Budgetens höga arbetslöshet beror på arbetsutbudet

Regeringens lyckade politik att minska utanförskapet pga ohälsa medför att 3,5 procent fler arbetssökande kommer ut på marknaden mellan 2008 och 2012. Därför är det fel att befara att det är krisens arbetslöshet som nu håller på att "bita sig fast".

Kritik har riktats mot att regeringens budget, som lades fram igår (pdf), innebär fortsatt hög arbetslöshet trots att tillväxten blir hög - t ex 4,8 procent 2010. Visserligen ökar sysselsättningen med 100 000 personer 2010-12, med arbetslösheten sjunker bara från 8,4 till 7,4 procent (s 113). Sysselsättningsgraden ökar från 73,8 procent av arbetskraften till 75,2 procent 2010-12. Det är fortfarande inte tillräckligt för att komma upp i 2008 års nivå på75,8 procent (beräknat från KI:s rapport i sept, 75).

För att komma upp till samma sysselsättningsgrad som 2008 borde antalet nya jobb öka ytterligare med ca 31 000 personer 2010-12. Men det skulle inte räcka för att minska arbetslösheten med mer än 0,7 procentenheter. Betyder detta att arbetslösheten från finanskrisen hotar att "bita sig fast"?

Finansdepartementet skriver att det totala sysselsättningsfallet i samband med konjunkturförsvagningen uppgick till nästan 140 000 personer. Mellan tredje kvartalet 2009 och andra kvartalet 2010 har sysselsättningen återhämtats med 70 000 personer. Den exportberoende industrin tappade 110 000 jobb och endast en mindre del kommer att kunna återskapas, menar FiD. Det är tjänstesektorn som måste svara för detta. Men ändå räcker detta inte till. FiD skriver:

"Under perioden 2011–2014 fortsätter sysselsättningen att öka starkt och bidra till att arbetslösheten minskar ytterligare. Nedgången i arbetslösheten begränsas dock de närmaste åren av att även arbetskraften ökar. År 2014 bedöms arbetslösheten ha fallit till 6,0 procent."

Bakom den oskyldiga meningen "även arbetskraften ökar" döljer sig förklaringen till att arbetslösheten fortsätter att vara hög. Det är inte en fråga om demografiska faktorer. Tvärtom skriver man att "grupper med ett relativt högt arbetskraftsdeltagande minskar eftersom 40-talistgenerationen fortsätter att lämna arbetskraften, samtidigt som de stora födelsekullarna i början av 1990-talet, som har ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande, är på väg in." Så vad är det som ökar arbetskraften de närmaste åren?

Så vitt jag kan se är det regeringens egna åtgärder för att öka arbetsutbudet som nu håller tillbaka minskningen av arbetslösheten. Närmare bestämt är det minskningen av utanförskapet på grund av ohälsa som är boven i dramat (sjukskrivning och förtidspension). År 2008 var detta "utanförskap" 590 000 helårsekvivalenter. År 2012 förutser KI att siffran sjunkit till 419 000. Det är en minskning med 171 000 som räknat i personer som inte alltid jobbar full tid är ännu högre. Om alla dessa inte kunde få jobb skulle arbetslösheten öka med 3,5 procentenheter.

Någon diskussion om migrationens betydelse levererar inte FiD. Men även ett överskott här i arbetsföra åldrar skulle öka arbetskraften. Trots att industrin inte kommer att öka sin sysselsättning särskilt mycket har Sveriges ekonomi en stark förmåga att skapa nya jobb. Men det räcker inte riktigt. Därför instämmer jag i vad chefen för Konjunkturinstitutet, Mats Dillén, sa i radion igår: det behövs en stimulans redan nästa år i storleksordningen 12 mdr kronor.

Det är inte så att jobbskatteavdrag och stramare regler i socialförsäkringarna i sig "skapar" nya jobb. Det krävs ytterligare åtgärder för att fler nyanmälda lediga platser ska registreras. Anders Borg för en alltför restriktiv politik som förstör resurser - inte sparar dem.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, budgeten, Anders Borg, nya jobb, sysselsättning, jobb, utanförskap, sjukskrivning, förtidspensionering, ohälsa, arbetsutbud, budget, jobbskatteavdrag, ekonomi, politik på intressant.se