Stärkt medborgarrätt i grundlagen för mer frihet

Gustaf Petrén (1917-1990) grundade Medborgarättsrörelsen 1974. Efter hans bortgång förde organisationen länge en tynande tillvaro. Men på årsmötet den 29 maj valdes Dick Erixon till ny ordförande. Det kan betyda att rörelsen får ett nytt och mer betydelsefullt liv. Grundlagsfrågor kan göras viktiga för friheten i Sverige.

Det fanns för många år sedan en organisation som hette just "Friheten i Sverige" under ledning av Andres Küng. Det sammanslogs med Medborgarrättsrörelsen efter Petréns bortgång och Küng blev ordförande. Men även han gick samma väg som Petrén och hela verksamheten drogs ner på sparlåga. Ett annat problem var att "Friheten i Sverige" mera drev frågor som "Centrum för Rättvisa" under ledning av Gunnar Strömmer gör idag. Det är inte de principiella frågorna och idédebatten som där står i centrum utan istället de konkreta fallen med rättsövergrepp från det offentliga.

Nu har ett nytt nummer av tidskriften Medborgarrätt utkommit, det första under den nye ordföranden. Det innehåller en rad ambitiösa avsiktsdeklarationer och tänkvärdheter som väcker intresse för den framtida verksamheten. Ganska intressant är påpekandet att dåvarande jistitieministern Lennart Geijer i samband med beslutet om den nya grundlagen (1974 års regeringsform) deklarerade att den ditillsvarande "maktdelningsprincipen därmed försvinner ser jag som en betydande vinning och ett väsentligt inslag i reformen".

I tiskriften finns en artikel av hovrättslagman Krister Thelin om de juridiska huvudprinciperna för föreningen. Där finns en intervju med Nils Karlson från forskningsinstitutet Ratio kring problemet "makt utan motvikt" och grundlagens karaktär av 'kollektiv nyttighet'. Och där finns en resumé över Svante Nycanders debatt med Petrén om skyddet för äganderätten. En artikel handlar om Petréns skrift Försvara din frihet (1976) och där finns en intervju med Strömmer om Centrum för rättvisa och rättssäkerheten.

Allt är mycket kortfattat och det krävs naturligtvis fördjupande material för att klargöra problemställningarna. Det hela låter förvisso bra men jag vill ändå höja ett varnande finger: för att få framgång på bred front får inte frågorna bli alltför juridiska. Juridiken är något för experter. Det viktiga är att få fram huvudprinciperna och ge konkreta exempel. Använd fantasin till att konstruera hypotetiska fall och diskutera dessa principiellt.

Personligen skulle jag vilja se ett stärkande av den grundlagsparagraf som stadgar att riket skall styras i alla medborgares intresse. Här borde det explicit stadgas att olika offentliga åtgärder och reformer måste vidtas med allas bästa för ögonen. Intressepolitik som särskilt syftar till att gynna vissa grupper på andras bekostnad borde i princip vara förbjuden. De fall, om några, som skall vara tillåtna efter särskild motivering borde räknas upp i grundlagen kategorivis. Det är ingen enkel fråga utan kräver en ingående utredning och noggrann formulering av vilka principer som skall vara vägledande.

Hoten mot enskilda medborgares frihet kommer ju inte bara från självtillräckliga överhetspersoner utan också från intressegrupper eller politiska riktningar som vill utnyttja statens makt för att styra över andra utan att det ligger i en slumpmässigt vald medborgares intresse. Det är särskilt viktigt att skyddet för minoriteter stärks nu när de breda kravgrupperna verkar att ha fått ett fast grepp om båda de politiska huvudlinjerna. Frågan är bara om den nuvarande regeringen vill vara pådrivande i grundlagsfrågorna.

Länk till MRR. Länk till bloggen Medborgarrätt.

Andra bloggar om: medborgarrättsrörelsen, Gustaf Petren, grundlagen, medborgarrätt, frihet, politik, äganderätt på intressant.se