Den usla skolan kostar 10 % av BNP i dropouts

En nationalekonom uppträdde i TV:s programserie om skolan med en beräkning av kostnaden för dem som hoppar av skolan som slutade på flera hundra miljarder. Ändå diskuterades inte den tänkbara förklaringen att detta beror på att många av dessa dropouts har en bristande teoretisk begåvning som den dyra skolan inte kan kompensera.

I det fjärde och sista TV-programmet i serien "Världens bästa skitskola" behandlade man dem som avbryter sin gymnasieutbildning. Det är ca 12-13 procent av en årskull eller 13 000 personer. Nationalekonomen Ingvar Nilsson framträdde i programmet med en beräkning av vad detta kostar hela det svenska samhället. Om jag minns rätt såg hans beräkning ut så här:

Bortfall av inkomster för en utslagen person 300 000 kr/år

Kostnader för åtgärder för att hjälpa den utslagne med försörjning och aktiviteter 300 000 kr/år

Summan 600 000 kr berör 13 000 personer per år vilket ger ett belopp på 7,8 mdr kr/år

Varje årskull mellan 20 och 65 år belastar Sveriges ekonomi med 7,8 mdr kr i 45 år. Det blir totalt 351 mdr kr. Nilsson har dock gjort avrundningar nedåt.

BNP uppgår i år till 3 500 mdr kr. Det betyder att Nilssons beräkning formellt motsvarar 10 procent av BNP.

Själva kostnaden för skattebetalarna är dock bara hälften så stor. Men även 5 procent av BNP i skatter för att ta hand om de utslagna är förskräckande stor. Det skulle betyda att mer än en tiondel av skatterna måste användas för åtgärder för dessa dropouts. En tumregel säger att det motsvarar 20 procent i kommunalskatt.

Dessa siffror antyder att Ingvar Nilssons beräkningar är alltför schablonmässiga och mycket i överkant. Men det betyder inte att vi ska negligera skolans ändå mycket kostsamma utslagning av en åttondel av gymnasieeleverna. Dessutom går 25 procent av återstoden ut med ofullständiga eller underkända betyg.

Diskussionen efteråt i Kunskapskanalen handlade om orsakerna till utslagningen och i någon mån om vad man kunde göra åt den. Ingen av de fyra inbjudna gästerna (Nilsson var en) nämnde dock att den svenska skolan är bland de dyraste i världen (räknat som andel av BNP). Istället ville tre av de fyra debattörerna ha mer resurser till skolan. Eftersom de var intelligenta och intellektuellt rörliga (Gröning är fil dr och Osten regissör) var det kanske naturligt att se skolans problem enbart som en brist på resurser. Felet verkar helt enkelt vara att de som blir dropouts inte får tillräckligt mycket undervisning för att deras inneboende teoretiska talanger och färdigheter ska kunna utvecklas.

Det framkom inte någonstans i diskussionen eller i TV-programmet att utslagningen kan bero på bristande teoretisk begåvning (bloggartikel jan-11). Skolan är enligt fem barnmedicinska experter i en artikel på Brännpunkt anpassad till elever med mera genomsnittlig begåvning än de ca 14 procent med en IQ mellan 70 och 85. Det är en viktig orsak till långtidsarbetslöshet, ohälsa, förtidspensioneringar och självmord, menar de. Detta är visserligen obekväma fakta. Men ett TV-program som vill belysa skolans dropouts borde väl åtminstone antyda denna förklaring. Och debatten efteråt borde väl ha haft åtminstone en företrädare för denna uppfattning.

Vi som betalar TV-licens får kanske vara glada för att programledaren Natanael Derwingwer inte skyllde skolans problem på lärarna som Kaliber gjorde i radion i början av november (bart nov-11). Men nog kan man väl begära mera?

Läs även andra bloggares åsikter om skola, utbildning, utslagning, skitskola, betyg, klassamhälle, IQ, intelligens, förtidspensionering, ohälsa, teoretisk begåvning, politik på intressant.se