fredag, november 19, 2010

Riksbankschef orolig för utlandets åtstramning

Ökade skatter och minskade offentliga utgifter som förbättrar statens budgetsaldo med 1 procent av BNP har tidigare sänkt tillväxten med 0,5 procent. Det beror på att räntorna kan sänkas så att exporten ökar. Det blir svårt i dagens läge när många länder stramar åt.

Vice riksbankschefen Karolina Ekholm höll ett anförande 18/11 med rubriken "Omvärldens svaga offentliga finanser och svensk penningpolitik". Hon går igenom dagens situation med åtstramningspolitik på det finanspolitiska området och den motverkande, expansiva penningpolitiken. Anförandet utmynnar i en motivering för en lugnare höjning av den svenska styrräntan.

Anförandet är på drygt sex sidor (pdf) och börjar med hur många länder under ganska lång tid byggt upp en offentlig bruttoskuld på bortemot 100 procent av BNP. Hon pekar sedan på hur finanskrisen 2008-10 medfört en skuldökning i G7-länderna som till 72 procent orsakats av automatiska stabilisatorer, till 16 procent av avsiktlig finanspolitisk stimulans och till 12 procent av stöd till finanssektorn. Det är siffror som man kunde reflektera över men Ekholm fortsätter med kraven på en återgång till budgetbalans och överskott för att nå 60 procent av BNP.

Enligt IMF krävs åtstramningar på nästan 1 procentenhet per år av BNP fram till 2020. Detta är inte extremt menar Ekholm. Sverige, Finland och även Irland genomförde större budgetförbättringar under 1990-talet. I de europeiska länderna blir det fråga om höjda skatter och minskade offentliga utgifter. Det sannolika är att detta kommer att minska tillväxten även om det finns en annan syn, som Ekholm inte närmare tar upp (Alesina & Ardagna 1998).

Ekholm hänvisar till en analys av Internationella Valutafonden som behandlar tidigare perioder med finanspolitisk åtstramning (IMF: WEO okt 2010). Av den framgår att att en åtstramning av finanspolitiken med 1 procentenhet av BNP tidigare tenderat att sänka BNP med 0,5 procent på två års sikt och samtidigt öka arbetslösheten med 0,3 procentenheter.

Studien visar också att åtstramningarna samtidigt inneburit lägre räntor. Även växelkurserna för de studerade länderna har försvagats och nettoexporten har ökat. Båda effekterna har motverkat den finanspolitiska åtstramningens effekter på den inhemska efterfrågan. Idag när en rad länder planerar åtstramningar blir emellertid effekterna mindre än tidigare, enligt Ekholm.

"Man kan naturligtvis ifrågasätta det ändamålsenliga i att att föra en mindre expansiv finanspolitik när det riskerar att dämpa tillväxten i ett redan svagt ekonomiskt läge" säger Ekholm. Men vissa länder har ingen valmöjlighet. Denna oro för andra länders åtstramningspolitik gäller främst euroländerna. Enligt Riksbankens prognos för tillväxten i USA kommer 4:e kvartalets BNP 2007 att återigen uppnås 1:a kvartalet 2011. Sverige kommer inte långt efter (2:a kv) medan euroländerna dröjer till 2:a kvartalet 2012 (diagr 5).

Det är ändå en optimistisk prognos som man bör betrakta med viss skepsis enligt min mening. Vad Ekholm vill komma fram till är emellertid att den låga ränta som kan förutses i andra länder kommer att stärka kronan. Då blir importvarorna billigare och eventuella svenska räntehöjningar kommer ytterligare att förstärka denna effekt. Därför finns det varken anledning att höja räntan nu (Ekholm reserverade sig) eller att anta en så kraftigt stigande räntebana som majoriteten fastslagit i direktionen.

Det skulle vara intressant att se en analys av hur den åtstramande finanspolitiken i USA på 1,2 pe/år kan förenas med en tillväxt på nästan 3 procent per år. Ekholms analys tyder på att den underliggande tillväxten i USA är mer än 3,5 procent per år åtminstone till 2014. Ser vi tecken på detta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 19 november, 2010 21:24, Anonymous Anonym said...

Varför gräva ner sig i procentsatser?
Ett gott skratt förlänger livet:
America

Varför lyssna på procentarna?
Shlomo Sand professor i historia i Israel har tagit reda på att judarna på Jesu tid nu är dagens Palestinier och att dagens judar är Ashkenazer – khazarer(georgier) eller Sepharder = berber:
Google - Shlomo Sand
sluta lyssna på deras media - avgör SJÄLV!
http://en.wikipedia.org/wiki/Moses_Hess
Moses (Moshe) Hess (June 21, 1812 – April 6, 1875) was a Jewish philosopher and one of the founders of socialism and Zionism.

 
At 21 november, 2010 00:51, Blogger Danne Nordling said...

Ha, ha - men jag kan inte se vad antiamerikanska skojfilmer som hävdar att bin Laden är betald för att vara fiende till USA har att göra med Riksbankens funderingar kring finanspolitiken.
/DNg

 
At 21 november, 2010 13:22, Anonymous Anonym said...

Sveriges Riksbank är helt enkelt inblandad i Fjärde Världskriget - stödjer det med sin pennigpolitik.
April 03, 2003|Charles Feldman and Stan Wilson CNN
Former CIA Director James Woolsey said Wednesday the United States is engaged in World War IV, and that it could continue for years.

som startades med hjälp av en False Flag Attack 11 september 2001.
YouTube - Friends of Israel — Enemies Inside the Gates
Veta mera:
http://www.archive.org/download/911-history-before-and-after/911history.pdf

PS
Det Tredje Världskriget - det kalla kriget - startades med atombomberna mot Japan:
THE SECRET HISTORY OF THE ATOMIC BOMB
WHY HIROSHIMA WAS DESTROYED
The Untold Story by Eustace C. Mullins June 1998

Fjärde Världskriget planlades av PNAC - The Project for the New American Century - Vice President Cheney, Florida Governor Jeb Bush, Defense Secretary Rumsfeld, Deputy Defense Secretary Paul Wolfowitz, Cheney Chief of Staff I. Lewis Libby, Undersecretary of State John Bolton, Undersecretary of Defense Dov Zakheim, and author Eliot Cohen.- som ett år före 11 september 2001 publicerade
Rebuilding America's Defenses: Strategy, Forces and Resources for a New Century
i vilket står att läsa:
Further, the process of transformation, even if it brings revolunionary change, is likely to be a long one, absent some catastrophic and catalyzing event -- like a new Pearl Harbor.

 

Skicka en kommentar

<< Home