tisdag, december 20, 2011

Ingen sänkt boränta genom Merkelkonsekvensen?

Om man deklarerar att de privata långivarna till Europas krisländer kommer att göra förluster kommer bankerna att höja sina räntor. Det blir den enkla konsekvensen av Merkels uttalanden. Och en god del av de svenska bankernas upplåning måste då ske till högre ränta.

Riksbanken sänker styrräntan från 2 till 1,75 procent enligt dagens tillkännagivande. Inflationstrycket är lågt och man befarar en finanspolitisk åtstramning i skuldkrisernas Europa dit en stor del av Sveriges export går. Centralt för att motivera sänkningen är följande skrivning:
"Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklingen hittills i år, nu bromsar in. Orderingången till svenska exportföretag har minskat och exporten blir betydligt svagare under nästa år. De försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera. En lägre efterfrågan påverkar också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger något under det kommande året. När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Då väntas svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt."
Syftet med räntesänkningen är att stimulera den svenska efterfrågan genom att hushåll och företag får litet mera pengar över om deras lån inte är bundna på längre tid. Men så verkar det av allt att döma på tisdagskvällen inte att bli. Bankerna kommer nästan inte alls att sänka sina räntor. Sannolikt kommer vi att få se en kritikstorm riktas mot bankerna: de är giriga och har redan höga vinster.

Det nya arbetarpartiets ordförande i riksdagens finansutskott, Anna Kinberg Batra, uttalade föga förståelse i TV:s nyhetssändningar. Att bankerna skulle behöva öka sin kapitaltäckning, som EU beslutat ska ske senast till juni 2012, viftade hon bort med att tre av fyra av de svenska bankerna redan har en god konsolidering. Analytikern Peter Malmqvist intervjuades i Aktuelltsudion och fick uttala sin förvåning över bankernas beteende. Han menade att de har en avkastning på eget kapital på 12-13 procent vilket han ställde mot en upplåningsränta på 1-2 procent. Han borde inte vara lika okunnig som Kinberg Batra, så vilket var syftet att baktala bankerna?

Det verkar ganska rimligt att bankerna strävar efter ca 15 procents avkastning i synnerhet som detta mål inte uppnås ens två år av fyra. Efter skatt och utdelning kan bankerna i praktiken följa med näringslivets långsiktiga tillväxt. Det borde också Anders Borg och Peter Norman, som också var kritiska, begripa.

Men även bankerna borde vara mera tydliga med både hur avkastningskraven motiveras och hur upplåningskostnaderna utvecklas. En fördomsfull uppfattning om bankerna är att de finansieras genom inlåning från småspararna. I dagens banker gäller inte denna småstadsuppfattning fån förra sekelskiftet. En stor del av utlåningen finansieras med upplåning på kapitalmarknaden både i Sverige och internationellt. Dessa upplåningsräntor har stigit när den finansiella oron fortsatt.

Bankerna i Europa styrs inte av en formalistisk strävan att exakt uppfylla de höjda kapitaltäckningskraven från politikerna. I oroliga tider behöver man en större marginal ovanför de formella kraven än tidigare. Och genom uttalanden från Tysklands förbundskansler Angela Merkel, om att privata långivare till Europas krisländer måste räkna med att göra förluster, har konsekvensen blivit att räntorna stigit. Greklands mjuka konkurs där de privata långivarna förlorade hälften av sina utlånade pengar bär syn för sägen. Av den fortsatt höga räntan att döma tror investerarna tydligen att det blir ytterligare nedskrivningar.

Denna "Merkelkonsekvens", som också demonstrerar ovilja med att komma tillrätta med skuldkrisernas akuta följder", sprider sina verkningar även till Sverige. Bankerna blir försiktigare och måste betala högre ränta på sin upplåning. Det bidrar till att svenska villaägare blir blåsta på räntesänkningen på sina bolån. Riksbanken borde ha sänkt räntan till 1,5 procent.

Ytterst beror nog en god del av det trista svenska boränteläget på Merkels och tyskarnas ovilja att låta ECB trycka pengar för att garantera att räntorna för krisländerna inte stiger för mycket. Det beror i sin tur på den primitiva teori om inflationen som de håller sig med. Att trycka pengar ser de som en säker väg till hyperinflation som på 1920-talet. De vill inte inse att situationen för 90 år sedan var helt annorlunda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 21 december, 2011 09:59, Anonymous m96 said...

