måndag, februari 23, 2009

Nio kärnkraftsreaktorer kan bli lönsamma

Med fri energimarknad och elcertifikat kan det bli lönsamt att investera i nio nya kärnkraftsreaktorer. Elpriset är då 35 öre/kWh och elexporten kan öka. Med successiv avveckling stiger elpriset till 52 öre och den elintensiva industrin måste flytta utomlands. Men denna konsultprognos måste revideras genom kärnkraftsuppgörelsen.

Jag var på ett lunchseminarium idag 23/2 där ekon dr Niclas Damsgaard från Econ Pöyry presenterade rapporten Framtidens energilösningar: Effekter av energipolitiska vägval. Den hade beställts av Svenskt Näringsliv som också arrangerade seminariet (smf). Arbetet och modellsimuleringarna hade påbörjats långt tidigare än då den borgerliga kärnkraftsuppgörelsen var klar. Därför hamnar rapportens "vägval" litet vid sidan om dagens debatt. Men det finns intressanta kalkyler som är till hjälp också för dagens diskussion.

Rapporten utgår från ett scenario kallat "Öppenhet" och ett kallat "Begränsning". Ö-alternativet är marknadsekonomiskt och tillåter kärnkraftsförnyelse. B-alternativet är mer planekonomiskt och tillåter kärnkraft så länge den inte förnyas. Tidshorisonten sträcker sig till 2035 och då har B fortfarande 21 TWh kärnkraft kvar medan Ö har 131. Utgångsåret 2007 svarar kärnkraften för 64 TWh av den totala elproduktionen på 145 TWh (44 %).

Bland journalister ryser man inför kravet att klara "excersisen" med terawattimmar (tera stavas med ett "r" och betyder en biljon Wh eller 1 000 GWh). Förra gången det gällde (1980) var det inte många som hängde med. Men även om journalister är lata måste man lära sig elementa om energibalanser och skillnaden mellan elproduktion och energiproduktion.

Med B-alternativet kommer elpriserna att bli 50 procent högre än i Ö-alternativet (52 öre/kWh mot 35 öre). Trots detta kommer kärnkraften att byggas ut. De nya nio reaktorerna kommer tillsammans med kvarvarande reaktorer att generera 131 eller 67 TWh mer än idag. Det mesta av tillskottet kommer att exporteras (57 TWh) vilket ersätter kolkraft som motsvarar hela Sveriges nuvarande utsläpp.. Men även vindkraften och kraftvämen byggs ut, med 6 resp 8 TWh (genom subventioer då kostnaden äe 70-80 öre/kWh).

Här kan man omedelbart konstatera att kalkylen är obsolet: Alliansen har infört starkare inslag av planhushållning genom att explicit ange att den förnybara produktionen skall subventioneras till minst 25 TWh redan till 2020 och vindkraften till 30 TWh senare . Detta förutsätter en förlängning av elcertifikaten eller annat som Ö-alternativet inte räknat med.

Ökade subventioner kommer naturligtvis att höja elpriserna gentemot användarna men inte mot kärnkraftsproducenterna. Dessutom kan man med viss sannolikhet förutse att den s k effektskatten för kärnkraft på ca 5,5 öre/kWh kommer att belasta även ny kärnkraft. Båda dessa ogynnsamma faktorer kommer att försämra kärnkraftens lönsamhet. Därför kommer inte nio kärnkraftsreaktorer att byggas med nuvarande prognoser för en kärnkraftsöppen politik.

På seminariet talades det om att Alliansens uppgörelse för med sig en utveckling som ligger emellan Ö och B. Det hade varit intressant att få veta om det i praktiken betyder åtminstone 4-5 reaktorer i drift 2035.

Man kan också fråga sig om B-alternativets beräkningar är realistiska. Här ingår vindkraft på 34 TWh 2035 (en utbyggnad med 33). Det är möjligt att om man får tid på sig så kan man med mycket stora subventioner åstadkomma detta. På seminariet uttalade sig Elisabeth Nilsson, VD på Jernkontoret, mycket skeptiskt till vindkraftens potential: den går inte 8 000 timmar per år utan bara ca 2 500 (inte ens en tredjedel av tiden). Hon ifrågasatte huruvida Energimyndigheten räknat rätt i sina kalkyler på 30 TWh så snart som till 2020 vilket klimatfolket redan tar för givet.

En avveckling av kärnkraften innebär i B att elförbrukningen minskar med 2 TWh till 2035 (dock finns 21 TWh kk kvar). Med Ö kan förbrukningen öka till 161 TWh. Skillnaden är störst för den elintensiva industrin som får 21 procent mindre el i B. Enligt specialanalyser i rapporten kommer denna industri att få "betydande svårigheter" och delar av den kan väntas flytta utomlands. Dessutom rikerar den sista delen av kärnkarften när den avvecklas enligt min mening att främst drabba elintensiv industri som då kan tappa 60 procent av sin redan nedskurna eltillförsel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

9 Comments:

At 23 februari, 2009 21:45, Blogger Elling said...

