Parterna borde komma överens i avtalsrörelsen.

Länge har förekomsten av sk arbetsgivaravgifter varit något som inte beskrivits eller diskuterats i media. Allmänhetens kunskaper om osynliga skatter är därför begränsad. Detta visar inte minst dagens debatt om RUT-avdrag för hushållstjänster.

Men idag skriver professor Lars Jonung en kolumn på ledarsidorna i Dagens Nyheter med rubriken Visa hela lönen. Det är en viktig artikel som vi får hoppas får efterdyningar. Jonung framför ett krav till arbetsmarknades parter att komma överens om att börja redovisa löneskatterna - dvs det som litet missvisande kallas arbetsgivaravgifter - på lönebeskeden.

Vad säger LO? För länge sedan var man emot men i början av 00-talet skedde en omsvängning. Men sedan har det inte hänt så mycket. Borde inte Svenskt Näringsliv driva frågan aktivt? Var finns mediabevakningen av dessa frågor?

Det normala är att löneskatterna utgör ett påslag med 31,42 procent på lönen. Dessa skatter tas ut som sju delposter. Även om totalsumman inte förändras sker ofta ändringar inom denna struktur som gör att det hela blir svåröverskådligt. Dessutom har skatteuttaget för olika åldersgrupper blivit olika under senare år:

Födda t o m 1937 - uttag 0 %

Födda 1938 -44 - uttag 10,21 %

Födda 1945 -83 - uttag 31,42 %

Födda 1984 o sen - uttag 15,49 %

Sammanlagt ger löneskatterna ca 390 miljarder kronor 2010. Det är drygt en fjärdedel av skatteintäkterna på 1 472 mdr kr i år. Inkomstskatter (inkl kapskatt) svarar visserligen för drygt en tredjedel. Men för många är löneskatterna större än inkomstskatten. Det visar Jonungs exempel för en genomsnittlig Saco-medlem som har en månadslön på 35 700 kr:

Med löneskatter på 11 200 kronor blir hela lönen 46 900 kronor. De olika posterna på lönebeskedet framgår av nedanstående uppställning:

Totallön 46 900 kr
Löneskatt 11 200 kr
Bruttolön 35 700 kr
Ink skatt 9 500 kr
Nettolön 26 200 kr

Den synliga skatten tar 26,6 procent av den synliga bruttolönen. Men egentligen är skattesumman 20 700 kr. Och i relation till totallönen blir skatteuttaget 44,1 procent.

Allt blir väldigt komplicerat för många som inte är vana vid procenträkning. Ett påslag med 31 procent för löneskatter höjer det subjektiva intrycket av skatteuttaget med 17,1 procentenheter. Men egentligen stiger det synliga skatteuttaget från totallönen från 20,3 procent till 44,1 procent - mer än en fördubbling.

Vem orkar botanisera i alla dessa siffror och procentrelationer? Det vore enklare om arbetsgivaravgifterna avskaffades som jag föreslog i tisdags.

Andra bloggar: Vad står på spel, Rolf Erikson
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 05 mars, 2010 18:11, Anonymous Anonym said...

Nej, för guds skull det går inte att avskaffa arbetsgivaravgifterna och lägga dessa på lönen, vilken sedan beskattas hårdare. Då skulle väljarna handgripligen upptäcka hur högt skattetrycket verkligen är och skulle kunna bli "besvärliga". För politikerna är det bättre att vara rationella och resonera, "Det väljarna inte känner till har de inte ont av".

/Eskil

 
At 05 mars, 2010 20:43, Blogger Per said...

@Danne:
Lite off topic, har du nån koll på hur bokföringen i stat och kommun fungerar? Tänker på den "luft" som rimligen borde finnas när statsanställda inte betalar nån skatt i verklig mening.

 
At 06 mars, 2010 00:06, Blogger Danne Nordling said...

Eskil, det tråkiga är att den borgerliga regeringen inte vidtar några långsiktiga åtgärder som kan sätta press på politikerna i framtiden. Regeringen vill inte ta ens den lilla oro som en öppen redovisning av arbetsgivaravgifterna skulle åstadkomma.

Per, bokföringen fungerar som i övriga sektorer. Att skatterna som de offentligt anställda levererar in till statskassan finansieras med skattemedel beaktas inte i bokföringen.
/DNg

 
At 06 mars, 2010 08:48, Anonymous Analytikern said...

Hej
Visst är det konsumentinformation att redogöra för skatterna.
Ännu effektivare ur upplysningssynpunkt är att betala ut hela lönen.
Och sedan begära att mottagaren skall betala tillbaka ca 60%.

Då om någonsin blir det debatt om skattetrycket.

 
At 06 mars, 2010 08:52, Anonymous Analytikern said...

70 % i skatt på inkomster över 7,5BB.
Det är dagens sanning.
Kalkylen förutsätter
1. att du betraktar "arbetsgivaravgifter" som skatt vilket de är då inga förmåner utgår vi lön över 7,5Bb
2. att du i skatten även plussar på momsen

70% eller vid värnskattebetalnning en skattesats på 75% är ren kommunism, konfiskation.
Vi måste ner till ett rimligt skatteuttag och låta folk välja sin konsumtion.

 
At 06 mars, 2010 10:47, Blogger Per said...

@Danne:
Per, bokföringen fungerar som i övriga sektorer. Att skatterna som de offentligt anställda levererar in till statskassan finansieras med skattemedel beaktas inte i bokföringen.
Men offentlig anställda levererar ju inte skatter som alla andra. En kommunalanställd lärare med 27000 kr i "bruttolön" per månad betalar ju ingen kommunalskatt i praktiken. Om bokföringen ändå visar det borde det väl diffa nånstans?
Jobbskatteavdraget innebär väl ökade utgifter för kommunerna för att t.ex. lärare ska få högre lön "efter skatt"?

 
At 06 mars, 2010 10:53, Blogger Jonas V said...

En kompis till mig har uttryckt det enligt följande:
Man har ingen moms eller andra konsumtionsskatter. I stället skall skatten betalas den tredje söndagen i september vart fjärde år.

 
At 06 mars, 2010 17:36, Blogger Nils Lindholm said...

Men om jag påstår att vi redan har den lägsta arbetskraftskostnaden.
Vad har vi då efter arbetsgivaravgiftsbortagningen?
FORTFARANDE den lägsta arbetskraftskostnaden !!

 

Skicka en kommentar

<< Home