De rika blev fattigare 2007-09

Den rikaste tiondelen fick en inkomstminskning med 11 procent 07-09. Trots slopandet av förmögenhetsskatten ökade de rikas inkomster med bara 3 procent 06-09 medan de 80 procenten i medelklassen ökade sina 9-16 procent. Är bilden av ökade klyftor sann?

De rödgrönas taktik inför valet 2010 tycks enligt riksdagsdebatten om vårpropositionen (VP) i förrgår gå ut på två saker: arbetslösheten är regeringens fel och skattesänkningarna har mest gynnat de rika. Nu har finansdepartementet i sin årliga bilaga till VP kommit med en intressant fördelningspolitisk analys som innefattar bl a borttagandet av förmögenhetsskatten 2007 och omläggningen av fastighetsskatten 2008.

Finansdepartementets utredare har utgått från de vanliga tio decilgruppernas utveckling av de disponibla inkomsterna. Men de har delat in inkomsttagarna i fem grupper genom att slå ihop de åtta decilerna i mitten till tre grupper. Och på vanligt sätt anger man gränserna för decilgrupperna som riktmärke. Den tionde, rikaste decilen, anges med sin undre gräns som är den 90:e percentilen, P 90 osv.

Vi ser i nedanstående diagram hur inkomstutvecklingen varit från 2006 i form av ett index. Den 90:e percentilen, P90, visas av den gråstreckade kurvan:


Först går det väldigt bra för den rikaste tiondelen. Det beror till stor del på att förmögenhetsskatten avskaffades 2007. I och för sig var det inte avsikten att gynna de rika genom att avskaffa förmögenhetsskatten utan det blev en följd av att genomföra den sista delen av skattereformen 1991, som byggde på en reformering av kapitalinkomstskatterna så att de skulle bli likformiga med skatten på arbete. Man kan inte ha en kapitalbeskattning som för vissa kapitalägare (mellansparare) blir konfiskatorisk när hänsyn tas till inflationen (se bloggart sept -09). De riktigt rika hade dock redan tidigare befriats från det mesta av förmögenhetsskatten.

Den gråstreckade kurvan för P90 sjunker därefter ordentligt 2008 trots att en del höginkomsttagare då slipper betala den extra höga fastighetsskatten som fram till dess varit relaterad till de högt uppdrivna taxeringsvärdena på småhus nära storstäderna. FiD skriver:

"Det kan förklaras av att kapitalvinster och övriga kapitalinkomster fallit kraftigt till följd av en svag utveckling på aktie- och bostadsmarknaden. Det är också vanligt att en del av inkomsten hos personerna i toppen av fördelningen betalas ut som en rörlig ersättning kopplad till företagets vinst eller aktiekursens utveckling. En kraftig minskning eller helt utebliven ersättning innebär då ett stort inkomstbortfall."

Försämringen för de rikaste fortsätter 2009 och då är läget bara ca 3 procent bättre än 2006. Det borde ge en tankeställare till alla dem som menat att de rikaste inte fått ta konsekvenserna av krisen utan istället ökat sina inkomster mera än andra grupper.

Ser vi på de andra grupperna har de haft en stadig ökning av inkomsterna 2006-09 på mellan 9 och 16 procent. De blev inte fattigare efter 2007 som den rikaste tiondelen. De rikaste fick en inkomstminskning med ca 11 procent medan de övriga tre mellangrupperna fortsatte att öka sina inkomster efter 2007. För 2010 förutses samtliga grupper öka sina inkomster.

Den fattigaste tiondelen, P10, har emellertid också haft en dålig inkomstutveckling. I den förenklade vänsterpropagandan kan detta sannolikt beskrivas som följden av social nedrustning. Men i själva verket är de sociala skyddsnäten ganska stabila och kan inte förklara någon påtaglig del av nedgången. Inte heller är det fråga om någon ytterligare stor ökning av arbetslösheten eller övergång till studier. Förvärvsfrekvensen är redan begränsad i den nedersta decilen. Det är dessutom mest småföretagare som har så låga förvärvsinkomster. Finansdepartementet ger istället följande förklaring:

"Det beror framför allt på stora förluster hos ett begränsat antal människor som tillhör lägsta inkomstgruppen på grund av stora kapitalförluster eller negativa näringsinkomster.
För de som befinner sig nederst i fördelningen på grund av att de saknar egna arbetsinkomster förväntas effekten av krisen bli betydligt mindre. Krisen kan till och med innebära att deras relativa position förbättras."

Den svaga utvecklingen för de fattigaste förklaras alltså mera som en följd av hur inkomsterna definieras än av en propagandistisk berättelse om hur de lågavlönade blivit arbetslösa och fått sina bidrag nedskurna.

Problemet för regeringen är därför ett helt annat. Den saknar förmåga att föra ut sin syn på den fördelningspolitiska utvecklingen och sin syn på orsakerna till att vissa siffror ytligt skulle kunna tolkas i klasskampstermer. Dessutom finns det inga andra som kan hjälpa till att föra ut en annan bild än den av ökad ojämlikhet och klyftor som redan bestämts av vänstern.

Andra bloggar om: regeringen, fördelningspolitik, rika, inkomster, jämlikhet, klyftor, ojämlikhet, fattiga, finansdepartementet, vårbudgeten, val 2010, propaganda, förmögenhetsskatt, vänstern, rödgröna, ekonomi, politik på intressant.se