Skattelättnad för hushållstjänter ger skatteintäkter

En skattelindring med 5/6 för hushållsnära tjänster ger 10 600 nya jobb netto eller 14 100 brutto enligt Konjunkturinstitutet. Ett svagare alternativ ger 2 900 netto men 13 400 brutto. Det skulle inte kräva 2 mdr kr i skattehöjning som Jens Henriksson påstår.

Hushållstjänster av det slag som numera kallas hushållsnära tjänster förekommer nästan inte alls på den vita marknaden. Den utvärdering av en skattelättnad för städning, trädgårdsarbete och liknande som Konjunkturinstitutet (KI) gjort utgår från att värdet av dessa tjänster är 150 miljoner kronor (inkl moms och arbetsgivaravgifter). Den svarta sektorn är däremot 20 gånger större eller ca 3 mdr kr i löner. Om man räknar med relationen 110 kr/t mot 300 kr för den vita sektorn, blir den svarta sektorns volym 55 gånger större. Man kan ocså säga att den vita sektorn representerar 1,8 procent av arbetstimmarna för hushållsnära tjänster.

Med denna utgångspunkt, som inte explicit har räknats fram av KI, kan man fråga sig hur rimliga resultaten av dess beräkningar egentligen är. Ansatsen är att utvärdera resultatet av en 50-procentig skattelindring för arbetskostnaderna inklusive moms för hushållsnära tjänster. Det betyder att den "skattekil" på 59,8 procent som KI utgått från skall reduceras med 50 procentenheter till knappt 10 procent, eller med 5/6.

I basfallet utgår man från att 40 procent av de svartarbetande övergår till vitt arbete och då får man en sysselsättningsökning på brutto 14 100 personer. Netto blir det 10 600 personer när effekten från minskad efterfrågan på andra nyttigheter beaktats. Kalkylen bygger då på att 21 procent av dessa 10 600 kommer från gruppen 'icke-arbetande' (arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade) och 61 procent från svartarbetande. I övrigt ökar sysselsättningen genom minskat hemarbete (50 procent av avlastningen från inköpta hushållstjänster används dock till fritid).

Detta leder till att skatteintäkterna från hushållstjänster ökar med 604 mkr samtidigt som transfereringar till icke-arbetande och i viss mån svartarbetande minskar med 413 mkr. Eftersom modellen utgår från att denna vinst exakt skall motsvara den förlust av skatteintäkter som uppstår på andra håll i ekonomin så blir denna 1 017 mkr. Hur denna ansenliga intäktsförlust skulle uppkomma mera konkret framgår inte. Efterfrågan på andra varor och tjänster minskar helt enkelt i största allmänhet och utgör förutsättningen i modellen.

Resultatet för statsfinanserna är likaledes noll i det mindre fördelaktiga alternativ som KI också kalkylerat, men det beror på en skattehöjning med 0,1 procent. Detta alternativ ger 13 400 nya jobb brutto men bara 2 900 netto. Orsaken till detta framgår inte klart men beror till en del på att svartarbetet inte minskar alls lika mycket som i basfallet. Sålunda kommer bara 23 procent (mot 61 %) av nettoökningen av det vita arbetet från svartarbetande. Dessutom används den frigjorda tiden till 2/3 till ökad fritid. Den största effekten kommer emellertid från minskningen av efterfrågan på andra vita nyttigheter, som reducerar bruttosiffran för jobben med 10 500 "gamla" jobb. Hur detta går till framgår inte (kanske skattehöjningen?). Slutligen kommer bara 7 procent av bruttoökningen av jobben från icke-arbetande mot 16 procent i basfallet.

Det går säkerligen att göra en annan mix av mindre förmånliga antaganden som är mer realistisk än den KI använt sig av. Då blir inte heller nettoökningen så blygsam som 2 900 jobb. Med mer förmånliga antaganden skulle det enligt KI bli 18 800 nya jobb inklusive fler jobb på andra håll i ekonomin. Resultatet ger i detta fall 443 mkr mer i skatteintäkter.

Statssekreteraren på finansdepartementet har fel

Striden står emellertid om hur mycket det skulle kosta att åstadkomma 3 000 nya jobb enligt det minst förmånliga alternativet. Statssekreterare Jens Henriksson uttalade sig tvärsäkert i radions P1 efter 17 idag att det skulle krävas 2 miljarder i skattehöjning. Denna siffra kan jag inte återfinna i KI:s rapport. Men det går att rekonstruera hur stor skattehöjningen rimligtvis kan vara. Då blir resultatet 371 miljoner kronor.

Så här kan man räkna: I basalternativet kommer det in 604 mkr från de nya tjänsterna mot 567 i det sämre alternativet (-37). Transfereringarna minskar i detta med bara 79 mkr mot 413 mkr i basalternativet (-334). Om basalternativet gick jämnt upp måste det sämre alternativet kräva en skattehöjning med 371 mkr - inte med 2 000 mkr som Henriksson hävdade.

Jag tror att antagandet om statsfinansiell balans i basalternativet leder fel. Då måste mer oförmånliga antaganden ge en liten förlust. En sektor som till 98 procent består av svartarbete, som delvis dessutom premieras med olika bidrag, borde även med med mindre förmånliga antaganden ge en förstärkning av statsfinanserna. I varje fall ger det bättre alternativet enligt KI 443 mkr i ökade skatteintäkter netto.