Avskaffa arbetsgivaravgifterna

Minskade arbetsgivaravgifter har positiva effekter enligt en rapport idag. Men löneskatterna är odemokratiska. De borde avskaffas och överföras till systemet med inkomstskatt. Medborgarna måste bättre kunna bedöma om de får valuta för skattepengarna.

Idag lade Företagarna fram en rapport med titeln Sju argument för sänkta arbetsgivaravgifter. Dessa är sju till antalet och uppgår normalt till 31,42 procent som påslag på lönesumman. Det är en fråga om en extra skatt på löneinkomster, vilket motiverar att de kallas 'löneskatter' för att motverka missuppfattningen att det är fråga om en avgift för att få vara arbetsgivare. Eftersom en del av skatterna är förmånsrelaterade (ex pensioner, sjukpenning) kallas de också 'sociala avgifter' trots att en förutsättning för avgifter är att det finns en valfrihet när man har att välja om man vill ha förmånen eller inte.

Rapporten presenterades på ett seminarium i riksdaghuset av Nima Sanandaji som var en av författarna. De sju argumenten för att det är samhällsekonomiskt gynnsamt att sänka arbetsgivaravgifterna är följande:

1) En sänkning kan öka sysselsättningen.

2) En sänkning minskar svartarbete och ökar den samhällsekonomiska effektiviteten.

3) Om minimilöner finns på marknaden är sänkta arbetsgivaravgifter särskilt effektiva för att öka sysselsättningen.

4) En sänkning ökar företagandet.

5) En sänkning är särskilt effektiv för att stimulera under kristider (bl a enl ett brev av Keynes 1942).

6) Riktade sänkningar kan få större effekt för enskilda grupper.

7) De osynliga skatterna borde sänkas

Organisationen Företagarna har på programmet att få arbetsgivaravgifterna sänkta med 7,5 procentenheter (inklusive egenavgifterna på 29,71 %) upp till 3 mkr i lönesumma. Om den reducering av löneskatterna för ungdomar under 26 år samtidigt ska behållas framgår inte. Vi fick inte heller besked om det verkligen är så att effekterna av denna nedsättning är obetydliga. Det har påståtts detta nyligen med hänvisning till att antalet sysselsatta ungdomar sjunkit något.

Det finns mycket på arbetsgivaravgiftsområdet som behöver utredas närmare. Argumenten 1-6 ovan borde bedömas med hänsyn till andra sysselsättningsskapande åtgärder. Vilka för- och nackdelar har just arbetsgivaravgifterna? Är sänkningar av dessa effektivare (mindre kostsamma för staten) än andra åtgärder? Det förefaller troligt att sänkta arbetsgivaravgifter skulle ge större sysselsättningseffekt redan i nuvarande lågkonjunktur än jobbskatteavdragen.

Tyvärr lider åtgärder på löneskatteområdet av att arbetsgivaravgifterna är dolda för den allmänna opinionen och därför inte uppfattas som angelägna att sänka. Löneskatterna redovisas inte normalt på lönebeskeden även om det förekommer för privata företag och en del kommuner. Men den redovisning som de statsanställda fick under den förra borgerliga regeringsperioden återinfördes konstigt nog inte av alliansregeringen.

Politikerna har utnyttjat att det är lättare att höja de osynliga skatterna än de synliga, som nu ligger på samma nivå som 1965 (knappt 20 % av BNP). Skattehöjningarna har sedan början av 1970-talet skett genom osynlig höjningar. En verkligt egendomlig period inträffade under 1970-talet då löneskatterna på fem år höjdes från 14 till 37 procent. Motiveringen var enligt ett resonemang av Allan Larsson och P-O Edin att genom skatteomläggningar "finansierade" med höjda arbetsgivaravgifter få ner löneökningstakten. Följden blev istället att den s k kostnadskrisen förvärrades (bloggart dec-07).

Eftersom höjningarna av arbetsgivaravgifterna var obefogade under 70-talet och eftersom utgifter för sociala ändamål kan tas ut som inkomstskatt är det relativt enkelt att avskaffa arbetsgivaravgifterna. De kan göras om till en första del av inkomstskatten som då naturligtvis tas ut på en förhöjd lön som motsvarar dagens 'lön+löneskatt'. Det som blir kvar efter detta första steg beskattas sedan på vanligt sätt med inkomstskatt.

Avskaffade arbetsgivaravgifter skulle minska det "demokratiska underskott" som den osynliga beskattningen utgör. Medborgarna måste kunna få en mer realistisk uppfattning om skatternas höjd för att kunna bedöma om de får valuta för skattepengarna från den offentliga sektorn.

Mer om arbetsgivaravgifterna på 31,4 %, 5/3-10
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsgivaravgifter, löneskatt, nya jobb, osynliga skatter, skattepolitik, skatt, sysselsättning, skatter, lönebesked, demokratiskt underskott, ekonomi, politik, på intressant.se