Vems är krisen?
Är det industrisamhällets kris vi ser idag? Eller är det marknadssystemets kris? Vi trodde att vårt välstånd skulle fortsätta att öka oavbrutet. Men våra förväntningar gäckades. Det blev kris. Vilka var förhoppningarna som vingklipptes? Vilken institution levde inte upp till våra dagdrömmar?
I radion framträdde förre utbildningsministern Bengt Göranson (s) med ett inlägg i OBS på måndagen som handlade om "marknadsekonomins kris". Hans ordval gav en tankeställare. Klarar vi inte krisen måste vi alltså införa planekonomi, eller...? Tidigare har man talat om kapitalismens kris, den alltför oreglerade ekonomins kris, den libertarianska ideologins kris och globaliseringens kris.
Det gäller att se upp med vilket ord dagens myriader självutnämda "pundits" vill karaktärisera vems kris vi nu ser. Det är om inte annat en viktig perspektivmarkör.
Den som talar om kapitalismens kris vill nog mest lufta sitt missnöje och frustration. Det är ju inte systemet med kapitalackumulation i form av maskiner och anläggningar som man då vänder sig emot. Däremot var Kapitalets författare Karl Marx synnerligen kritiskt inställd till investeringar i maskiner. I själva verket var han i sin ungdom kritisk mot industrialismen och såg socialismen som ett makligt herrgårdsliv där man kunde jaga på morgonen, fiska på eftermiddagen,sköta kreatur på kvällen och vara intellektuell efter kvällsvarden.
Men det är inte industialismens kris vi ser idag även om en del som är emot ekonomisk tillväxt och välstånd gärna skulle önska sig en sådan kris.
Är det då marknadsekonomins kris vi nu ser? Ett system byggt på marknader brukar ställas i motsats till ett system utan marknader. Ett sådant språkbruk om krisen markerar ett perspektiv där marknaderna sätts ur spel till förmån för ett socialistiskt system. Men det är nog inte så många som vill övergå till någon form av auktoritär "kommandoekonomi" som dessutom inte visat sig kunna åstadkomma någon större välståndsökning för sin befolkning. Även ytterst kritiska personer ser nog sin kritik mer riktad mot de "fria" marknaderna och inte mot marknader i sig.
Kanske kritik mot bristen på regleringar låter som alltför futtig? Då låter det bättre att man är emot frihetens ideologi, libertariansimen eller nyliberalismen. Men att man litet vagt vill ha mera tvång inom stabiliseringspolitiken med krisen som argument betyder ju inte att frihetens idé skulle vara felaktig. Eller är finanskrisen ett bevis för att skatterna varit för låga och att krisen borde bekämpas med skattehöjningar?
Kritiken mot den oreglerade finansiella ekonomin har inte lyckats särskilt väl när det kommer till preciseringar. Krisens ursprung ligger i den amerikanska småhusmarknaden. Och den har lidit under regleringar som kan hävdas vara en väsentlig orsak till att en bubbla kunde blåsas upp. Kritiken har därför satts in mot olika förhållanden som medförde att krisen, när den väl uppstod, kunde sprida sig så snabbt. Här gör många gällande att detta också var orsaken till krisen. Detta är en svår ontologisk fråga som ingen utrett. Man har istället skyllt krisen på ratingföretagen, värdepapperiseringen av dåliga krediter, Fannie och Freddie, aktörernas ruttna moral och den jämfört med Sverige mindre förmånliga a-kasseersättningen. Vems kris är det?
Slutligen skulle man kunna säga att det vi nu ser är krisen för föreställningen att finansiella kollapser skulle gå att bekämpa om de samtidigt har en realekonomisk orsak. Början till vad som kunde ha blivit en kollaps såg vi på börsen i USA 1987. Den kunde bekämpas. Men finanskraschen september 2008 kunde inte bekämpas. När den utbröt som en oväntad skärpning av bolånekrisen fick den fortgå med endast valhänta motåtgärder som dessutom drevs igenom med stor tvekan och oenighet. Bristen på förtroendegivande åtgärder leder nu till att allt större krispaket måste beslutas som ändå inte verkar att leda till återhämtning. Möjligen har de en viss bromsande effekt.
