Ohälsan förutspås minska, men inte pga jobbavdragen

Sjukskrivningar och förtidspensioneringar minskar något mera än vad de modesta prognoserna visade tidigare. Beror det på jobbavdragen, regeluppstramningen eller på anti-fuskpropaganda? Några stora minskningar är det fortfarande inte frågan om. De kanske inte är tillräckliga.

Försäkringskassan gör en prognos för hur sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna skall utvecklas fram till 2011. Den förefaller vara något mer positiv än den modesta prognos Konjunkturinstitutet redovisade i augustirapporten 2007. KI förutspådde en minskning med 10 000 heltidsekvivalenter 2007-2009. Försäkringskassans prognos är 14 000 personer där minskningen av deltidsfallen fortgår.

Men den stora förbättringen kommer först därefter enligt FK. Från 2009 till 2011 minskar förtidspensionerna med 37 000 personer. Det beror främst på att utflödet från beståndet i år ökar till en väsentligt högre nivå än tidigare medan inflödet långsamt minskar. Till en del är detta en matematisk effekt av det stora inflödet under tidigare år där en kraftig minskning inträffade förra året.

Även sjukskrivningarna kommer att minska. KI förutspådde en minskning med 15 000 ekvivalenter 2007-2009 vilket blir en minskning med 9 procent. FK redovisar inte persontal men utgifterna i kronor föruses minska från 29,6 mdr kr i år också med 9 procent. Eftersom beloppen per person stiger är prognosen litet dystrare än KI:s. Efter 2009 ökar utgifterna med 6 procent till 2011.

Den intressanta frågan är nu huruvida minskningarna är ett resultat av regeringens jobbavdrag eller av den mer rigorösa behandlingen av försäkringsärendena som inträtt från i år. En förklaring kan vara att sjuknärvaron ökar. Det menar arbetssocioligen Gun Johansson i Dagens Eko:

"Det kan ju också vara så att sjukfrånvaro idag kan uppfattas som stigmatiserande på grund av debatten om fusk. Man känner att man blir ifrågasatt och därför går tillbaka. Om det här är korrekt så skulle det kunna innebära att människor idag går till jobbet trots att de är sjuka, det vill säga att vi fått en högre sjuknärvaro, säger Gun Johansson."

Det är dock litet underligt att de undersökningar som tidigare gjorts av sjukfrånvarons osystematiska lokala variationer inte alls kommer upp till diskussion. Vi vet ju att sjukfrånvaron är högre i Norrland vilket kan uppfattas som att den är relaterad till ett svagt sysselsättningsläge och inte till ohälsa. Dessutom finns Mårten Palmes m fl:s undersökning i Västra Götaland som visade stora skillnader mellan olika orter med samma jobbstruktur (EkD 4/04).

Om det finns ett överutnyttjande (alltså inte fusk med kortidssjukskrivningar) som utvecklas till en kultur, som Lindbeck, Palme och Persson hävdade, borde en uppstramning främst slå mot denna. Gun Johansson kan därför till betydande del ha fel trots sin forskning på området. För förtidspensioneringarna finns en annan förklaring. Om överföringarna från långtidssjukskrivning till förtidspensionering av "statistiska kosmetikskäl" har upphört kommer beståndet så småningom att minska.

Man kunde tro att en något fördjupande information om vilken effekt regeringens politik kan få skulle kunna hittas i finansplanen i budgetpropositionen. Men där finns en löjligt ytlig redovisning där det bara slås fast att regeringens jobbavdrag1 har en effekt med 1,6 procent på sysselsättningen och steg 2 med 0,4 procent. Sammanlgt 2 procent eller ca 90 000 personer enligt finansdepartementets "bedömning". Inklusive steg 2 bedöms effekterna av övriga åtgärder (sänkta löneskatter, hushållstjänster, stramare a-kassa mm) få en lånsiktig effekt på 2,5 procent ökad sysselsättning.

Hur detta har räknats ut finns det ingen antydan till i regeringens finansplan. Varför ens ha en sådan redovisning för jobbavdragen när ingen tycks sätta någon tilltro till den? Istället släpps sociologer fram som inte ens ger den hårdare regeltillämpningen någon credit för förbättringen av sjukskrivningarna - istället skulle orsaken vara anti-fuskpropaganda. Den viktiga frågan är dessutom huruvida de prognostiserade minskningarna är tillräckliga.

---

Till sist
Statssekreterare Schenström tar "time out". Jag kan inte låta bli att hänvisa till min komplettering av kommentaren till Ekots lördagsintervju. Min mening var då att Göran Hägglund kände sig frustrerad efter att ha fått redovisa alla sina löftesbrott eller förhandlingstaktiska misslyckanden. Därför tog han inte Ulrika Schenström i försvar utan kritiserade hennes vandel. Därefter verkar han ha gjort ont värre genom att framhålla att hon kanske var i tjänst som jourhavande krishanterare och därför ev gav prov på särskild omdömeslöshet.

Var det inte ganska dumt av Fredrik Reinfeldt att köra över kd i pensionsfrågan, bensinskattefrågan, fastighetsskattefrågan och nu också äktenskapslagstiftningen? "Svinhugg går igen."

Andra bloggar om: sjukskrivningar, fördispensioner, ohölsa, utanförskap, nya jobb, arbetsmarknadspolitik, politik, samhälle, Göran Hägglund på intressant.se