Jämlikhet eller tillväxt?

Vid Timbros seminarium idag om jämlikheten diskuterades mest olika mätproblem. Professor Markus Jäntti vid SOFI/SU och Åbo akademi (hemsida) hade nog inte så annorlunda åsikter än Andreas Bergh, LU och Ratio. Båda ansåg att jämlikhet var önskvärd. Frågan var dock vilken sorts jämlikhet som var relevant.

Bergh pekade på den gång i definitionerna av jämlikhet från höger till vänster som beskrivs som beskrivs i nedanstående figur:

Rättigheter - Möjligheter - Inkomster - Välfärd

Alla ska ha lika rättigheter (Locke, Rawls, Norberg). Alla ska ha lika faktiska möjligheter i starten (socialliberaler). Alla ska ha närmast lika inkomster (socialdemokrater, Wilkinson & Pickett). Alla ska det lika bra (utopister).

Professor Jäntti hade en del synpunkter på begreppet 'intergenerationell persistens' vilket uttrycker i vilken grad sönerna får liknande inkomster som fäderna. Tidigare har man menat att i ojämlika länder finns stor rörlighet som medför att nästa generation kan ha gjort en "klassresa" som gett en helt annan inkomst. Men persistensen är störst bland länder med större inkomstspridning. Frankrike, USA och Italien ligger i nämnd ordning sämst till. Sverige är mycket bättre. Tre fjärdedelar av inkomsten i nästa generation bestäms av en residualfaktor som kan antas innefatta skillnader i individuell ambition.

Diskussionen om boken Jämlikhetsanden blev det inte mycket av. Den påannonserade debattören Daniel Lindh från Unionen hade ersatts med professor Jäntti. På min fråga erkände han att han inte läst boken. Men han illustrerar sin hemsida med nedanstående bild som illustrerar fattigdom.


Den övergripande tesen i Jämlikhetsanden är att det är viktigare för välbefinnandet att bekämpa rikedom än fattigdom. Jag frågade om Jäntti trodde att Wilkinson & Picket lyckats bevisa detta. Utifrån sina kunskaper om jämlikhetsproblematiken trodde han inte att de skulle ha lyckats. Det hade i så fall varit sensationellt.

Det förefaller fortfarande vara bättre att fortsätta att öka produktionen så att de sämst ställda kan få det bättre. Redan tillväxten i sig förbättrar för låginkomsttagarna. Ökat allmänt välstånd ger också utrymme för en viss ökning av omfördelningen. I Sverige kommer låginkomsttagarna inom något årtionde inte att betala någon inkomstskatt om Alliansens politik fortsätter.

Nu åker jag på semester några veckor. Som tur är ska det ske med båt.

Läs även andra bloggares åsikter om jämlikhet, utjämning, omfördelning, Jämlikhetsanden, skatter, fattigdom, tillväxt, rättvisa, ekonomi, politik på intressant.se