lördag, september 20, 2008

Anders Borg ser budgetöverskottet som en trygghet mot finanskriser

Det är viktigt med överskott i statsfinanserna för att vi inte skall påverkas av svårigheter för finansföretag i USA. Men hur Borg kan stimulera ekonomin samtidigt som Riksbanken stramar åt med höjd ränta fick vi inte veta.

I Ekots lördagsintervju idag 20/9 intervjuades finansminister Anders Borg om finanskrisen. På måndag lägger han fram budgetpropositionen för 2009. Det mesta är känt när det gäller reformer genom regeringens nya kommunikationsstrategi. Intervjuaren Tomas Ramberg började med att ställa frågan om krisen är över. Borg visste naturligtvis inte något som vi inte redan hade hört. Finansinspektionen har rapporterat att de svenska instituten har stora marginaler. Här har vi inte ett likviditetsproblem. Riksgäldens emittering av statsskuldväxlar beror på andra orsaker, vi behöver egentligen inte ta dessa lån.

Hur påverkas vanligt folk? Vi måste vara försiktiga i att spekulera om detta och när räntorna kan sjunka. Ansvaret? Borg ville peka på tre faktorer: Vinstmaximeringen (bonusarna) är det första. Sedan har vi ett regleringsproblem. Det går långsamt att ta fram en ny syn. För det tredje finns skillnaden mellan eget och lånat kapital, företagen är högt belånade. Det är tydligen alltför förmånligt att låna i företagen. Bonusarna? En kultur av kortsiktighet. Sektorn kommer att genomgå en strukturkris och själv reglera fortsättningen - vi kommer att se en krympning. Ecofin kommer långsamt att diskutera regleringar.

Ideologiska slutsatser? Dessa marknader fungerar ofta irrationellt och ger upphov till flockbeteende. Det är därför viktigt att ha överskott i de offentliga finanserna så att vi inte är beroende av om något företag går omkull i USA. [Hur detta närmare fungerade förklarade han inte.] Men avregleringarna? Vi ser ett konservativt drag förstärkas i finanssektorn. Kapitaltäckningsgraden har urholkats och måste förstärkas. Finansiellt risktagande medför kostnader för samhället. Behövs det inte mer reglering än mer konservatism? Centralbankerna måste bevaka mera. Mexikokris, Asienkris etc kräver att vi har cenralbanker och regeringar som reglerar. [ Inget konkret.]

Nu måste man agera när det finns systemrisker. I samtliga fall har aktieägarna förlorat sina pengar. Det är spararna som skall skyddas. Vi följer utvecklingen och har beredskap. Vad gör svenska staten om Volvo PV går i putten? Nu sänker vi arbetsgivaravgifterna. Det behövs både generella satsningar och strukturåtgärder. Hur bra är en sänkning av ag? Normalt är jobbavdrag bättre. FiD beräknar 10 000 nya jobb på två år. En procen är inte litet - tre pocents löneökning istället för fyra är stor skillnad. Med fullt kapacitetsutnyttjande är det inte något som ger flera jobb. Men i det här läget är det effektivt. Nu glider arbetslösheten uppåt och förslaget dämpar.

Mer kärnkraft? Ingen avvikande mening. Monarkin kvar. EMU? Inte aktuell nästa mandatperiod. Inga planer på Rot-avdrag men det kan prövas. Obligatorisk a-kassa? Finns en del bekymmer. Mycket komplicerad fråga. Trafikförsäkringen? I grunden ett bra system men jag är skeptisk ändå, vi skall inte göra onödiga systemförändringar. Det finns en utredare som ser över frågan. Vårdlotsar? Vi måste bedöma reformutrymmet men i nästa budget kommer vi att ha det i åtanke. Har Borg blivit religiös? Han hade ännu inte gått in i kyrkan.

FRA? Reinfeldt och Tolgfors har drivit en riktig linje. Fåga: Tidningen Fokus redovisar ett PM från FiD om dålig beredning av FRA-frågan - delar du denna bedömning? Denna fråga slingrade sig Borg ur med ett långt resonemang i tre steg.

Antingen är Borg en teknokrat som inte har någon politisk uppfattning eller också intar han hårdnackat en finansministerroll som utesluter politiska uppfattningar om annat än finansieringsfrågor. Vi fick alltså inte veta så mycket om sakpolitiken. Dessvärre fick vi inte heller veta hur Borg ser på stabiliseringspolitiken (inte ens hans räntebedömning på 3 % nästa år). Den principiella frågan är huruvida det går att bedriva en kontracyklisk politik eller inte - både ur saklig synvinkel och sett ur perspektivet att det är svårt att vidta åtgärder vid rätt tidpunkt så att inte politiken istället förstärker svängningarna. En annan principiell fråga är vem som skall bedriva stabiliseringspolitiken - FiD eller Riksbanken? I praktiken är det tydligen båda. Men då har vi ett aktuellt, konkret konfliktproblem: Riksbanken stramar åt och FiD bedriver expansionspolitik. Är inte det något som borde klaras ut?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 20 september, 2008 19:48, Blogger Donald.JB said...

Trevligt att läsa ditt inlägg, Danne. Räntehöjningen kan inte Borg hjälpa men det vet du ju redan. Höjningen av räntan har skadat Sverige ekonomiskt rätt mycket faktiskt. Kronan är en lite svagare valuta i ett globalt sammanhang. Och att då höja visade på ett irrationellt beteende gentemot alla andra länder. Synd att vi inte gick med i EMU-samarbetet då det begav sig. Det om något visade på ett konservativt synsätt.

 
At 21 september, 2008 10:39, Blogger Per-Olof Persson said...