Vi har sett samma process på 1930-talet. Därefter har Stockholmsskolan och J M Keynes' teorier sett dagens ljus. - Kriser skall aldrig mer uppkomma, sade man då (ja, Keynes sa det redan 1927 när det var nio år kvar till hans General Theory 1936). Men inte kunde Sverige bekämpa sin hemmalagade fastighets- och bankkris vid skiftet mellan 1980- och 90-talen - åtminstone inte i meningen att enorma förluster i produktion och arbetslöshet skulle kunnat undvikas. Trots teorier om både finanspolitik och penningpolitik (samt något om jobbpolitik) så kan inte heller dagens kris bekämpas särskilt framgångsrikt vare sig i USA eller Sverige.
Det är stabiliseringspolitikens kris vi ser idag.
Det är förhoppningen att regeringarna har sådana kraftfulla verktyg, att om ekonomin börjar sladda skall det gå att sätta in motåtgärder så att vi slipper krascha i diket, som nu har gäckats. Denna föreställning är fel - alla vackra teorier till trots.
Andra bloggar om: finanskris, 30-talskrisen, stabiliseringspolitik, finanspolitik, penningpolitik, kapitalism, marknadsekonomi, frihet, socialism, Keynes, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 02:36
17 comments
17 Comments:
Uppgången skapar kriserna
Det som är onormalt är inte själva nedgången/krisen. Nedgången/krisen är en naturlig följd av de obalanser som uppgången har skapat. Det vore väldigt konstigt om uppgångarna inte slutar i en kris. Själva krisen är till för att obalanserna ska avvecklas och att allt ska bli normalt igen.
Marknadsekonomin är människorna själva och den minsta beståndsdelen i marknadsekonomin är individen. Marknadsekonomin i sig själv är ingen levande varelse som kan agera på egen hand. Det är endast individen som kan handla och individernas totala handlingsmönster har lett till en kris. Om individerna är fria att att handla utan statliga tvångsåtgärder kommer krisen att vara över när individerna har avvecklat obalanserna.
Uppgångarna i ekonomin skapas artificiellt av banker och centralbanker. Individerna i ekonomin får information ifrån marknadsekonomins prissystem samt ifrån vinst-/förlustsystemet. När artificiellt billiga krediter erbjuds individerna av bankerna kommer dessa nya pengar att tillföras ekonomin i vissa punkter.
Richard Cantillon beskrev denna process på 1730-talet. Cantillon var kompanjon med John Law som skapade en sedelutgivande bank i Frankrike samt skapade den sk "Mississippi-bubblan" omkring 1720. Franska staten var skuldsatt efter krig mot Spanien, men Law fick rätt att ge ut sedlar som skulle täckas av fordringar på franska staten.
När individer får tag på helt nya pengar i form av sedlar kommer pengarna att tillföras ekonomin där individerna väljer att använda pengarna. Spekulation uppkom i aktier i "Mississippi-bolaget" och kursen steg kraftigt. Men pengarna användes även till inköp av jordbruksmark och priset på mark steg kraftigt. Efterfrågan på lantarbetare steg och lönerna för dessa steg osv. Detta kallas Cantillon-effekten.
För att uppgångarna ska kunna fortsätta måste avkastningen/vinsterna stiga på att äga lantbruksmark och på att äga aktier i "Mississippi-bolaget". Men om försäljningspriserna på lantbruksprodukter sjunker och kostnaderna samtidigt stiger är krisen ett faktum. Investeringarna i jordbruksmark har blivit olönsamma.
Lösningen är att avveckla investeringarna och betala tillbaka så mycket som möjligt av eventuella lån. Det är först därefter som alla osäkerhetsmoment är borta och nya investeringar kan uppkomma.
http://www.telegraph.co.uk/finance/economics/3474683/Volcker-issues-dire-warning-on-slump.html
Iflg Volcker er krisen helt og hållet beroende på Wall Street bonuses och deres innovativa instrument. För många galna genier/kyniker för näre syltburkerna/atomknappen.
Aaahh.. igår avsto Goldman från bonusar. Det gar tagit idioterna MÅNADER att fatta va en stakkars ingenjör kunna läsa seg till på et par ettermiddager via Luigi ZINGALES.
