lördag, april 10, 2010

Borg pekade på 9 procents arbetslöshet istället för 12

Finansminister Borg menar att regeringen lyckats begränsa arbetslösheten kraftigt - mot en förväntad ökning med 300 000 personer blev det bara 100 000. En del skulle vara jobbskatteavdragets förtjänst sa han i radion.

Ekots lördagsintervju idag 10/4 hade finansminister Anders Borg (M) som gäst. Han intervjuades av Tomas Ramberg. I påannonseringen skrev Ekot: "Anders Borg beskrivs ofta som hjärnan bakom regeringens politik, en politik som kan få ett abrupt slut i september. Är detta Borgs sista budget?"

Diskussionen inleddes med avtalsrörelsen och arbetsmarknaden. Borg menade att en "nordisk modell" varit framgångsrik. Sysselsättningsfallet med förväntat 300 000 personer blev 100 000. Han menade att jobbavdraget gett 100 000 jobb. BNP-fallet hade motiverat 12 procents arbetslöshet, men det blev 9 procent, sade Borg. Ramberg försökte också få klarhet i effekterna av de höjda avgifterna för a-kassan, men det utmynnade i intet.

Borg menade att ökningen av inkomstspridningen hade orsakats av ökningen i utanförskapet. Ansvaret? Sverige har de minsta "inkomstklyftorna i världen" svarade Borg - precis som Göran Persson för fyra år sedan. Tyvärr finns en internationell tendens som vi får motverka, menade Borg.

De direkta effekterna har gynnat dem som tjänar mest mera. Gränsen går vid månadslön på 27 000. Borttagandet av förmögenhetsskatten inverkar negativt, sade Borg. Det var nödvändigt för kapitalbildningen. Fastighetsskatten måste ändras eftersom det fanns ett politiskt tryck. Det är avvägningar som måste göras. Fördelningsfrågan var inte det enda målet.

Riksdagens utredningstjänst visar att manliga pensionärer får 53 procent av skattesänkningarna för pensionärer. Borg menade att deras undersökningar inte var alltför tillförlitliga. Men han hade inte sett den aktuella utredningen.

Kärnkraften var nästa ämne. Regeringen har sagt att investeringar i kärnkraft inte ska få stöd. Det är extremt låga kostnader för kärnkraften, ansåg Borg. Men Ramberg hänvisade till internationella undersökningar som visade att det var riskabelt och dyrt, t ex 110 öre/kWh. Det trodde inte Borg som ville gå ner till en tredjedel. Kärnkraft är effektivt enligt Borg och de reaktorer som blir gamla kan bytas ut. Besluten ska ske om tio år. Lånegarantier är kanske en möjlighet. Borg avvisade att han skulle ha detaljsynpunkter nu.

Euron är för tidig att utvärdera. Skatten på handelsgödsel avskaffades pga kopplingen till diesel (nedsättningen). ROT-avdrag för hyresrätter var inte effektivt. Värnskatten är inte prioriterad - det är höjning av brytpunkten. Vi kan inte bedöma utrymmet ännu. Varg äter en älg var tredje dag. Den ska jagas.

Sjukförsäkringen: 53 av heltidsanställda har inkomster över taket och får inte 80 procent i ersättning enligt SCB. Det fungerar väl, enligt Borg. Pengarna ska användas till skolan. Problemet är större för a-kassan. En revidering bör övervägas eftersom taket är låst i kronor. Bara 13 procent har 80 procent, enligt Ramberg. Det finns andra skydd sa Borg. Det är inte aktuellt att skissera på nya socialförsäkringssystem.

Hur Borg kan påstå att jobbskatteavdraget redan skulle ha gett 100 000 jobb är en gåta. Ramberg gjorde inte något allvarligt försök att reda ut hur det skulle ha fungerat. En utbudsökande reform kan ju knappast ha någon påtaglig effekt när arbetslösheten ökar och det är efterfrågan som är problemet. Enligt finansdepartementets egna experter tidigare inträffar effekterna dessutom på lång sikt. Men det var kanske den efterfrågeökande effekten som Borg avsåg? Genom att en stor del av jobbskatteavdragen genomfördes utan skattehöjning borde de ha betytt att efterfrågan ökades när finanskrisen minskade efterfrågan på andra håll.

När det gäller kärnkraften är Borg osäker. Diskussionen hade kunnat utvidgas till att handla om subventioner för att öka elexporten. Men med så otydliga besked från Borg om kärnkraften kan man befara att argumentationen inför propositionen om förnyelse också kommer att bli svag. Vi måste räkna med att regeringen kan förlora omröstningen och framstå som lika splittrad som en gång regeringen Fälldin I.

Även när det gäller borttagandet av förmögenhetsskatten var Borg svag i argumentationen. Det är ju ändå så att alla (utom v) var överens om att den skulle avskaffas i samband med den stora skattereformen 1991. Men så kom 90-talskrisen emellan. Nu är det orimligt att ha en skatt som dels skulle drabba en hel del låginkomsttagare, dels skulle vara frivillig för många med stora förmögenheter som kan planera bort den. Dessutom skulle den vara rent konfiskatorisk mot alla banksparare som måste betala den med hjälp av en ränta som idag är långt mindre än de 1,5 procent som skatten uppgick till årligen innan den avskaffades.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

6 Comments:

At 10 april, 2010 17:43, Anonymous Anonym said...

TACK FÖR DINA FINA REFERAT AV LÖRDAGSINTERVJUERNA !

Erik i Lund

 
At 11 april, 2010 10:55, Anonymous Anonym said...

