Republikanism - ett sätt att motivera tvång?

Republikansk frihet är att enbart göra det dygdiga. Idén har rötter i Aristoteles tänkande. Men om frånvaro av dominans skulle lagstiftas mera i detalj öppnas för nya sätt att motivera statligt tvång.

Det diffusa begreppet republikanism har blivit aktuellt. Det kommer ursprungligen från antikens idépolitiska värld. En del av liberalismens idéhistoria är förknippad med klassisk republikanism genom den amerikanska utvecklingen efter revolutionen. Svante Nycander behandlar frågan med bäring på Teapartyrörelsen idag 7/1 i DN med sin bok om liberalismens idéhistoria som bas.

En snäv definition av republikanism är ett system för att förhindra korruption. I mera utvidgad bemärkelse skulle korruption kunna innebära alla förhållanden som fjärmar den grundläggande samhällsidén från vad som ursprungligen var tänkt. Här intar särintressen en central roll. Därför förknippas republikansism ofta med det likaledes diffusa begreppet dygd. Genom medborgerlig dygd skulle samhällssystemet kunna fungera som det var tänkt.

Vissa bedömare menar att amerikanerna under senare delen av 1700-talet sökte efter en ursprunglig amerikansk själ som var mer etisk än liberalkapitalismen. John Lockes idé om samhällsfördraget och mänskliga rättigheter var oförenligt med Aristoteles' syn på människan som till sin natur är en medborgare eller "ett socialt djur", vilken är en av grunderna för republikanismen. Där var det centrala värdet civic humanism: individens förmåga att sätta statens bästa framför egen fördel.

Frihet är enligt den republikanska synen något mer än frånvaro av akut förtryck. Frihet förutsätter oberoende, garantier för framtiden mot ingripanden och tvång, en rätt att inte vara underkastad andras vilja, ett lagenligt styre (Q Skinner). En rad pamfletter i 1700-talets Amerika hyllade dygderna som utmärkte romarna i den tidiga republiken. Man menade att idoga, rustika nybyggare stod för samma dygder som dessa äldre romare. Här kan man se vissa paralleller med dagens Teapartyrörelse.

Att frihet skulle vara 'frånvaro av dominans och godtycke' låter fint men är ganska problematiskt. Å ena sidan innebär förekomsten av ett latent tvång endast en precisering av 'frihet som frånvaro av tvång' till att även gälla hypotetiska situationer. Å andra sidan kommer en rad situationer som av den ena parten anses vara frånvaro av tvång kunna klassificeras som dominans och godtycke av den andra parten. När Fredrik Reinfeldt i sitt jultal (blart 23/12-10) skulle "göra upp med det borgerliga frihetsbegreppet" exemplifierade han med att var och en måste få fatta självständiga beslut och att hinder kunde sättas upp av familjen, en partner, en ideologi eller religion.

Detta republikanska frihetsbegrepp förefaller omöjligt att tillämpa på mera konkreta situationer. Sett från den ena sidan innebär det ett rättfärdigande av tvång från statens och lagarnas sida. Fler företeelser måste tvångsregleras. Det öppnar också för paternalism. Ett exempel (jimpan -06) nämner en individ med ett spelberoende som inte utsätts för något negativt tvång men som ändå är dominerad av någonting oönskat. Om staten med tvång förbjuder spelande har denne individ blivit "mera fri". Man kan säga att endast dygdiga handlingar borde vara tillåtna. Vi öppnar dammluckor för ökat tvång om vi accepterar "republikansk frihet".

Vissa bedömare har sett republikansism som en möjlighet för vänstern att bli mer formellt frihetlig (Björn Axén -08). Lustigt nog är det dessa tankar som går igen i Reinfelds filosoferande om frihetsbegreppet. Också bloggaren Kalle P har skrivit om republikansismen, dock med mera allmän inriktning. Jag är beredd att instämma med Nycanders avslutning i dagens artikel i DN att den amerikanska "liberala absolutismen" har anledning göra oss européer undrande och oroliga.

Andra bloggar om: republikansism, frihet, tvång, Locke, Aristoteles, USA, paternalism, Teapartyrörelsen, Fredrik Reinfeldt, filosofi på intressant.se