Borg pekade på 9 procents arbetslöshet istället för 12

Finansminister Borg menar att regeringen lyckats begränsa arbetslösheten kraftigt - mot en förväntad ökning med 300 000 personer blev det bara 100 000. En del skulle vara jobbskatteavdragets förtjänst sa han i radion.

Ekots lördagsintervju idag 10/4 hade finansminister Anders Borg (M) som gäst. Han intervjuades av Tomas Ramberg. I påannonseringen skrev Ekot: "Anders Borg beskrivs ofta som hjärnan bakom regeringens politik, en politik som kan få ett abrupt slut i september. Är detta Borgs sista budget?"

Diskussionen inleddes med avtalsrörelsen och arbetsmarknaden. Borg menade att en "nordisk modell" varit framgångsrik. Sysselsättningsfallet med förväntat 300 000 personer blev 100 000. Han menade att jobbavdraget gett 100 000 jobb. BNP-fallet hade motiverat 12 procents arbetslöshet, men det blev 9 procent, sade Borg. Ramberg försökte också få klarhet i effekterna av de höjda avgifterna för a-kassan, men det utmynnade i intet.

Borg menade att ökningen av inkomstspridningen hade orsakats av ökningen i utanförskapet. Ansvaret? Sverige har de minsta "inkomstklyftorna i världen" svarade Borg - precis som Göran Persson för fyra år sedan. Tyvärr finns en internationell tendens som vi får motverka, menade Borg.

De direkta effekterna har gynnat dem som tjänar mest mera. Gränsen går vid månadslön på 27 000. Borttagandet av förmögenhetsskatten inverkar negativt, sade Borg. Det var nödvändigt för kapitalbildningen. Fastighetsskatten måste ändras eftersom det fanns ett politiskt tryck. Det är avvägningar som måste göras. Fördelningsfrågan var inte det enda målet.

Riksdagens utredningstjänst visar att manliga pensionärer får 53 procent av skattesänkningarna för pensionärer. Borg menade att deras undersökningar inte var alltför tillförlitliga. Men han hade inte sett den aktuella utredningen.

Kärnkraften var nästa ämne. Regeringen har sagt att investeringar i kärnkraft inte ska få stöd. Det är extremt låga kostnader för kärnkraften, ansåg Borg. Men Ramberg hänvisade till internationella undersökningar som visade att det var riskabelt och dyrt, t ex 110 öre/kWh. Det trodde inte Borg som ville gå ner till en tredjedel. Kärnkraft är effektivt enligt Borg och de reaktorer som blir gamla kan bytas ut. Besluten ska ske om tio år. Lånegarantier är kanske en möjlighet. Borg avvisade att han skulle ha detaljsynpunkter nu.

Euron är för tidig att utvärdera. Skatten på handelsgödsel avskaffades pga kopplingen till diesel (nedsättningen). ROT-avdrag för hyresrätter var inte effektivt. Värnskatten är inte prioriterad - det är höjning av brytpunkten. Vi kan inte bedöma utrymmet ännu. Varg äter en älg var tredje dag. Den ska jagas.

Sjukförsäkringen: 53 av heltidsanställda har inkomster över taket och får inte 80 procent i ersättning enligt SCB. Det fungerar väl, enligt Borg. Pengarna ska användas till skolan. Problemet är större för a-kassan. En revidering bör övervägas eftersom taket är låst i kronor. Bara 13 procent har 80 procent, enligt Ramberg. Det finns andra skydd sa Borg. Det är inte aktuellt att skissera på nya socialförsäkringssystem.

Hur Borg kan påstå att jobbskatteavdraget redan skulle ha gett 100 000 jobb är en gåta. Ramberg gjorde inte något allvarligt försök att reda ut hur det skulle ha fungerat. En utbudsökande reform kan ju knappast ha någon påtaglig effekt när arbetslösheten ökar och det är efterfrågan som är problemet. Enligt finansdepartementets egna experter tidigare inträffar effekterna dessutom på lång sikt. Men det var kanske den efterfrågeökande effekten som Borg avsåg? Genom att en stor del av jobbskatteavdragen genomfördes utan skattehöjning borde de ha betytt att efterfrågan ökades när finanskrisen minskade efterfrågan på andra håll.

När det gäller kärnkraften är Borg osäker. Diskussionen hade kunnat utvidgas till att handla om subventioner för att öka elexporten. Men med så otydliga besked från Borg om kärnkraften kan man befara att argumentationen inför propositionen om förnyelse också kommer att bli svag. Vi måste räkna med att regeringen kan förlora omröstningen och framstå som lika splittrad som en gång regeringen Fälldin I.

Även när det gäller borttagandet av förmögenhetsskatten var Borg svag i argumentationen. Det är ju ändå så att alla (utom v) var överens om att den skulle avskaffas i samband med den stora skattereformen 1991. Men så kom 90-talskrisen emellan. Nu är det orimligt att ha en skatt som dels skulle drabba en hel del låginkomsttagare, dels skulle vara frivillig för många med stora förmögenheter som kan planera bort den. Dessutom skulle den vara rent konfiskatorisk mot alla banksparare som måste betala den med hjälp av en ränta som idag är långt mindre än de 1,5 procent som skatten uppgick till årligen innan den avskaffades.

Andra bloggar om: Moderaterna, Anders Borg, regeringen, elexport, kärnkraft, nya jobb, skatt, sysselsättning, jobbskatteavdrag, ekonomi, politik på intressant.se