Skattepolitik och samhällsfilosofi: Konjunkturen blir ingen katastrof?

Sverige klarar sig klart bättre än PIIGS-länderna och något bättre än övriga euro-länder. PIIG:s går in i recession 2012, övriga står stilla och Sverige ökar BNP med o,6 procent enligt KI. Men felaktiga politiska åtgärder kan fortfarande ge kollaps.

Konjunkturinstitutet lade fram sin decemberrapport idag 21/12-11 (pdf). Den är mer pessimisstisk för 2012 än Riksbankens prognos från igår. BNP ska öka med bara 0,6 procent nästa år (kkorr 1,0 %) mot Riksbankens 1,3 procent. Däremot är prognosen mer optimistisk för åren 2013-14. Det är svårigheter på exportmarknaden och dämpad privat konsumtion som är huvudförklaringen till konjunkturnedgången.

Ursprunget till den svaga exportökningen med 0,5 procent 2012 mot 8,2 procent i år finns i skuldkrisens Europa. Oförmågan hos EU:s politiska ledare att förhindra att de stora länderna Italien och Spanien drabbas av orimligt höga räntor har spridit missmod hos företagen och hushållen. Diskussionen om vikten av att förhindra en räntestegring med hjälp av kapitaltillskott till bankerna har pågått sedan september 2009 då IMF uttalade en skarp varning (bart 1/10-09). Istället tvekade politikerna och räntorna steg (se diagram nedan).

Hösten 2010 uttalade Merkel att de privata investerarna måste vara beredda att ta på sig förluster när det gällde att komma tillrätta med skuldkrisen. Konsekvensen blev att räntorna steg ("Merkelkonsekvensen"). Den 2 december 2010 tänkte ECB göra en kraftfull motattack genom kvantitativa lättnader (obligationsköp, QE) på 2 biljoner € men beslutet stoppades. Min bedömning var då att detta var "början till slutet". Vi ser nu samma tendenser på euroländernas kapitalmarknad som 2008-09. Misstroendet mot vanliga företag som låntagare ökar nu oroväckande, se nedanstående diagram:

Vi ser också av diagrammet ovan att den räntedifferensnedgång som EU-mötet genom sin nya "pakt" för euroländerna den 9 december åstadkom, redan har försvunnit. Idag fick dock de europeiska bankerna möjlighet att låna billigt av ECB för att kanske köpa statsobligationer. Konjunkturinstitutet bedömer att skuldkrisen kan bemästras före sommaren 2012 och det är utifrån denna förutsättning man gör sin prognos för Sveriges ekonomi. Det blir recession i PIIGS-länderna (heldragen linje) och ganska dåligt i övriga euroländer:

För Sveriges del resulterar detta i en BNP-ökning med 1 procent kalenderkorrigerat 2012 vilket kan jämföras med en "normal" ökning på uppemot 3 procent per år:

Orsaken är dels en dålig exportutveckling, som dock inte alls är lika dålig som under finanskrisen:

En lika väsentlig orsak är den dåliga utvecklingen av privat konsumtion. Den ökade med 3,6 procent 2010 men bara med 1,4 procent i år och förutses öka 1,0 procent 2012. Orsaken till detta var dock inte att hushållens inkomster utvecklas dåligt. Av nedanstående tabell framgår att de disponibla inkomsterna ökar realt med 3,0 procent i år och 2,5 procent nästa år mot bara 1,6 procent 2010:

Det är istället rädslan för skuldkrisens allmänna verkningar och rapporteringen om USA:s ekonomiska (och politiska) problem som medför att hushållen börjar spara mera:

Sparkvoten under de tre åren 2010-12 blir 10,6 procent, 12,2 resp 13,3 proc. Under tredje kvartalet i år föll konsumtionen med 1 procent och förutses falla ytterligare något det fjärde. Nästa år ökar konsumtionen med 1 procent. Även bostadsprisernas sänkning och kursfallen på börsen medför att hushållen vill öka sparandet. Det är främst psykologiska orsaker som ligger bakom sparandeökningen, Risken för arbetslöshet ökar inte särskilt mycket:

Några ytterligare indikatorer som KI redovisar framgår av nedanstående tabell (klicka för förstoring):

KI redovisar också att statsskulden blir 29,4 procent av BNP (37,1 % enl EU-def) år 2012. Skattekvoten stiger 2011-12 från 44,8 procent till 45,0 procent.

För att något motverka konjunkturnedgången antar KI att Riksbanken sänker sin styrränta avsevärt mera än vad banken själv förutspår. Finanspolitiken antas inte ge några påtagliga stimulanser. Styrräntan blir lägre än i eurozonen (nu är den högre):

Den sänkta räntan tenderar dock att fastna inom banksystemet genom att bankernas marginaler ökar såväl i Sverige som Europa. Detta beror delvis på att de formella kapitaltäckningskraven skärps till juni 2012. En annan orsak är större oro inom banksystemet som leder till att bankerna vill ha större marginaler mot förluster än de formellt juridiska (större andel sparade vinster - dvs eget kapital). Både konsekvenserna av Merkels uttalanden och det faktum att alla privata investerare förlorar hälften av sitt kapital på Greklands inställda betalningar trissar upp räntedifferenserna:

Den goda ekonomiska utvecklingen i Sverige, framförallt vad gäller statsfinanserna, har till slut noterats av finansmarknaderna. Under finanskrisen trodde man ännu att ett litet land som Sverige skulle vara osäkert ur placeringssynpunkt. Det medförde att kronan sjönk mot både euron och dollarn (stigande kurvor i diagrammet nedan):

Under den nya oron 2011 har denna stigande kurstendens varit mycket mindre och knappt märkbar för euron. KI förutser ytterliga förstärkning av kronans växelkurs vilket bidrar till den mera blygsamma exportutvecklingen framöver.

Avslutningsvis återger jag tre diagram som visar att regeringens politik för att minska utanförskapet ser ut att bli framgångsrik: