Skolverket visar att föräldrarnas bakgrund inte har medfört mera ojämlikhet

Trots att skolan under lång tid har har sorterat ut de mer begåvade för vidare högre utbildning har dessa som föräldrar inte lyckats öka sina barns betygsnivåer jämfört med barn från lågutbildade familjer. Den svenska skolan lyckas fortfarande kompensera lika mycket som tidigare för nackdelen att ha lågutbildade föräldrar.

En vanlig uppfattning i skoldebatten är att föräldrarnas utbildningsnivå tenderar att öka skillnaderna i betygsnivå mellan elever från hem med lägre föräldrautbildning och dem från hem med högre utbildning. I torsdags 3/5-12 gick Lärarnas Riksförbund ut med en utredning som presenterades med slutsatsen att skolan blivit alltmer ojämlik 1999-2011 (bloggart). Skillnaden mellan de sämsta och bästa eleverna  skulle ha ökat med mer än 30 procent och en avsevärd del skulle ha orsakats av större genomslag från föräldrarnas bakgrund.

Att skillnaderna ökat med 30 procent visade sig vara felaktigt. Och från siffrorna i utredningens bilaga kunde man utläsa att föräldrabakgrunden för vanliga elever inte hade någon egentlig effekt. De aktuella percentilerna visade t o m  en liten relativ förbättring för arbetarhushåll jämfört med akademikerhushåll (bart 5/5-12). Den 4/5 kom en rapport från Skolverket som bekräftar att föräldrarnas bakgrund inte har orsakat några påtagligt större skillnader i betygsnivåerna generellt 1998-2011 (pdf). Detta framgår av nedanstående diagram:

Högutbildade föräldrars effekt på betygsnivån hos barnen

Skolverket beskriver resultatet: "Den standardiserade effekten av högutbildade föräldrar visar på en svag uppgång mellan 1998 och 2001 men som sedan sakta avtar. Sett över hela tidsperioden har det inte skett mer än marginella förändringar."

Därefter prövar man andra statistikkällor för att ändå försöka få fram en ökning av ojämlikheten. Men resultaten förändras inte nämnvärt. En undersökning från PISA visar dock att förmågan till läsförståelse har ökat för barn från familjer med högre socialt kapital mellan åren 2000 och 2009. I PISA används ett index för att mäta elevernas socioekonomiska bakgrund, ESCS (PISA index for Economic, Social and Cultural Status), som förutom föräldrarnas utbildningsnivå även innehåller uppgifter om antal böcker i hemmet och andra mått på både kulturellt och ekonomiskt kapital.

Mot bakgrund av att det varje år sker en viss utsortering av teoretiska begåvningar från gruppen av elever från hem med låg utbildning hos föräldrarna kommer färre och färre teoretiskt begåvade föräldrar att finnas kvar i hem med föräldrar med låg utbildning. De begåvade blir helt enkelt föräldrar med högre utbildning. Så var inte fallet tidigare när studiesociala förhållanden hindrade många teoretiskt begåvade att skaffa sig en högre utbildning.  Det är ytterst föräldrarnas begåvning, som t ex yttrar sig i antalet böcker i hemmet, som avgör barnens framgångar i skolan enligt det synsätt som är förhärskande.

Men olika begåvade föräldrars påverkan kan kompenseras av skolan. Trots att begåvningsskillnaderna hos föräldrarna rimligtvis har ökat genom den utsortering som sker genom förbättrade studiesociala villkor har skolan ändå lyckats kompensera för detta så att någon ökande "ojämlikhet" inte kan noteras. Är inte detta något som Lärarnas Riksförbund och andra skolpolitiska aktivister borde glädja sig åt? Varför vill de så gärna frammana en felaktig bild av större skillnader? Tids nog måste de dyka upp. Det är ju själva avsikten med en ekonomiskt jämlik utbildning som enbart låter meriteringsförmågan avgöra.


Läs även andra bloggares åsikter om skola, jämlikhet, klassamhälle, Lärarnas Riksförbund, betyg, betygsskillnader, ojämlikhet, utjämning, utbildning, föräldrarnas utbildningsnivå, utbildningspolitik, politik på intressant.se