tisdag, mars 02, 2010

Avskaffa arbetsgivaravgifterna

Minskade arbetsgivaravgifter har positiva effekter enligt en rapport idag. Men löneskatterna är odemokratiska. De borde avskaffas och överföras till systemet med inkomstskatt. Medborgarna måste bättre kunna bedöma om de får valuta för skattepengarna.

Idag lade Företagarna fram en rapport med titeln Sju argument för sänkta arbetsgivaravgifter. Dessa är sju till antalet och uppgår normalt till 31,42 procent som påslag på lönesumman. Det är en fråga om en extra skatt på löneinkomster, vilket motiverar att de kallas 'löneskatter' för att motverka missuppfattningen att det är fråga om en avgift för att få vara arbetsgivare. Eftersom en del av skatterna är förmånsrelaterade (ex pensioner, sjukpenning) kallas de också 'sociala avgifter' trots att en förutsättning för avgifter är att det finns en valfrihet när man har att välja om man vill ha förmånen eller inte.

Rapporten presenterades på ett seminarium i riksdaghuset av Nima Sanandaji som var en av författarna. De sju argumenten för att det är samhällsekonomiskt gynnsamt att sänka arbetsgivaravgifterna är följande:

1) En sänkning kan öka sysselsättningen.

2) En sänkning minskar svartarbete och ökar den samhällsekonomiska effektiviteten.

3) Om minimilöner finns på marknaden är sänkta arbetsgivaravgifter särskilt effektiva för att öka sysselsättningen.

4) En sänkning ökar företagandet.

5) En sänkning är särskilt effektiv för att stimulera under kristider (bl a enl ett brev av Keynes 1942).

6) Riktade sänkningar kan få större effekt för enskilda grupper.

7) De osynliga skatterna borde sänkas

Organisationen Företagarna har på programmet att få arbetsgivaravgifterna sänkta med 7,5 procentenheter (inklusive egenavgifterna på 29,71 %) upp till 3 mkr i lönesumma. Om den reducering av löneskatterna för ungdomar under 26 år samtidigt ska behållas framgår inte. Vi fick inte heller besked om det verkligen är så att effekterna av denna nedsättning är obetydliga. Det har påståtts detta nyligen med hänvisning till att antalet sysselsatta ungdomar sjunkit något.

Det finns mycket på arbetsgivaravgiftsområdet som behöver utredas närmare. Argumenten 1-6 ovan borde bedömas med hänsyn till andra sysselsättningsskapande åtgärder. Vilka för- och nackdelar har just arbetsgivaravgifterna? Är sänkningar av dessa effektivare (mindre kostsamma för staten) än andra åtgärder? Det förefaller troligt att sänkta arbetsgivaravgifter skulle ge större sysselsättningseffekt redan i nuvarande lågkonjunktur än jobbskatteavdragen.

Tyvärr lider åtgärder på löneskatteområdet av att arbetsgivaravgifterna är dolda för den allmänna opinionen och därför inte uppfattas som angelägna att sänka. Löneskatterna redovisas inte normalt på lönebeskeden även om det förekommer för privata företag och en del kommuner. Men den redovisning som de statsanställda fick under den förra borgerliga regeringsperioden återinfördes konstigt nog inte av alliansregeringen.

Politikerna har utnyttjat att det är lättare att höja de osynliga skatterna än de synliga, som nu ligger på samma nivå som 1965 (knappt 20 % av BNP). Skattehöjningarna har sedan början av 1970-talet skett genom osynlig höjningar. En verkligt egendomlig period inträffade under 1970-talet då löneskatterna på fem år höjdes från 14 till 37 procent. Motiveringen var enligt ett resonemang av Allan Larsson och P-O Edin att genom skatteomläggningar "finansierade" med höjda arbetsgivaravgifter få ner löneökningstakten. Följden blev istället att den s k kostnadskrisen förvärrades (bloggart dec-07).

Eftersom höjningarna av arbetsgivaravgifterna var obefogade under 70-talet och eftersom utgifter för sociala ändamål kan tas ut som inkomstskatt är det relativt enkelt att avskaffa arbetsgivaravgifterna. De kan göras om till en första del av inkomstskatten som då naturligtvis tas ut på en förhöjd lön som motsvarar dagens 'lön+löneskatt'. Det som blir kvar efter detta första steg beskattas sedan på vanligt sätt med inkomstskatt.

Avskaffade arbetsgivaravgifter skulle minska det "demokratiska underskott" som den osynliga beskattningen utgör. Medborgarna måste kunna få en mer realistisk uppfattning om skatternas höjd för att kunna bedöma om de får valuta för skattepengarna från den offentliga sektorn.

Mer om arbetsgivaravgifterna på 31,4 %, 5/3-10
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , på intressant.se

Etiketter:

11 Comments:

At 03 mars, 2010 10:31, Anonymous Anonym said...

Lusten att bli företagare

De så kallade "sociala avgifterna" innebär tvångsanslutning till flera försäkringssystem med villkor som avsetts för livstidsanställda. De passar inte företagare, som därför sällan kan få del av det tänkta försäkringskyddet.