Det nästa : Hur många seminarier skjal skadodjuren ha på seg till att fatta at dom själva måste städja etter seg. Och by the way, vi vill inte ha se at dom lyfter en enda dollar under städningen. Ta feks dom her kreaturen på AIG : Själv EFTER räddningsbojen stängde dom in seg på golfghettot med millionnota som resultat. Det er inte golfbollarna i seg men insikten om att dessa skaper ekstrem illvilja. Och vahettere.. er inte högdjuren skolerad i marknadsföring och branding...
Nu fattar jag varför ingen pratar om Zingales. Det skulle nämligt göra ondt om hans cramdown värkligen iversätts. Ondt för dom der talkingheads på CNBC och alle medskyldiga i hedge funds osv
På Ekot sa dom att bankerna tväkade att vara med på regeringens krisrepression.
Nog ett bevis att dom inte fattar sin besökelsestid. Det er dags att ta fram hårdhanskerna mot SEB og SHB : gå med ellers nationaliserar vi er och slänger ut dom 5 översta toppvåningerna med garnityr.
Och while we're at it .. bonus blir det inte för julen 2015 : 1 marsipangris på delning
I Dannes artikel kan jag inte skönja någon argumentaton och har därför ingen kommentar. Vad man måste förstå är att plan och marknad är synerga begrepp och inte tvärtom, och precis detta är det ingen som begriper, därför att viljan fattas på ömse håll, varför både svart och vit katt misslyckas med att fånga möss och diskussion är meningslös. Jag diskuterar inte mer för min del, jag föreläser, och var vet vid det här laget alla.
Krisen började på den amerikanska bostadsmarknaden. Men även bostadsmarknaderna i England, Spanien och Sverige har varit och är fortfarande högt uppdrivna.
Det är de höga bostadspriserna, förorsakade av för låga räntor, som är krisens fundament.
Att de svenska bankerna hittills klarat sig hyggligt beror nog mest på att bostadsprisernas fall ligger x antal månader efter USA.
Det går att stabilisera om bara viljan finns. Men viljan att, som det heter, ta bort punch-bålen just när partyt börjar bli roligt är alltid begränsad.
Och om det är bostadspriserna som är boven är det många medskyldiga. Men det är synd att bankledningarna redan har fått sina bonusar och pensioner när de unga familjerna får se sina ekonomier trasas sönder
Jo ändå ett par klarlägganden.
Finanskrisen är INTE "marknadens kris". Det är INTE heller "stabiliseringspolitikens kris". Det där är ideologiska slagord utan verklighetskontakt. Saken är enkelt talat med komplex än så.
Sen togs Marx upp i artikeln. Därmed hör även följande hit.
Jag känner inte till att Marx skulle ha varit "kritiskt inställd" till investeringar av maskiner. Han talar om maskiner i Kapitalet, en förvirrad bok som ej bör läsas. Han härleder korrekt maskinens värde från arbetets, utan att själv begripa hur. Han talar poetiskt om maskinen som "kristalliserat arbete". Vad det ska betyda utreds förträffligt av bl a Piero Sraffa, Joan Robinson och Paul Samuelson. Arbetsvärdeläran är INTE Marx. Det är Ricardo, som Marx helt enkelt plankar av. Nyttoteorin för värde är vederlagd av ovannämnda trio i en tekniskt mycket komplicerad diskurs som kan sammanfattas ytterst enkelt: att nyttobestämma maskinens värde är kort sagt omöjligt, då nyttan beror av det ekonomiska systemet i sin helhet, och därmed faller, som lätt inses, hela nyttovärdeteorin (utom för en ren bytesekonomi).
Arbetsvärdeläran är alltså det korrekta. För mig är detta ärligt talat självklart. Logiken är ju så pass elementär.
Vad som är Marx är utsugningsteorin som han härleder från arbetsvärdeläran. Den härledningen är värdelös, då den grundas på ett enkelt tankefel. Vad arbetarna säljer till företagaren är nämligen inte arbetet, utan arbetskraften, och de får betalt för vad denna är värd enligt just samma arbetsvärdelära. Således existerar inget anspråk på mervärdet, och därmed ingen utsugning. Denna självklarhet påpekades av filosofen Anders Wedberg (som jag själv med godkänt resultat har muntat för) vilket lika självklart gick obemärkt förbi. Det finns hekatomber av djupsinng "marxistisk teori", men, jag försäkrar, det är bara rappakalja alltihop, så läs för Guds skull inte det heller, ni får bara huvudvärk.
