Utanförskapet minskar vad gäller sjukskrivna

Utbetalningarna till sjukskrivna och förtidspensionerade minskar år från år. Vid mitten av 00-talet var de 3,5 procent av BNP och 2011 förutses de bli 2,1 procent. Trots vissa svårigheter på vägen håller regeringens politik på att lyckas.

Sett i ett långsiktigt perspektiv finns ett samband mellan arbetslöshet och sjukskrivningar. Personer som inte får jobb tenderar att bli sjukskrivna. Det är fördelaktigt för arbetslöshetsstatistiken och ekonomiskt bättre för den enskilde eftersom ersättningen oftast är högre än i a-kassan. Olika undersökningar visade emellertid att det hos en hel del av de sjukskrivna och även bland förtidspensionerade fanns kvar en viss arbetsförmåga. Det är naturligt om orsaken till bidragen är arbetsmarknadspolitisk.

Detta tog Alliansen fasta på före valet 2006 när man argumenterade för att "utanförskapet" skulle minskas genom en metodisk satsning på arbetslinjen. En extra hjälp fick man genom att a-kasseersättningar och andra arbetsmarknadspolitiska ersättningar åter började stiga i mitten av 00-talet trots att IT-kraschen gått över - se nedanstående diagram:

Dåvarande statsministern Göran Persson tog lätt på arbetslöshetsutvecklingen i valrörelsen 2006 och förlitade sig på att arbetslösheten skulle minska utan särskilda åtgärder. Det blev hans och S-regeringens fall.

Allianregeringen har dragit nytta av en konjunkturuppgång vid sitt tillträde och av andra positiva tendenser på det sociala området. Men även regelverket för att få sociala ersättningar har skärpts. Detta sammantaget gav en påtaglig minskning av "utanförskapet" ända tills den globala finanskrisen medförde högre arbetslöshet. Denna arbetslöshet beror dock på att efterfrågan på Sveriges exportvaror minskade - inte på att det åter skulle ha blivit lättare att lyfta bidrag istället för att arbeta.

Vi ser i nedanstående diagram att det fortfarande finns en positiv och minskande trend i utbetalningarna av olika sociala bidrag som är betingade av ohälsa. Nedgången är från 3,5 procent av BNP vid mitten av 00-talet till 2,1 procent nästa år. Det borde vara svårt att hävda att regeringens politik för att minska utanförskapet har misslyckats.


Men egentligen vill de rödgröna att politiken ska misslyckas. De uppskattar inte att utbetalningarna pga ohälsa sjunkit. Tvärtom menar de att regeringens åtgärder tvingat sjuka och arbetsoförmögna att börja arbeta. De lovar att riva upp en hel del av det skärpta regelverket för att den vägen kunna köpa röster i valrörelsen 2010.

Genom att regeringen inte varit särskilt skicklig i hanteringen av det praktiska genomförandet av skärpningarna i regelverket kan det för de fåkunniga framstå som befogat att göra lättnader och därför motiverat att rösta rödgrönt. Den utvärdering som Riksrevisionen nu kommit med utgör en torr byråkratprodukt (pressm, pdf: rapp) som inte kan reparera skadorna från sådan kritisk journalistik som förekom i Uppdrag granskning i vintras. I fredags försökte dock Dagens Nyheter få rätsida på sjukskrivningsdebatten i en ledare med rubriken Bättre, trots allt. Och idag tas frågan upp av Sanna Ryman i SvD. Hon skriver:

"Granskningen visar till exempel att ”av de sjukfall som i december 2009 pågått i minst 90 dagar hade en plan för återgång i arbete upprättats i 71 procent av fallen”. Jämför detta med hur många som fått en sådan plan i december 2007 – 21 procent."

Av Riksrevisionens rapport framgår också att det 2006 hölls avstämningsmöte i genomsnitt när 73 procent av ett år gått (dag 267). År 2009 hölls avstämningsmöte efter 46 procent av ett år (dag 169). Lagen om s k rehabiliteringskedja trädde i kraft 1 juli 2008. Efter 90 dagar ska arbetsförmågan bedömas i relation till annat arbete hos arbetsgivaren och efter 180 dagar (med vissa undantag) i relation till den reguljära arbetsmarknaden. En ytterligare bedömning ska ske efter 365 dagar (med vissa undantag) - se s 18. Därefter finns möjlighet att ansöka om fortsatt sjukpenning eller om förlängd sjukpenning i 550 dagar (75 procents ers). I det senare fallet kan sjukskrivningen bli 914 dagar (i vissa fall längre).

Regeringen med Cristina Husmark Pehrsson i spetsen misslyckades med att informera om dessa nya bestämmelser. Detta skadade förtroendet för regeringen och öppnade för en onyanserad kritik av hela reformen. Kanske hade detta kunnat undvikas om Fredrik Reinfeldt på ett tidigt stadium hade omplacerat socialförsäkringsministern - se min bloggartikel 10/12 2009.

Riksrevisionen påtalar också att allting inte fungerat på bästa sätt. Men detta är rimligtvis tillfälligheter som inte får undanskymma att utanförskapet när det gäller de sjukskrivna nu håller på att minska i enlighet med vad regeringen utlovade före valet 2006.

Andra bloggar om: sjukskrivning, försäkringskassan, utanförskapet, val 2010, sjukförsäkringen, socialförsäkringsministern, regeringen, Husmark Pehrsson, Alliansen, rödgröna, Riksrevisionen, politik på intressant.se