En liten företagare kan inte stänga företaget för att han blir förkyld. Inte heller för att han i lågkonjunkturen ser sig tvungen att kalla sig arbetslös. Och som konkurrent vill jag inte se någon som går på A-kassa medan han jobbar hemma med de offerter, som jag skall tävla emot.

Det enda rationella är att det blir frivilligt att delta i de offentliga försäkringssystemen. Man skall bara behöva visa att man har en miniminivå på skydd i ett privat försäkringsbolag eller konto på banken.

Då kan företagare välja lämpligt försäkringsskydd.

Det mest rationella och administrativt billigaste skyddet är egna tillgångar som man disponerar efter eget behov, bedömt av en själv !

Det landet behöver mest av allt nu är fler småföretagare, varav några kan bli stora en dag i framtiden.

Erik i Lund

 
At 03 mars, 2010 14:45, Blogger J. Mikael Olsson said...

Svårt att se hur skatter som genomförts av en demokratisk församling skulle kunna vara odemokratiska (även om det finns ett visst informationsunderskott - som var och en kan åtgärda bara de vill - hos medborgarna när det gäller skatternas utforming och funktion)...

 
At 03 mars, 2010 16:38, Blogger Danne Nordling said...

Mikael Olsson, som framgår av huvudtexten menar jag att det finns ett "demokratiskt underskott". Det är svårt att bilda sig en uppfattning om de totala skatterna och staten gör inte mycket för att hjälpa väljarna.

De styrande och kanske någon väljargrupp har ett annat intresse än den opartiske medborgaren. Om detta får påverka beskattningsmetoderna för alla får man väl kalla det "odemokratiskt" i den allmänna debatten?
/DNg

 
At 03 mars, 2010 20:02, Blogger Nils Lindholm said...

Tar du bort pensionsdelen i avgiften och slösar den så borde omsättningen öka med 10% av lönen.
06 var lönen 1 000 miljarder o BNP 2 500 miljarder, så runt 4% i ökad BNP, då.
100 tusen nya jobb då?

OOOpps fankingen ,jag vart tvungen att jobba tills jag 'trillar av pinn' !!!
Men roligt var det så länge det varade.
Det här med att jobba tills jag 'trillar av pinn' motsvara kanske dessa 100 tusen jobb så ingen fler vart egentligen sysselsatt?
Är det inte som 'att pinka på sig'?
Skönt i början?

Det gäller att då man måste återhämta det man 'dragit in på' ( i mitt ex. pensionen) att den 'dynamiska effeken' är inarbetad till ett beroende, vad gäller arbetskraftsbehovet.

 
At 03 mars, 2010 21:15, Anonymous Torbjörn Bergman (M) Skövde said...

Ang: "trots att en förutsättning för avgifter är att det finns en valfrihet när man har att välja om man vill ha förmånen eller inte".

Så är denna definition av avgift inte helt korrekt. Det finns både frivilliga och tvingande avgifter. Det som skiljer skatt från avgift är om det finns en direkt motprestation. Enligt förarbeten till regeringsformen. På grundval därav har regeringsrätten fastställt att soc avg är en skatt Se Rå 1996 ref 5.

Löneskatt är därmed en bättre benämning. Eftersom det är en skatt på lön och inte en avgift på arbetsgivare.

En intressant följd av detta är att "pensionärsskatten" inte existerar. Arbetare betalar avsevärt högre total skatt före nettolön än vad pensionärer gör.

 
At 04 mars, 2010 15:29, Anonymous Anonym said...

Artikeln med alla kraven och de positiva verkningarna av dem är säkert korrekta.

Men detta måste vägas mot annat, både stimulansgåtgärder och i nuläget även en aktiv finanspolitik.

Vad kostar nu allt detta? Inom vilken tidsram kan det genomföras. Hur ställer blocken till alla dessa krav?
PF

 
At 04 mars, 2010 17:22, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, om man gör en skatteomläggning som avskaffar arbetsgivaravgifterna så påverkas inte pensionsdelen.

Torbjörn Bergman, jag håller mig till den officiella definitionen av avgifter och skatter från Oecd. En kontribution som är obligatorisk och går till en offentlig institution är en skatt och inte en avgift även om den kallas för detta och har en koppling till individuella förmåner.

Det som nu är relevant i pensionärsbeskattningen är att löntagare fått en flera gånger större skattesänkning än pensionärerna de senaste åren.

PF, du pekar på en frågeställning som inte behandlas i rapporten. Jag har noterat att den inte kommit upp på Företagarnas hemsida ännu. Och jag har inte heller sett några uppgifter om kostnaderna för sänkta löneskatter. Det krävs mera insatser!
/DNg

 
At 05 mars, 2010 03:50, Blogger Unknown said...

Det problematiska med pensionerna aer ju att de till absolut stoersta delen aer bidrag, dvs. att en stor del av befolkningen aer bidragsberoende oever laang tid.

Daa aer det klart att det blir intressant att nagga pensionerna i kanten naer tiderna aer daaliga.

 
At 06 mars, 2010 17:11, Blogger Danne Nordling said...

