Kommunismens förste teoretiker Babeuf

Hur tänkte sig de första socialisterna att det kommunistisk samhället skulle se ut? Svaret finns inte hos Karl Marx utan hos Francois Babeuf. Socialisering av samhället, planerad produktion, inga pengar eller lönearbete, gratis bostäder, kläder, mat, utbildning och läkarvård.

Francois Noël Babeuf
1760-1797

Det är något ironiskt att kommunismens störste teoretiker Karl Marx (1818-1883) inte hade just någonting att säga om det kommande socialistiska och därefter kommunistiska samhället. Än mindre hade han någon teori om varför samhället skulle omvandlas just mot det lilla som man ändå föreställde sig skulle inträffa: statligt ägande, pengarnas och lönearbetets avskaffande, statens bortdöende. Det är främst Friedrich Engels som speciellt i det "Kommunistiska manifestet" har haft mera konkreta synpunkter.

I stort sett hela kommunismens framtidsprogram kan istället återfinnas hos den franske revolutionären och jakobinske teoretikern Francois Noël Babeuf (1760-1797). Han kom från enkla förhållanden och arbetade en tid som lantmäteritjänsteman (jordeboksassistent) vilket medförde att han kom att företräda uppfattningen att alla skulle få jord. Han påverkades av J J Rousseau (1712-1778) och Gabriel Mabli (1709-1785), som företrädde en radikal agrarreform och egendomsgemenskap samt i andra hand en utjämnande beskattning. Slutligen påverkade även den okände författaren "Morelli" Babeuf med sitt verk om naturens lagar (Code de la Nature) utgivet 1755 där han förordar statlig reglering av både konsumtion och produktion.

Redan 1787 föreslog Babeuf att vetenskapsakademin i Arras skulle ha en pristävlan om bästa uppsats som kunde besvara frågan om huruvida lika fördelning var ett uppnåeligt mål som stod i samklang med naturens lagar. Babeuf verkade sedan som tidningsman i tidningen Tribun de Peuple där han uppträdde under signaturen Graccus Babeuf med bl a artiklar om progressiva skatter* . (Med asterisk markerade inslag återfinns i det "Kommunistiska manifestet" från 1848.)

Efter jakobinernas avsättning från makten och direktoriets nya författning 1795 verkade Babeuf för ett alternativ till författningen inom ramen för "De jämlikas sammansvärjning" (la conjuration des Égaux). Han ställde upp ett antal punkter i sitt "Utkast till en ekonomisk lagstiftning" där alla väsentliga punkter utom de allra mest radikala finns med i Kommunistiska manifestet (markeras med *).

Arvsrätten avskaffas*.

Alla är förpliktade till arbete i jordbruket eller i nyttiga hantverk*.

Arbetstiden bestämmes genom lag efter årstiderna.

Förvaltningen kommer att använda maskner för att minska den mänskliga arbetsbördan.

Bristande medborgaranda bestraffas med tvångsarbete.
Dessa personers ägodelar (liksom revolutionens fienders) tillfalla den nationella egendomsgemenskapen* (rebeller och emigranter)

Ingen får äga mer än lagen tillåter.

Sjukhus och undervisningsanstalter* ägs av egendomsgemenskapen.

Alla tillförsäkras:

• "en hälsosam, bekväm och på lämpligt sätt möblerad bostad;
• arbets- och helgdagskläder av linne eller ylle, motsva rande nationaldräkten;
  
• tillräcklig mängd näringsmedel av bröd, kött, fågel, fisk, ägg, smör eller olja, samt vin eller andra drycker efter vad som brukas i de olika trakterna;
  
• grönsaker, frukt, kryddor och andra ting som krävs för skapandet av ett måttfullt och frugalt välstånd;
  
• läkarvård."
  

Alla som tar emot lön eller förvarar pengar bestraffas.

Statsförvaltningen leder egendomsgemenskapen. Den är indelad i regioner som är delade i departement. Departementen består av kommuner och i "varje kommun finns det en ledning som fördelar och distribuerar jordbrukets och hantverkens produkter till den nationella egendomsgemenskapens medlemmars bostäder". Högsta förvaltningen sörjer för att underskott och överskott mellan regionerna utjämnas. 10 procent av skörden lagras.



Privat handel med utlandet är förbjuden.

Transportväsendet handhas av myndigheter*.

Pengar kommer inte att utges. Guld och silver får inte införas. Existerande pengar används i utrikeshandeln.

Republikens fattiga inkvarteras omedelbart i de rikas hus och förses med möbler (från de rika).

"De folket folket tillhörande föremål, som finns i pantbankerna, utlämnas omedelbart utan kostnader." (Upprorsakten)
_ _ _

Babeuf tänkte sig att socialisera alla företag som skulle kontrolleras av den pyramidformade administrationen. I Kommunistiska manifestet är det enbart kreditväsendet, transportväsendet och jordegendomar som nämns. Utökandet av nationalfabriker och jordens uppodling nämns också. I huvudsak är det bara försöken att utplåna skillnaden mellan stad och land som inte återfinns hos Babeuf. Denna passus i Manifestet har en särskild relevans för Kambodja. Frågan är varifrån Engels hämtade den?

Manifestet skrevs ursprungligen av Engels i "katekesform" som 25 frågor med svar. Därefter omarbetades och kompletterades texten av Marx och Engels i förening. Naturligtvis finns inte där någon analys av varför just dessa åtgärder skulle komma att vidtas av proleteriatet efter revolutionen. Men det finns inte någon annanstans heller. Det närmaste man kan komma är den sammanfattning som finns i Engels lilla broschyr "Socialismens utveckling från utopi till vetenskap" som han skrev efter professor Dührings kritik av Marx 1877 (bloggart).

Babeuf var en föregångsman även på det revolutionära området. Han menade att taktiken borde vara att man först drev propaganda för revolutionens mål intensivt under en kort tid. Därefter skulle den hemliga organisation som ställde sig i spetsen för revolutionen genomföra en kupp för att ta makten i huvudstaden. Efter detta vidtog konsolidering av makten.

Francois Babeuf arbetade också själv på att genomföra en kommunistiskt inspirerad kupp i Paris i slutet av 1700-talet. Men i maj 1796 upptäcktes planerna och Babeuf blev avrättad 1797. Hans medhjälpare Filippo Buanarroti utkom 1828 med en bok om händelserna som förde idéerna vidare till Engels och Marx.