Änsdå är Marx den störste, varför? Det kan jag omöjligt förklara. Det handlar om överblick och helhetsbild. Marx är nämligen ett i-n-t-u-i-t-i-v-t geni, och det är jag också. Varsågoda, mina damer och herrar, en lektion! Mitt nöje.
M v h,
Peter Ingestad, Solna
Marknad reglerad oreglerad kommunism med mera, inget verkar fungera bra (marknaden är den effektivaste) vad har dom gemensamt jo nationalekonomiska teorier, är det där felet är, styr vi ekonomierna felaktigt, i så fall vad är felet.
En fri ekonomi som inte utsätts för exogena störningar kan utveckla sig ganska stadigt - det är bara mindre svängningar från lagerinvesteringar och kanske vanliga investeringar som irriterar.
Men det uppstår alltid exogena störningar (som kommer utifrån). Vem är så naiv att han tror att det går att ha regleringar som hindrar detta? Socialpolitik, krig, handelsmotsättningar, ny teknologi osv kommer alltid att påverka.
Lösningen är istället stabiliseringspolitik. Den kan teoretiskt sättas in för att förebygga uppbyggnaden av en kris eller för att motverka krisen när den bryter ut eller för att bekämpa den när den brett ut sig. Men inte mycket av detta har vi sett i dagens drama. Det som sätts in i den tredje fasen har minst effekt och då kan även till synes gigantiska paket vara ganska ineffektiva. Därför är det stabiliseringspolitkens kris vi nu ser.
/DNg
Jag ser det som en politisk kris. Det är politik som skapat FED som sänker räntan till för låga nivåer för att stabilisera aktiemarknaden och i stället skapar en fastighetsbubbla.
Okay, en stabiliseringspolitisk kris.
Nu förespråkar jag en stabiliseringspolitik som går ut på att marknaden själv är bäst lämpad att stabilisera sig själv, helst med en guldvaluta vars mängd och ränta inte kan manipuleras av politiker.
Peter Schiff spår krisen 2006
I ett videoklipp från 2006 spår Peter Schiff en kommande kris som kommer att vara i ett par år. Arthur "Lafferkurvan" Laffer förnekar detta. Peter Schiff säljer investeringsråd baserade på österrikisk teori. Enligt Schiff beror den kommande krisen på överkonsumtion (för lågt sparande) under uppgångsfasen.
Enligt österrikisk teori måste analyser utgå ifrån sanna premisser. En sådan premiss är att alla fysiska resurser i en ekonomi är knappa. Om både investeringarna och konsumtionen ökar samtidigt, måste priserna på de knappa resurserna förr eller senare öka kraftigt. Detta innnebär också att resurserna förr eller senare inte räcker till för att öka produktionen av både konsumentvaror och investeringsvaror.
http://thinkmarkets.wordpress.com/2008/11/14/he-who-laughs-last/#comments
Regleringar?
Det finns idag inga "experter" i världen som vet hur bra regleringar ska utformas. Ingen människa har perfekt information för att upprätta bra regleringar. Regleringar för att lösa problem har alltid skapat helt nya problem. Det går att rent teoretiskt förbjuda all aktiehandel och all handel med fastigheter, men detta skulle enbart skapa nya problem.
En stabiliseringspolitisk kris
Idag används Irvin Fishers teori om prisstabilitet. Detta är exakt samma teori som USA använde under 1920-talet. Mises och Hayek spådde på 1920-talet att denna teori skulle skapa en kris. Ingenting har förändrat sig sedan dess förutom att tillgången på artificellt billiga lån har ökat enormt sedan denna tid.
Stabilisera konsumentpriserna?
Varför stabilisera konsumentpriserna när det är producentpriserna som varierar? Producentpriserna ökar kraftigt under uppgången för att falla kraftigt under nedgången.
Det finns inte i heller någon logisk förklaring till varför det skulle vara konsumtionen som skapar efterfrågan i ekonomin? Förklaringar som bygger på formell logik säger att det är företagens spenderande på produktionsresurser som skapar efterfrågan i ekonomin och att sparandet finansierar företagens spenderande.
