Nobelpriset pekar på dålig effekt av jobbskatteavdraget

Om friktionen på arbetsmarknaden i Sverige kunde minskas med en tredjedel skulle antalet kvarstående lediga platser kunna minskas med ca 10 000-15 000. Ekonomiprisets modell kan inte förklara hur 70 000 nya jobb kan skapas.

Nobelpriset i ekonomi går i år till en modell för hur sk friktionsmarknader fungerar. En viktig sådan är arbetsmarknaden. Pristagarna till Alfred Nobels minne är Peter A Diamond, Dale T Mortensen och Christopher A Pissarides. Priskommittén har formerats av Kungl Vetenskapsakademien. DMP-modellen har sin utgångspunkt i sambandet mellan lediga platser och arbetslösheten.

I nedanstående diagram visas det principiella sambandet mellan vakanser (lediga platser) och arbetslöshet i procent. Denna kurva kallas sedan gammalt Beveridge-kurvan efter den brittiske ekonomen William Beveridge (1879-1963).

Beveridgekurvan

Sambandet beror på konjukturernas växlingar. När det finns många lediga jobb är arbetslösheten låg och omvänt. Det relevanta för arbetsmarknadspolitiken är huruvida det går att åstadkomma skift inåt i kurvan. DME exemplifierar med nivån på arbetslöshetsersättningen. Jag vill konkretisera detta med ett hypotetiskt resonemang.

Antag att a-kassan gav 100 procents ersättning under mycket lång tid. När folk blir arbetslösa skulle rimligtvis det gå lång tid innan de "hittade" ett idealiskt jobb som skulle betyda en påtaglig inkomstökning. Företagen skulle å andra sidan anmäla allt fler lediga platser som inte skulle kunna besättas. Lagret av kvarstående lediga platser skulle bli stort trots att arbetslösheten var hög. Vi skulle hamna långt till höger om den vänstra översta delen i kurvan i diagrammet.

När konjunkturen försämras skulle antalet lediga platser sjunka samtidigt som arbetslösheten blev fruktansvärt hög. Vi skulle hamna ovanför och till höger om den nedre högra delen av kurvan i diagrammet. Även andra faktorer som försämrar arbetsmarknadens funktionssätt skulle ge ett skift utåt i Beveridge-kurvan.

För att minska stocken av lediga platser vid olika konjunkturlägen måste kurvan skifta inåt. Om a-kassan sänks skulle exempelvis viljan att söka högbetalda jobb under utdragen tid minska. Många sökande skulle nöja sig med jobb med lika hög lön som tidigare och med kraftigt sänkt a-kassa skulle en hel del acceptera jobb med lägre lön än vad man hade förut. Lagret av lediga platser skulle alltså bli mindre. Det kanske kan ses som att "skapa jobb".

Istället för att sänka a-kassan kan skatten för arbetslösa höjas. Är regeringen försiktig gör man ingen aktiv försämring för de arbetslösa utan istället en förbättring för dem som arbetar. Det är vad som sker genom jobbskatteavdraget. DMP-modellen säger att även detta kommer att minska antalet vakanser.

Hur många jobb kan skapas på detta sätt i Sverige? Det totala antalet kvarstående lediga platser var i augusti 31 820 enligt Arbetsförmedlingen. Det motsvarar ungefär 70 procent av antalet nyanmälda platser. Av Konjunkturinstitutets rapport i september framgår (pdf, s 74) att antalet nyanmälda platser under högkonjunkturer normalt (sedan 1992) är ca 40 000. Under högkonjunkturen före finanskrisen gick dock antalet upp till ca 70 000. Det pekar på att kvarstående lediga platser kunnat uppgå till mellan knappt 30 000 och 50 000.

Det intressanta med DMP-modellen, som sägs vara verklighetsanknuten, är om den kan säga hur stora effekter på vakansgraden olika ekonomiska åtgärder på arbetsmarknaden skulle kunna ge. Är det tänkbart att vakansgraden skulle kunna sänkas med en tredjedel genom en kombination av sänkt a-kassa och ett rejält jobbskatteavdrag? Det skulle betyda 10 000 - 15 000 nya jobb.

Effekten är uppenbarligen ganska blygsam. Även om vi tog den bästa högkonjunkturen som utgångspunkt och antog att vakansgraden skulle kunna halveras kan som bäst 30 000 nya jobb skapas vid en konjunkturtopp. För att komma upp i storleksordningen 70 000 nya jobb, som en del forskare tidigare kommit fram till, måste helt andra mekanismer än DMP-modellens antas verka.

Kan jobbskatteavdraget och sänkt a-kassa med tidsbegränsningar leda till att antalet nyanmälda lediga platser vid varje konjunkturläge kommer att öka? Hur ser i så fall denna mekanism ut? Ekonomipriset ger ingen vägledning utan pekar snarare på att jobbskatteavdraget ger en sämre effekt än vad som tidigare indikerats.

[I budgeten erkänner FiD indirekt att arbetsutbudet orsakar arbetslöshet, bloggart 13/10-10]

Bloggat: Ekonomistas,ekonomismen. Länkar till DN 1, 2 och 3; Ekonomiekot. Läs även andra bloggares åsikter om ekonomipriset, Nobelpriset, lediga platser, nya jobb, jobbskatteavdrag, arbetsmarknadspolitik, regeringen, ekomomi, politik på intressant.se . [Borg i EkD 6/05]