Nackdelen med att gå med i EMU-samarbetet eller att vidta samma åtgärder som i USA, är att man försöker lösa problemen genom att skapa hyperinflation. Länder som Italien och Frankrike tror att man kan lösa ekonomiska problem genom att skapa nya fiatpengar.

Fiat betyder utav ingenting och det är fiatpengarna som från början har skapat problemen. I USA ger politikerna centralbanken och staten möjligheten att köpa upp alla dåliga lån. Men lånen är ifrån början skapade genom fiatpengar. Finns det en stor mängd dåliga lån innebär detta att man skapa hyperinflation.

I en konjunkturbotten skapar fiatpengarna en ekonomisk uppgång. Eftersom det finns lediga resurser i ekonomin kommer fiatpengarna inte att skapa någon högre inflation. Men uppgången beror på att företag och människor tar banklån. Bankerna skapar fiatpengar som sätts in på låntagarnas bankkonton.

Huvudproblemet är att räntan i ekonomin sätts genom en planekonomi och att det är politiskt populärt att sätta räntan så lågt som möjligt. Detta skedde i USA under 1920-talet. Detta skapar överbelåning och överinvesteringar (felinvesteringar) inom näringslivet.

Konjunkturnedgången inleds med att industriföretagen måste avveckla olönsamma investeringar och därmed arbetskraft. Företag och människor som är överbelånade får svårigheter att betala på sina lån. Detta inleder en bank- och finanskris.

Den bästa lösningen på problemen när de väl är skapade, är att låta marknaden avveckla alla felinvesteringar och alla dåliga lån. Detta skapar en djup men kortvarig kris. Detta skedde i USA 1920-21 när en djup kris som varade i 18 månader avvecklade alla problem.

Det som skedde 1929-1942 var att politikerna inte tillät en avveckling av problemen. Andra långvariga kriser är stagflationsåren på 1970-talet och krisen i Japan från början av 1990-talet.

 
At 21 september, 2008 13:19, Blogger Elling said...

Beat this

Glenn Greenwald at Salon:
http://www.salon.com/opinion/greenwald/

James Moore at HuffPost:
http://www.huffingtonpost.com/jim-moore/a-nation-of-village-idiot_b_127340.html

gjohnsit at DailyKos:
http://www.dailykos.com/story/2008/9/20/145129/341/61/604055

William Greider in The Nation:
http://www.thenation.com/doc/20081006/greider

Disen

 
At 21 september, 2008 18:12, Anonymous Per Fredö said...

Jag lyssnade också på indervjun med Anders Borg.

Borg är nationalekonom av rang,inte så underligt mot hans bakgrund.

Hans ideologiska tillhörighet framstår knappast särskilt tydligt i debatter och frågestunder.

Han är dock pragmatiker och tillämpar en ekonomisk politik baserad på erfarenhet,nåt som är kännetecknande för konservatismen.

Dit hör hans uppfattning att samla i ladorna,detta mot bakgrund av sånt som vikten av att minska på statsskulden,ha medel över för viktiga stimulansinsatser i skilda konjunkturlägen och även med tanke på kommande betydande kostnader inom äldrevården.

Denna värdegrund kan även spåras i sånt som att tidigare få ut ungdomar på arbetsmarknaden,att minska
utanförskapet och att få folk att arbeta längre än nu är fallet.

Borg påminnde också om Gunnar Sträng , att han krävde en budgetberedning där inga kostsamma utgifter inte tilläts slinka igenom utan att finansministern först närmare analyserat effekterna.

Detta är säkert bakgrunden till uppfattningen att Borg får styra alltför mycket.

Vad som saknas hos Borg och även hos ledande statsråd är oförmågan att presentera sin politik lite mer i visionära termer.

Kanske lite mer i Obama-
stil samtidigt som visionerna måste vara konkreta och visa vart de ska leda fram till inom både denna och nästa mandatperiod.

Detta är nog en förutsättning för att alliansen ska vinna valet 2010.

Det är oroande att flertalet väljare inte har en aning om att jobbskatteavdragen inneburit skattesänkningar på genomsnittligt 17 000 till 22 000.
Sånt måste marknadföras, men folk tänker förstås mer på höjda räntor och på
och ökade priser.

Borg är inte ,visade det sig ,bara ekonom. Utan att vara medlem i statskyrkan så bekände han på ett fint sätt tin tilltro till kristendomens kärleksbudskap.

 
At 22 september, 2008 23:32, Blogger Donald.JB said...

Per-Olof, det enda problemet med EMU är att Sverige står utanför. Som vanligt, tänkte jag nästan tillägga. Ang. din krisuppräkning missar du vår egen devalvering 1982 och 1990. Vi har haft mycket höga räntor här och efter IT-bubblan 2001 blev vi efter i konjukturuppgången pga oförmågan att sänka räntan. Ex.vis Holland ligger betydligt bättre till än vi gör nu. Vi har en något högre inflation än eurozonen. Sjabblet med felräkningen på skorna höjde inte Sveriges anseende och vi är överlag snabba med att höja räntan utan att förstå att den är en del av inflationen.Vi lever i 2008 som en del av Europa. Fast för dem är vi verkligen kusinerna från landet.Jag instämmer i att Anders Borg är bra och håller i Sveriges finanser på ett bra sätt. MVH

 
At 23 september, 2008 23:43, Blogger Danne Nordling said...

År 2005 varnade Alan Greenspan för att Fannie och Freddie skulle övergöda likviditetsutvecklingen. Ett förslag till begränsning av deras verksamhet utarbetades men det röstades ned av Demokraterna.

Enligt Kevin Hasset var det Obama, H Clinton och Chr Dodd som var beskyddarna av F&F och faktiskt delvis betalda därifrån. De var tydligen delvis ansvariga för krisen tre år senare.
Se:http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=aSKSoiNbnQY0
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home