Adam, jag skulle inte säga att pensionerna är bidrag. Det gäller att få alla att betala för sin pension i förväg. Men i den mån det förekommer omfördelning så att man får högre pension än vad man aktuariemässigt betalat för i förväg kan den delen ses som ett bidrag.

Nu när pensionerna reduceras beror det på två andra faktorer som inte har att göra med att regeringen tycker att "tiderna blivit dåliga", som på 90-talet. Den ena är "bromsen" och den andra är relationen till KPI.
/DNg

 
At 10 mars, 2010 20:28, Anonymous Torbjörn Bergman said...

@DNg&Adam. Inkomstpensionssystemet (arvet efter ATP) har idag ingen fondering att tala om. Ungefär lika mycket går in som går ut och det finns en liten buffert som ska användas senare när försörjningskvoten blir än bistrare.

Ska man då kalla denna typ av pensioner "bidrag" eller "innehållen lön". Klart är att det är en transferering. Det är dagens arbetares uteblivna lön, snarare än någons innehållna lön, som nyss betalts (samma månad) i löneskatt. (Därför behövs bromsen)

På samma vis som dagens arbetare blev av med sina pengar i "avgifter" som -eftersom de saknade en direkt motprestation i form av att man fick pengar insatta på ett konto - i själva verket var en skatt, en löneskatt.

Inkomstpensionen har därmed karaktären av bidrag.

Med avtalspensioner, individuellt pensionssparande premiepension och så förhåller det sig annorlunda. I denna del är det inga bidrag.

@DNg

Vad gäller vilken definition man ska använda på avgift så känner jag som du. Men svensk lag är inte överens med oss.

http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/19716/1/gupea_2077_19716_1.pdf

"Två typer av avgifter kan urskiljas: tvångsavgifter och frivilliga avgifter. Föreligger en tvångsavgift
faller denna primärt inom riksdagens normgivningsområde, 8 kap 3 § RF medan en frivillig avgift
primärt faller under regeringens restkompetens, 8 kap 13 § RF"

OECD:s definition, svensk lag eller EG:s definition. Prioriterar jag i den ordningen inte minst eftersom riksdagen av och till smiter från finansieringsprincipen när de vältrar över uppgifter på kommuner.

Med orden "Ni får ta ut en avgift", som enda finansiering. Avgifter som är tvingande och därmed- enligt OECD:s def - en skatt.

Men kan man fritt välja definition? När den är definierad av våra lagstiftande organ.

"Författningsutredningen
definierade avgift som ersättning för direkta motprestationer av det allmänna.
7 Departementschefen uttalade, i linje med Grundlagberedningen8, att en avgift i RF:s bemärkelse
föreligger endast om en specificerad motprestation utgår för den erlagda penningprestationen."

Inget där om obligatorisk/frivillig, utan det hänger på motprestation, eller inte.

 
At 10 mars, 2010 20:29, Anonymous Torbjörn Bergman said...

@DNg&Adam. Inkomstpensionssystemet (arvet efter ATP) har idag ingen fondering att tala om. Ungefär lika mycket går in som går ut och det finns en liten buffert som ska användas senare när försörjningskvoten blir än bistrare.

Ska man då kalla denna typ av pensioner "bidrag" eller "innehållen lön". Klart är att det är en transferering. Det är dagens arbetares uteblivna lön, snarare än någons innehållna lön, som nyss betalts (samma månad) i löneskatt. (Därför behövs bromsen)

På samma vis som dagens arbetare blev av med sina pengar i "avgifter" som -eftersom de saknade en direkt motprestation i form av att man fick pengar insatta på ett konto - i själva verket var en skatt, en löneskatt.

Inkomstpensionen har därmed karaktären av bidrag.

Med avtalspensioner, individuellt pensionssparande premiepension och så förhåller det sig annorlunda. I denna del är det inga bidrag.

@DNg

Vad gäller vilken definition man ska använda på avgift så känner jag som du. Men svensk lag är inte överens med oss.

http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/19716/1/gupea_2077_19716_1.pdf

"Två typer av avgifter kan urskiljas: tvångsavgifter och frivilliga avgifter. Föreligger en tvångsavgift
faller denna primärt inom riksdagens normgivningsområde, 8 kap 3 § RF medan en frivillig avgift
primärt faller under regeringens restkompetens, 8 kap 13 § RF"

OECD:s definition, svensk lag eller EG:s definition. Prioriterar jag i den ordningen inte minst eftersom riksdagen av och till smiter från finansieringsprincipen när de vältrar över uppgifter på kommuner.

Med orden "Ni får ta ut en avgift", som enda finansiering. Avgifter som är tvingande och därmed- enligt OECD:s def - en skatt.

Men kan man fritt välja definition? När den är definierad av våra lagstiftande organ.

"Författningsutredningen
definierade avgift som ersättning för direkta motprestationer av det allmänna.
7 Departementschefen uttalade, i linje med Grundlagberedningen8, att en avgift i RF:s bemärkelse
föreligger endast om en specificerad motprestation utgår för den erlagda penningprestationen."

Inget där om obligatorisk/frivillig, utan det hänger på motprestation, eller inte.

 

Skicka en kommentar

<< Home