Så længe pengarna går in i improduktiva saker så ær ju låg rænta katastrof.. Då blir det inflation i det pengarna lånas ut till.. bostæder som de senaste 10 årens værsta exempel. En otrolig inflation. Vem har råd o køpa sitt eget boende længre? O vem gynnas av det? Hur skuldsatta ska folk bli innan det ræcker? Vad ær det før førdel med att bankerna ska æga allting o folket ingenting, trotts att de sjælva byggt allt?? Man botar inte før mkt lån med ænnu mer lån, speciellt inte nær fundamentala grejer som energi (olja) blir allt dyrare.. o kan førvæntas bli ænnu dyrare.

 
At 21 december, 2011 12:52, Anonymous Samuel af Ugglas said...

Ett nytt skräcksenario!!!!!
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=EPcWHBPYOSU

 
At 21 december, 2011 15:24, Blogger Danne Nordling said...

m96, trots den låga räntan har det byggts för litet bostäder de senaste åren. Och byggs det för litet stiger priserna på det som redan finns.

Bostadsbyggandet borde öka och speciellt nu när arbetslösheten ökar och det finns lediga resurser att sätta in utan inflation. Istället förutser KI att bostadsbyggandet ska minska 2012 och öka obetydligt 2013. Denna tråkiga prognos görs trots att räntan förutses sjunka mycket mera än vad Riksbanken säger. Dessutom visar KI att omsättningen på småhusmarknaden har sjunkit liksom priserna.

Min slutsats blir att Riksbanken borde ha sänkt räntan mera nu och presenterat en avsevärt lägre räntebana.

För att folk ska kunna äga sina bostäder själva i större utsträckning krävs nog att skatterna sänks avsevärt.

Samuel af Ugglas, det påtänkta ESM har statuter som verkar skräckinjagande. Är det inte fråga om en konspiration? EU ska ta makten över medlemsländerna under föregivande att det är fråga om tvingande ekonomiska räddningsoperationer. Är det förklaringen till att Merkel inte vill låta ECB snabbt lösa den akuta krisen? Hon vill kanke ha en krypande kris under många år för att kunna skicka fram ESM och ställa villkor?
/DNg

 
At 21 december, 2011 19:16, Anonymous m96 said...

Danne Nordling:

Jo, men det ær ju inte bara efterfrågan/antal hus som sætter priset. Tillgång till pengar/krediter spelar ju in minst lika mkt.. eller mer.

Bostadspriserna har ju typ dubblats på 10 år. Vad ær anledningen? Dubbel befolkning? Dubbel inkomst? Hælften så många bostæder? Nej, inget av detta har intræffat. Det som intræffat ær att bankerna har skapat krediter hæmningsløst som lånats ut till bostadskøpare som dærmed kunnat buda høgre o høgre på samma hus. Det ær ju fullstændigt uppenbart. Var har pengarna annars kommit ifrån?

Det ær också enda anledningen till att ingen har råd att køpa ett hus kontant idag. Det ær før att alla bjuder med pengar de inte har.. Hade alla bara fått njuda med pengar de haft, då hade ju husen i slutændan kostat det som folk haft råd att betala kontant, eller med riktiga lån (dvs att någon avstår sin del nu før att senare få en ersættning før det. Dærmed ingen kreditexpansion). Nu har ju isætllet bankerna bara expanderat kreditmængden varje gång nån ska ta ett lån.

Det dær funkar ju bra om lånet/krediten skapar ett merværde varje gång så att gamla skulden + ræntan kan finansieras med ett nytt lån osv.

Men det ær ju allt annat æn vad som har skett.. krediterna har ju bevisligen gått in i grejer som inte skapar ett skit av merværde som tex bostæder.
En sådan uppgång tar ju stopp senast nær folk inte vill ha/kan ha større skulder av olika skæl..

Ræntan kan ju bara skjuta på det slutmålet en bit framåt eller bakåt på sin højd. Iaf så længe vi har begrænsade resurser på jorden. Vi kan inte finansiera væxande lån hur længe som helst i en begrænsande omgivning. Inte på det sætt vi lever idag iaf.

 
At 21 december, 2011 23:29, Blogger Nils Lindholm said...

Vad gäller huspriser så 'på min tid' gällde 33-år för amorteringen.
Idag 0 i amortering, man hyr alltså, inte köper.
Säg att 'originalpriset' är 1-miljon.
33-år blir 30-tusen.
Med 3% ränta så finns ett 'prisutrymme' på plus 1-miljon.
Alltså finns 'utrymme' att dubbla priset av nollamorteringen.

Lika för fastighetsskattens borttagning.
Reinfeldts hus vart väl runt 25-tusen billigare i skatt, typ 800-tusen i 'utrymme' där.
jag har gett förslag på 1.8 miljoner i prishöjning.
Som kan gå in i BNP med lite tur.
Alltså ju högre skuldsättning desto högre BNP ?
Ja tills räntan tar hela lönen o inget kan konsumeras längre, men den dagen den sorgen.

 

Skicka en kommentar

<< Home