Höjd marginalskatt föreslås av miljöpartiet
Jobbskatteavdraget skall avvecklas enbart för inkomster över 30 000 kr per månad. Det kan leda till 15 procents högre marginalskatt (67,7 %) om den övre gränsen går vid den övre brytpunkten. Enligt Finanspolitiska rådets beräkningar kan de 4-5 miljarder i högre skatt, som mp vill ha in, gå förlorade.
I en debattartikel i DN 9/9 beskriver milöpartiets språkrör Peter Eriksson och den ekonomiska talespersonen Mikaela Valtersson partiets skattepolitik inför valet 2010 under rubriken "Vi river inte upp jobbskatteavdraget". Med detta menas:
"Redan nu vill vi ge beskedet att den allra största delen av jobbskatteavdraget bör ligga kvar. Vanliga löntagare med inkomster under 30 000 kronor per månad bör inte få någon inkomstskattehöjning efter valet. "Detta betyder att jobbskatteavdraget skall börja trappas ned för inkomstdelar över 30 000 kr/mån. Var avdraget helt upphör upplyser talespersonerna inte om. Men skattehöjningen skall ge 4-5 miljarder kronor som skall användas till de mest behövande. Dock exemplifieras detta med en generell arbetslöshetsförsäkring och höjt tak för ersättningarna.
Ingenstans i artikeln visar författarna någon antydan till medvetenhet om att man samtidigt föreslår höjd marginalskatt. En avtrappning av en skattereduktion med ökande inkomst betyder detsamma som att skatten på en inkomstökning stiger. Det borde inte vara så svårt att förstå.
Hur stor kan marginalskattehöjningen tänkas bli? Det måste först bedömas mot bakgrund av vid vilka inkomster marginalskatten stiger redan idag. Vi kan då räkna med kommunalskatt, landstingsskatt och begravningsskatt som uppgår till 31,66 procent 2008. Därtill kommer eventuellt kyrkoavgift på ca 0,98 procent. Vid 28 400 kr/mån är marginalskatten alltså 31,7 procent och däreöver 20 procent ytterligare (51,7 procent) på grund av statsskatten. Vid knappt 42 300 kr/mån stiger dock statsskatten genom de extra 5 procenten i värnskatt vilket ger en marginalsaktt däröver på 56,7 procent.
Miljöpartiet skall alltså börja avveckla jobbskatteavdraget vid 30 000 kr/mån där marginalskatten redan är 51,7 procent. Rimligtvis borde avvecklingen vara avklarad vid 42 000 kr/m för att inte leda till en orimligt hög marginalskatt däröver. Vi har alltså intervallet 30 000 - 42 000 kr/m för avvecklingen.
För att kunna beräkna marginalskattehöjningen måste vi också veta vilket belopp som skall avvecklas. Det framställs som något oklart i artikeln. Här sägs att beloppet är 1 430 kr/m vid en inkomst på 30 000 och 2 150 kr/m vid en månadsinkomst på 40 000 kr. Som grund för ett räkneexempel tar jag genomsnittet 1 800 kr/m.
En inkomstökning på 12 000 kr per månad skall alltså ge en extra skatteökning med 1 800 kr om jobbskatteavdraget avvecklas i detta intervall. Det blir en marginalskatteökning med 15 procentenheter.
Resultatet blir alltså att marginalskatten snabbt stiger från 31,7 procent under 28 400 kr till 66,7 procent vid 30 000 kr/mån. Vid den övre brytpunkten i detta exempel sjunker marginalskatten till 56,7 procent.
Man kan teoretiskt avveckla jobbskatteavdraget långsammare för att minska "puckeln" mellan 30' och 42' kr. Men då blir det inte lika stora skatteintäkter. Dessutom uppstår en "puckel ovanpå puckeln" från 42 000 kr upp till den nya slutpunkten pga värnskatten.
Varför talar miljöpartiet inte om denna negativa effekt av sitt förslag? För individerna som drabbas av höjd marginalskatt är detta väsentlig information. Samhällsekonomiskt blir det också en skadlig effekt vilket har påtalats av Finanspolitiska rådet. Man skriver (s 200, pdf) om en hyoptetisk utfasning:
"En utfasning som innebär att höginkomsttagare i mindre utsträckning får tillgång till avdraget minskar den direkta kostnaden av reformen. Men de indirekta kostnaderna till följd av att höjda effektiva marginalskatter leder till kortare arbetstid för hög- och medelinkomsttagare ökar kraftigt. Den minskning av skatteintäkterna som detta medför är större än den direkta besparingen av att avdraget inte ges till personer med hög inkomst."Det antyds alltså att miljöpartiet inte skulle få in några pengar alls från avtrappningen av jobbavdraget. Om detta är milöpartiet helt okunnigt.
Dessvärre har Finsnspolitiska rådets ekonomer på bloggen Ekonomistas kommenterat miljöpartiets förslag på ett felaktigt sätt när de utgår från en utfasning vid 25 000 kr/mån. Detta kan minska trovärdigheten i beräkningarna i huvudrapporten.
Andra bloggar om: Marginalskatt, miljöpartiet, finanspolitiska rådet, skatter, jobbskatteavdrag, skatt, ekonomi, nya jobb, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
3 Comments:
Man får se det som att (mp) symboliskt surrar sig vid sin kommande socialdemokratiska valkollega. Och det är säkert ganska bekvämt så.
Hade de velat förnya inrikespolitiken och skaffa sig cred som något bortom partiblocken hade de föreslagit en platt skatt. Vilken vacklande borgare hade kunnat motstå?
Miljöpartiet tävlar med vänsterpartiet i att vara de högavlönades fiende. Däremot går de emot ett återinförande av förmögenhetsskatten.
Men misstaget att inte nämna marginalskattehöjningen slår mot företrädarnas kompetens. Peter Eriksson är väl inte så skärpt att han kan förstå hur skattepolitiken fungerar. Men Mikaela Valtersson skall föreställa deras ekonomiska expert. Hon får inte göra sådana misstag. Orkade hon inte läsa Finanspolitiska rådets rapport på 250 sidor?
/DNg
Skattenivån i vårt land kan mätas på en rad olika sätt.
Den har under alliansens korta tid vid makten sänkts från drygt 50 %/inv av BNP till 47.5 %/invav BNP.
Ytterligare sänkningar har aviserats.
Löntagare betalar proportionell skatt upp till 28 400 kronor i inkomst, dock med rätt stora skillnader om även kommunasskatterna tas med i bilden.
Utöver nämnda nivå tillkommer en statlig skatt på 20 procent. De med de högsta inkomsterna betalar också värnskatt på 5 procent.
Även dessa skatter bör sänkas när utrymme finns.
Den samlade skattebördan sett ur individuell synvinkel ligger som Danne visat under sin tid som journalist i Sunt Förnuft på 60-65 procent.
Dä är medräknat alla de kostnader som även företag har att betala. Det gäller t ex arbetsgivaravgifter,avgifter för sociala kostnade,framtida pensioner m m-
Därutöver måste vi alla betala vid köp av tjänster och produkter. Det gäller avgifter, moms m m.
Om nu miljöpartiet vill behålla genomförda jobbskatteavdrag och även skulle godta det tredje steget så är det svårt förstå att partiet vill skärpa progressiviteten i nuvarande skattesystem.
Det vill däremot socialdemokrater och vänsterpartister, nu oklart med hur mycket.
Skicka en kommentar
<< Home