Mäter vi verkligen inflation på rätt sätt? En tjock TV är inte als samma sak som plasma TV att priserna på TV apparaterna steg har inte med inflation att göra.
En stekplåt i gjutjärn har sett lika dan ut i 100 år den ger nog bättre information.
Varför kopplar vi inte löneökningar till inflationen, man kan härleda alt till löner, jag är emot ständiga löneökningar på arbetsmarknaden omfördela mellan heta och svala branscher.
Först gasar man så mycket det går med ”löner” när det sen börjar gå för fort så står man hela tiden på bromsen ”räntan”, vem kör så med bilen?
Ang beskrivning av krisens orsak : Se Eric Hovde http://www.projo.com/opinion/contributors/content/CT_hovde28_09-28-08_KTBM7E4_v13.1a57cc5.html
Jag forstår inte hur man köra med traditionell stabiliseringspolitik eller motkonjunkturpolitik när räntevapnet redan er förbrukat.
Om era ekonomer läste Krugman i New York Times igår, så gäller juhelt andre naturlagar under en recession enn ellers. Om ni läste NIall Ferguson : Han ser SEC (altså Sheila Bair, inte så mycket Hank) som den stora hjältinnan och har döpt brannsläckningen så långt til the Great Repression.
Va jag inte för min bara själ fattar, er varför ni inte kan se att problemet er dom utanståande svarta hålen i uppkommande settlements om dom her sataniska CDS/CDOs/derivat hedgefonder. Utan bra riktvärden på dessa papper, nedproriteras ALL ANNAN VANLIG HEDERLIG KREDITGIVNING I DEN REJÄLA EKONOMIN. BEVISLIGEN
Innan bankirerna ger nya bostadslån, tvihållar dom på sina triljonfodringar och stappar all nytryckt greenback direkt inn i valven. En ny sheriff måste syna korteni den abrupt avstannade påkerder allatrodde att Texas'oldhem var the only game in town. Vi er alla blåsta av Paulsons gelikar. För att inte hjulen skal stoppa upp spm under the Great Depression måste en sheriff tvinga syna og hota falslpelare med lynching.
Per-Olof Persson skriver igen flera bra saker.
"Peter Schiff spår krisen 2006."
Det var också under detta år som huspriserna i USA toppade. Peter Schiff är en utmärkt investeringekonom som utifrån fundamentala fakta inser framtida utveckling. Han var också Ron Pauls (rep. presidentkandidat) ekonomiska rådgivare och Ron Paul var den enda politiker som insåg USA's ekonomiska problem och hade därmed bästa förslagen på lösningar.
Det är ingen brist på stabilitetspolitiska teorier, idéen att om bara skickliga byråkrater kan vidtaga de rätta åtgärderna vid rätt tillfälle så får folket evig högkonjungtur. Resultatet har hitills alltid blivit sämre när politikerna intervenerar i ekonomin.
Den bästa stabiliseringspolitiken är att inte gör någonting och låta marknaden korrigera sig själv, det är snabbast och minst smärtsamt. Därför förespråkar jag 100% guld som valuta vars mängd och ränta politiker inte kan manipulera.
Det är inte bara skenade budget underskott (1 trillion) och statsskuld (11 trillion) som är problemet utan också social security och medicare åtagande (41.7 trillion), dvs totalt USD 52.7 trillion enligt The Peter G. Peterson Foundation.
Hur skall den amerikanska staten kunna betala detta med en BNP på USD 13 trillion? De kan de inte, därför konkurs eller hyperinflation och sedan konkurs. Är det någon här som kan se en annan lösning?
Kommer dollarn överleva ?
"Den bästa stabiliseringspolitiken är att inte gör någonting och låta marknaden korrigera sig själv"
Problemet är att politiker, statliga tjänstemän och nationalekonomer inte förstår att alla priser i ekonomin är sammankopplade och starkt beroende av varandra. Om dessa "experter" manipulerar vissa priser så att de sjunker (ex räntan i ekonomin, ge subventioner till vissa företag) och försöker höja andra priser (ex genom en ökning av penningmängden, höja tullar), så kommer en del verksamheter inom marknadsekonomin att bli olönsamma och kraftiga nedskärningar skapar en djup och långvarig kris.
