Reinfeldt grumlig om friheten

Frihet är i klassisk betydelse frånvaro av våld och tvång. Det är statens uppgift att skydda medborgarna från varandra. Men statligt tvång därutöver utgör en frihetsinskränkning. Detta kan motiveras med andra värden men är likväl en frihetsinskränkning och kan inte kallas frihet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt höll för sjätte gången sitt traditionella jultal 20/12 (ljudfil). För en gångs skull pratade han inte bara om pragmatiska teknikaliteter eller triviala allmänsanningar. Inledningsvis tog han upp några ideologiska synpunkter på frihetsbegreppet. Men inte blev vi särskilt mycket klokare av dessa reflexioner. De avslöjade snarare en djup avgrund i moderatledarens tänkande.

Om man inte är alltför snäll i tolkningen var Reinfeldt lätt aggressiv när han avslöjade att han ville "göra upp" med det "borgerliga frihetsbegreppet". Redan detta språkbruk är illavarslande. Om han inte företräder ett borgerligt frihetsbegrepp måste det rimligen vara fråga om ett socialistiskt begrepp som han mera sympatiserar med.

Reinfeldt menade att det borgerliga frihetsbegreppet går ut på att "frihet saknas" [i en stor socialstat] - dvs att " stat och byråkrati" utgör den stora frihetsinskränkningen. I den klassiska diskursen om frihet brukar detta begrepp kallas 'negativ frihet', vilket fokuserar på att något saknas i ett fritt samhälle. Det som saknas är tvång och hot om våld.

Mot detta invände Reinfeldt att hans utgångspunkt snarare är att det i stor utsträckning finns frihet i Sverige, "men att det naturligtvis kan bli bättre". Rimligtvis kan Reinfeldt inte avse att ett land med världens näst högsta skattetryck och med en omfattande lagstiftning som reglerar löntagarnas och företagarnas verksamhet ganska detaljerat är särskilt fritt i klassisk mening.

Alternativet till 'negativ frihet' brukar något oegentligt betecknas med termen 'positiv frihet'. Denna term har kommit att betyda faktisk förmåga att välja sådana välståndsverksamheter som alla andra kan välja. Ett vanligt exempel är att om några kan resa jorden runt, men inte jag, så är min frihet begränsad (underförstått på ett orättfärdigt sätt). Mer positiv frihet kräver därför mindre negativ frihet.

Det är dock inte ett utpräglat positivt frihetsbegrepp som Reinfeldt håller fram, även om han avvisar att det är staten som står för den stora frihetsinskränkningen. Han menar snarare att var och en måste få rätt att fatta självständiga beslut. Detta kan återigen tolkas som att han på traditionellt sätt skulle vara motståndare till olika hinder för individernas fria liv. Men det är inte sannolikt att han ser saken så - i varje fall inte när staten sätter upp hindren.

Reinfeldt försökte konkretisera sitt resonemang med att hindren kunde utgöras av familjen eller en partner. Det kunde också vara en en ideologi eller religion som hindrar människors frihet, menade Reinfeldt. Varför tog han inte upp att civilsamhällets alla avtal, som tvingas att fullföljas av rättssystemet, också utgör en frihetsinskränkning? Detta grumliga resonemang har han nog inte tänkt igenom ordentligt.

Det är inte det civila samhället eller en konkurrensutsatt marknadssektor som utgör hotet mot friheten. Det civila samhället regleras av lagar som förhindrar enskilda eller politiska, religiösa eller kriminella organisationer att utöva våld och tvång mot medborgarna. Likaså gäller detta näringslivet. Det är enbart staten som har rätt att utöva organiserat våld. I ett fritt samhälle gäller det att detta våld helst begränsas till att enbart omfatta dem som själva sätter sig över rättssystemets våldspreventiva intentioner. Men för att finansiera denna preventiva verksamhet måste ett begränsat statligt tvång tillåtas eftersom det ligger i allas intresse att mer omfattande tvång kan hållas tillbaka.

Om det tvång som utövas av civilsamhällets aktörer - livspartners, familjer, politiska och religiösa idéer(!) - genom t ex hot om uteslutning, skulle befinnas vara olidligt får Riksdagen stifta lagar mot detta. Hela Reinfeldts idé förefaller dock vid närmare granskning inte bara grumlig utan helt absurd.

Vad är frihet? Fem definitioner (2005)
Läs även andra bloggares åsikter om Fredrik Reinfeldt, frihet, socialism, borgerlig frihet, tvång, civilsamhälle, ideologi, politik intressant.se