Det beror ju på hur man definerar en reaktor. Alla referear til dagens jättedyra och bränsleslukande vattenreaktorer på uran på mellan 1 och 2 GWe.

Om man tänker i termer av skalerbara saltsmältreaktorer som koplas i hop vha sekundära saltkylkretsar, kan man få in 5GWe i en traditionell reaktorinneslutning. Och vips har man 3x så mycket effekt till hälften av prisen.

 
At 23 februari, 2009 22:04, Anonymous Ule said...

Eftersom man tillämpar marginalprissättning på Nordpool kommer väl elen att förbli dyr? Varför kan man inte övergå till medelprissättning i stället? Det skulle väl sänka elpriset rejält? Ändå skulle alla producenter få betalt och kostnader för utsläppsrätter skulle enbart drabba dem som producerar "med utsläpp". Eller...? Kan vi få några klargörande kommentarer?

 
At 23 februari, 2009 23:15, Anonymous Anonym said...

Elhandeln nu liknar oligopol monopol, ingen vill betala skatt varför vill någon betala överpris på el?
Nordpol måste ha flera stora bolag så priset marknadsanpassas,
Elförsäljningen via försäljningsbolag till konsumenten är bara meningslöst och dyrt för konsumenten.
Nätägaren ska bara mäta elförbrukningen och elbörsen ska fakturera slutkunden direkt

Avregleringen fungerar inte.

 
At 24 februari, 2009 08:54, Anonymous Anonym said...

Jag tror det är nödvändigt att kraftigt bygga ut kärnkraften i Sverige för att klara av att restaurera Östersjön.

Med nuvarande kraftiga flöde från kraftverksdammarna under vintern klarar inte stormarna att trycka in tillräckligt med syresatt saltvatten från Nordsjön till Östersjöns bottnar.

Endast cyklonvindar mäktar betvinga det kraftiga flödet genom Bälten och Öresund. Senast det hände var 1993 och 2003.

Följden har blivit döda bottnar över ytor som tillsammans är större än Danmark. Dessa döda områden fördubblas för närvarande vart tionde år.

Östersön har också blivit allt mindre salt, då så lite saltvatten kommer in. Torskens ägg utvecklas vid en salthalt av 12 promille. Denna salthalt återfinns till stor del på döda bottnar, där äggen inte överlever.

Då torsken nedgår, ökar skarpsillen som lever av djurplankton. Djurplankton äter växtplankton som alltså får utvecklas fritt med följd att Östersjön växer igen.

Allt det här är vattenkraftens fel. Dammarna måste rivas i de norrländska älvarna så, att vi får vårflod och ett begränsat flöde under senhöst och vinter, då stormarna uppträder.
Vattenkraften måste alltså avvecklas och ersättas med kärnkraft, eftersom bränslet i form av uran redan finns.

Martin

 
At 24 februari, 2009 17:18, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 24 februari, 2009 17:31, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 25 februari, 2009 00:25, Anonymous Anonym said...

Handelsfederation

Spridas till alla amerikaner. Resten kan ju bara få en blodpropp och dö.

Tex myndigheter= själv militär, agent etc (möjlighet att nå och komma över sin potential)

Rika jävel= döda fan

 
At 25 februari, 2009 01:20, Blogger Danne Nordling said...

Elproducenterna har lyckats etablera Nordpool som en prisledare på oligopolmarknaden för el. Det accepteras av konsumentföreträdarna, sannolikt därför att marginalpriserna så gott som alltid överstiger medelpriserna.

Teoretiskt skulle vi kunna ha medelprissättning om konsumenterna efterfrågade detta och var beredda att binda elpriset. Men eftersom konsumenterna inte kan lagra el skulle den konkurrens mellan elproducenterna om tex ettårskontrakt som då skulle uppstå inte leda till någon prispress. Varje producent skulle kunna sälja hela sin produktion till omkring dagens höga pris. Det blir dessutom säkert möjligt om eventuella överskott kan exporteras.

Om det uppträdde en medelprisproducent (med en produktionsmix bestående av vatten, kärnkraft, bio och kol) skulle det bli kö till denna eftersom man inte där skulle kunna öka produktionen (idag). Kanske skulle en långsam introduktion locka andra producenter att följa med neråt men det skulle ta tid.

Det normala är att staten reglerar funktionella monopol och inte låtsas som att det finns en marknad bara därför att monopolmarknaden delats upp mellan olika producenter. Ett typexempel är dricksvattenproduktionen. Ett liknande exempel är OPEC där regleringen dock går ut på att hålla priset högt.

Martin tar upp ett nytt, miljöbaserat argument för kärnkraften som ersättning för vattenkraft. Det är svårt att bedöma utan ytterligare utvärdering. Kanske behöver vattenkraften utnyttjas mer försiktigt?
/DNg

 
At 25 februari, 2009 20:13, Blogger Elling said...

Vattenfall skickar ut 100 miljarder på nån affär i Holland. Pengar som vi betalat in. Kan detta försvaras ? Hur kan det stoppas ? SAAB behövde ju 5miljarder.

 

Skicka en kommentar

<< Home