Kärnkraften är en politisk fråga i den meningen att den ska bibehållas,byggas ut samt bevaras som en väsentlig del av vårt energibehov.

Detta är regeringens linje, vilket Borg hade kunnat uttrycka klare i synnerhet som Ramstedt pressade på hur han bara ställde sig till den politiska dimensionen.

Borg sa också helt korrekt att kärnkraften måste finansieras marknadsekonomiskt, vilket man definitivt inte kan säga om den nu så populra vindkraften

Ramberg kunde också ha frågat hur han som finansminister såg på vänsterns energipolitik, som, om man nu använder sig av det statliga ägarinflytandet. kommer att resultera i att vi får nya Barsebäck.

Vad gäller arbetslösheten så är det förenklat att bara peka på att det är jobbskatteavdraget som resulterat till att vår arbetslöshet ökat med drygt 100 000

Ökningen skulle ha blivit väsentligt större om inte jobbskatteavdraget funnits.

Att arbetslösheten i vårt expotberoende land blivit lägre än Borg räknat med beror inte minst våra starka budgetfinanser innan finanskrisen, som gjort det möjligt att tillåta ett så lågt budgetunderskott som bara tre procent av BNP.

Det är få länder som kan mäta sig med oss.

Fördelningspolitiken har nu blivit aktuell med hänsyn till hur en statistikkurva ska tolkas.

Det förefaller vara politiskt oacceptabelt att kurvan pekar nogot uppåt till förmån för "de rika" medan "de fattiga" drabbas.

Denna kurva innehåller en rad faktorer.
Vi har jobbskatteavdraget till fördel för låg-och medelinkomsttagare upp till brytpunkten.

Att man sedan höjde den något innebär att kurvan drar sig lite uppåt men det är gynnsamt för vår samhällsekonomi, vilket inte minst Danne måste förstå med sin plädering för platt skatt och borttagande av värnskatten.

Likaså förskjuts kurvan något uppåt på grund av att fastighetsskatten reformerades. Det gäller också borttagandet av förmögenhetsskatten, nödvändigt eftersom betydande kapital annars hade hamnat i skatteparadisen.

Det är nåt som Kjell-Olof Feldt inser, ssom i ddetta fall skarpt kritiserade Tomas Östrod.

Fördelningen påverkas nu även temorärt av att bromsen slagt till och att arbetslösheten ökat för att bara ta några ytterligare exempel.

Men som Borg sa, det viktiga är de långsiktiga effekterna-och det kommer valet att gälla. arbetslinjen mot bidragslingen.

Vilket alternativ är mest trovärdigt. Vilka politiker vi kan lita på. Vi får se när alternativen nu kommer fram.
/PF

 
At 11 april, 2010 14:50, Blogger Nils Lindholm said...

Vad gäller arbetslösheten så måste väl devalveringen på runt 1/3 betyda mer för arbetslösheten än cirkus 75-miljarder i jobbavdrag, för att handla importerat från IKEA?

 
At 11 april, 2010 22:29, Blogger Danne Nordling said...

PF, det som är litet oroande är att finansministerns syn är så defensiv. När det gäller kärnkraftens finansiering finns det en besvärande diskussion om de höga kostnaderna för att bygga nya (ersättnings)reaktorer. Om man gjort en uppgörelse inom Alliansen om kärnkraften, som hänger på ett fåtal röster, måste man ha en kraftfull argumentation i beredskap.

Jobbskatteavdragets effekter är också ett vågspel. Borg kan få äta upp en överdrift av de omedelbara effekterna som inte har någon grund i forskningen.

Även fördelningspolitiken borde Borg kunna driva mer kraftfullt. Separera pensionärerna från jobbskatteavdraget. Lägg till förmögenhetsskatten på slutet och argumentera särskilt för dess borttagande.

Nils Lindholm, deprecieringen var väl bara 15 procent under krisen? Jobbavdragets effekter på efterfrågan och produktionen i Sverige är faktiskt mer betydande än vad som är den gängse uppfattningen om man får tro analysen i Konjunkturinstitutets senaste rapport. Därför är lånefinansieringen faktiskt inte mest ett gynnande av importen.
/DNg

 
At 12 april, 2010 02:16, Blogger Nils Lindholm said...

Jo jag tog max.
Sommarn 0806 då låg $ runt 6:-
våren 0903 var den uppe i 9-spänn.
På runt 7-månader 50%.

Nu ligger den hyffsat enl. 20-år.

EUR var 9,40 - 11,55 samma tid.
Mot Kina 69 -> 86

Svenska kronan sjönk som en sten på sju månader mot allt utom Norge o Pundet, där vart det tvärs emot!
Jämna steg mot Lettland !!

Pappersmassan har ju gått 'som tåget', skogsägarna har fått en liten höjning om jag inte ligger fel..

Ang. arbetslösheten, verkar det vara runt 100-tusen som jobbar 80% - 80%
Och det blir ju runt 20-tusen som inte fått sparken där.
Men dessa är ju inte mer än cirkus 0,4%, men förmodligen en dela av dom 100-tusen Borg påstår sig se.

 
At 12 april, 2010 10:11, Anonymous Anonym said...

Tack för referatet-lyssnade men referatet var bättre eftersom jag tycker att intervjuaren har en något tjatig och insinuant inställning när han ställer sina frågor.

Kanske skulle han nån gång fråga ansvariga politiker varför det är bättre att importera Rysk kärnkraftsel än att producera den själv?

 

Skicka en kommentar

<< Home