måndag, januari 24, 2011

Varför ökar skolan utslagningen?

Skolans inriktning på teoretisk utbildning slår ut en god del av de 14 procent av eleverna med en IQ mellan 70 och 85, enligt fem barnmedicinska experter. Långtidsarbetslöshet, förtidspensioneringar, ohälsa och självmord blir följden.

I förra veckan kom OECD med en rapport för Sverige där långtidsarbetslösheten var en av de kritiska frågorna. Ekonomerna rekommenderade att Sverige, som har de högsta minimilönerna i en internationell jämförelse, borde sänka dem. Liknande rekommendationer kom från SNS i dess traditionella januarirapport. Det finns förvisso ett samband mellan minimilöner och arbetslöshet enligt KI och andra forskare (blart jan-08, Skedinger ). Men i SvD i lördags ges också en annan förklaring av fem experter på barnmedicin (Brännpunkt 22/1).

Det är fem barnneurologer, psykologer och pedagoger vid Utvecklingsneurologiska enheten vid Skaraborgs sjukhus som tar upp kraven på teoretisk begåvning i dagens skola. De skriver:

"Skolarbetet ställer krav på teoretiska kunskaper och därmed på en teoretisk/abstrakt förmåga som gör inhämtandet av dessa kunskaper möjlig. De så kallade målen betonas allt mer och kommer att införas från allt lägre åldrar.

En individs teoretiska förmåga kan mätas med test för teoretisk begåvning och anges i form av en kvot. Internationellt definieras medelkvoten (IQ) som 100."
Den nedre gränsen för normalvariationen anger de till en kvot på cirka 70. IQ i området mellan 70 och 85 brukar betecknas som svag teoretisk begåvning, skriver de och frågar: "En avgörande fråga är vilken IQ som krävs för att klara målen i skolan? Är målen utformade så att elever med svagare teoretisk begåvning ska klara dessa, eller krävs egentligen en IQ överstigande 85?"

Till den stora gruppen med svag IQ kommer också problemet med dem med koncentrationssvårigheter:
"Det handlar om stora grupper; statistiskt utgör elever med en svag teoretisk förmåga cirka 13–14 procent och stora koncentrationsproblem har cirka 5 procent av skolelever. Det handlar således om några elever i varje klass."
I en klass med 30 elever är det åtminstone fyra som har problem enligt min beräkning. Enligt författarna möts dessa elever med tillrop som "Du kan bara du vill" trots att de faktiskt vill "men där kognitiva begränsningar försvårar skolarbetet". Slutsatsen blir:
"Elever med svag teoretisk begåvning – men inom normalvariationen – får svårigheter i dagens skola som utifrån vår erfarenhet är anpassad till elever som har en mer genomsnittlig begåvning."
Skolan bidrar idag till ökad utslagning genom att svagare elever tidigare kunde välja en mindre teoretisk och mer praktiskt inriktad linje redan under högstadietiden. "Dagens högstadium är alltför teoretiskt för att passa den stora grupp som vi lyfter fram här och för vilka högstadietiden blir en plåga." Dessutom är dagens arbetsmarknad annorlunda än för 20 år sedan då många med praktisk begåvning efter åk 8 eller 9 slutade och började arbeta. Nu är detta inte möjligt genom de teoretiska kraven även för praktisk utbildning. Följden blir enligt författarna:
"För många blir så kallad ogiltig frånvaro den enda lösningen. Bristande självkänsla och uppgivenhet är snarast regel för dessa ungdomar. Man kan på goda grunder anta att här finns en viktig förklaring till ohälsa och arbetslöshet."
De fem experterna kritiserar alltså den välvilliga men verklighetsfrämmande tanken att man kan tvinga eleverna att genomgå teoretiskt betonad undervisning och därigenom göra det möjligt för dem att göra klassresor. Istället för att ge dessa elever status och högre lön blir de misslyckade utslagna som döms till att höra till "socialgrupp 4" under resten av livet. Det leder enligt min bedömning inte bara till personlig olycka utan också till kostsamma arbetsmarknadsåtgärder, förtidspensioneringar och ökad kriminalitet.

Kanske vi här ser förklaringen både till att lågutbildades barn får 30 procent sämre betyg (blart nov-09), att självmordsfrekvensen ökat (blart juni-10) och att det finns en social snedrekrytering till högskolan (blart jan-11). Tanken att alla "kan bara man vill" när man får studiemöjligheterna av staten är tydligen felaktig. Alla har inte samma teoretiska begåvning. Insikten om detta borde förändra utbildningspolitiken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 24 januari, 2011 19:11, OpenID hpx83 said...

Vi är många som undrade varför de yrkesförberedande programmen nödvändigtvis skulle innehålla "Litteraturkunskap" och liknande. Tydligen hade det att göra med att "alla skall ha rätt till allmänbildning". Lärarna missade tydligen att de flesta faktiskt sket i just den bildningen, även vi som gick teoretiska utbildningar. Skillnaden var att det var enklare för somliga av oss att skita i den än andra.

Samma tanke ligger väl bakom "alla ska gå högskola". Den egalitära statens största offer är de som har mindre läggning för teoretiska ämnen.

Intet nytt på sossefronten ....

 
At 24 januari, 2011 20:46, Anonymous Anonym said...

Glöm inte de nuvarande eleverna på IVIK-programmen (de nyanlända tonåringar som inte får läsa något annat ämne än svenska). Dessa får finansiera övriga program, ofta får de ett par timmars undervisning per dag. "Alla ska gå högskola" - visst om man heter Svensson så kanske det stämmer. Men om man heter Fatima eller Said så ska man lära sig svenska och inget annat. Historia och samhällskunskap är ju för överklassen. Lycka till att hitta jobb till dessa elever.
"Nu kan jag svenska, varför får jag inte läsa natur?"
- Sorry, den utbildningen började förra hösten, du får gå kvar på IV de resterande två år som du har kvar. Därefter kan du läsa SFI på komvux, läsa SAS och sen gå den riktiga komvux.
Ah, du är ingen flykting? Din man har arbete? Sorry, det blir inget försörningsstöd (socbidrag) hoppas ni har räknat med marginaleffekter... Vi prioiterar just nu analfabeter från mellanöstern

 
At 24 januari, 2011 23:26, Anonymous Lars said...

Detta är ett problem som bara kommer att bli värre och värre i ett alltmer komplicerat samhälle, med få hederliga försörjningsmöjligheter för lågpresterande.
Man kunde åtminstone sluta uppmuntra socialgrupp 4 att fortplanta sig – avskaffa barnbidraget, med början med flerbarnstilläggen. Med de små belopp det rör sig om torde ingen utanför socialgrupp 4 basera familjetillökning på förhoppningar om barnbidrag!

Nej, jag tror inte att någon politiker kommer att ta upp detta förslag.

 
At 26 januari, 2011 11:42, Anonymous Paul W H said...

Åja, Sverige måste ha några av världens mest välbetalda arbeten för låg- eller rentav ickeutbildade. Att slå i spik eller tömma soptunnor kan resultera i makalösa summor.

Resonemanget är helt rätt annars.

 
At 14 februari, 2011 22:40, Anonymous Anonym said...

Det här är ju jätteviktigt! Borde talas mer om detta!!

 

Skicka en kommentar

<< Home