Huvudregeln måste alltid vara att kostnaderna anpassas till försäljningsintäkterna (alla priser är sammankopplade). Sker inte detta går det inte att producera någonting. Detta skedde i USA 1929-41 när Hoover och Roosevelt i praktiken förbjöd sjunkande försäljningspriser och sjunkande löner.
Det ska dock sägas att ekonomin höll på att återhämta sig fram till juni 1930 när importtullarna höjdes kraftigt. Nästan hela exportmarknaden försvann samtidigt som importpriserna steg kraftigt.
När man väl är inne i en kris måste marknadsekonomin själv justera alla priser (även lönerna) ned till rätt nivå. Ju snabbare detta går ju snabbare kan krisen lösas. Försöker "experterna" justera priserna efter eget godtycke är risken att kriser varar i årtionden (se på Japan).
Arbetslöshet på 30 %?
S R Larson anser att den effektiva arbetslösheten idag är 20 % och att den om ett par år kan öka till 30 %. Detta skulle ge nedskärningar i alla välfärdssystem.
http://hayekinstitutet.blogspot.com/2008/11/arbetsloshet-och-lagkonjunktur.html
Inget ekonomiskt system kan undvika kriser.
De har olika förlopp,har initierats av skilda orsaker och kan få
varierande skadeverkningar.
Finanskrisens totala skadeverkningar kan vi ännu inte veta något om med med någon större grad av säkerhet.
Det visar inte minst Anders Borgs två budgetprognoser,ett aktstycke på 64 sidor väl värt att ta del av.
Finanskrisen påverkar självfallet även skilda individers och hushålls ekonominer.
Vi har redan sett exempel på sånt:en snabbt vikande sysselsättning,ett ökat antal konkurser,risk att viktiga exportföretag slås ut,sjunkande villapriser och även svårigheter för vanliga villaägarna att klara sin egen ekonomi.
Därutöver snabbt viktande bostadsproduktion och som Erik Asbrink konstaterat att bromsen i slagit till i vårt penstionssystem och detsamma gäller de ganrantier som försäkringsbolagen utlovat.
I dag kan man i Dagens Industri läsa om en av våra fastighetsmonarker,som nu har tillgångar på drygt 800 mkr.kr och skulder på 1 500 mkr.
I det fallet lär inte staten gripa in som fallet var med Carnegie,ett finansbolag,som ändå har ett par mycket stabila grenar.
Detta gäller vårt land,som är ett av de länder som har den stabilaste ekonomin.
Det gäller bankväsendet i stort och det gäller framförallt våra statsfinaser.
Där finns det utrymme för stimulansåtgärder av skilda slag,ökad satsning på infrastrukturen,forskning,en aktiv arbetsmarknadspolitik och även resurser till en oförändrad trygg välfärd.
Sånt är viktigare än snacket om på vilken nivå a-kassan ska ligga.
Likaså kommer regeringen att lägga ut ännu ett stödpaket med en likartad inriktning.
Arbetet med detta har påbörjats och sannolikt kommer det en tillägsbudget framåt vårkanten.
Per Fredö
"Detta skedde i USA 1929-41 när Hoover och Roosevelt i praktiken förbjöd sjunkande försäljningspriser och sjunkande löner.
Det ska dock sägas att ekonomin höll på att återhämta sig fram till juni 1930 när importtullarna höjdes kraftigt. Nästan hela exportmarknaden försvann samtidigt som importpriserna steg kraftigt."
Jag gillar att läsa dina kommentarer eftersom du har god kunskap om historiska ekonomiska fakta, speciellt hur politikerna agerade under och efter The Great Depression" och vad det fick för konsekvenser. Jag har alltid hört hur Roosevelt räddade USA och världen med The New Deal och att Keynes teorier är den ultimata medecinen, antagligen en myt som politiker gärna sprider.
Jag har funderat på hur en 100% guld valuta skulle fundera, när det bara finns en absolut mängd valuta (om vi bortser från 1-2% i produktion per år), då måste ju priserna hela tiden anpassa sig till varandra, om priset stiger på en vara ex olja måste priset på något annat sjunka.
I Sverige har vi ju t ex nästan aldrig prissänkning på arbete (löner), det närmaste var väl ett pris- och lönestopp som Kjell Olof Feldt införde.
Skicka en kommentar
<< Home