måndag, maj 25, 2009

Värnskatten kvar och progressiviteten skärps nästa mandatperiopd

Moderaterna offentliggjorde idag sin långsiktiga politik för nästa mandatperiod. Inga konkreta reformer fanns med men moderatledaren ville gärna sänka skatten för dem som har lägst inkomster. Partistämman i sommar skall diskutera politiken.

Något borttagande av värnskatten för dem med de högsta inkomsterna utlovades inte trots att detta varit aktuellt hela den här mandatperioden. Moderaterna har vanligtvis skjutit fram den möjliga reformen - gärna till nästa mandatperiod. På frågan om vad moderatledaren helst skulle prioritera svarar Fredrik Reinfeldt i Ekot:
"Fortsatta inkomstskattesänkningar för dem som tjänar minst. Det är den absolut viktigaste drivkraften, att alla de som har låga inkomster känner att drivkraften för eget arbete förstärks. Just den här känslan av att det jobb jag har ger en inkomst jag kan leva på och som gör att jag klarar min försörjning, min hyra, att sätta mat på bordet."
Ytterligare skattesänkningar för dem som tjänar minst kommer att öka progressiviteten i skattesystemet. I praktiken kommer en stor del av dessa skattesänkningar att ske på bekostnad av dem som har högre inkomster, eftersom det tillgängliga utrymmet när det åter blir högkonjunktur skall ges till låginkomsttagarna.

Idag kom också Globaliseringsrådet med sin rapport där ett avskaffande av värnskatten finns med. Ordförande där är förre folkpartiledaren Lars Leijonborg som understryker att värnskatten är en skatt på högre utbildning och därför till nackdel för alla i slutändan.

Skillnaden ser ut att vara att FP vill förbättra den ekonomiska effektiviteten så att alla kan få det bättre, varvid några får en direkt skattesänkning. M vill istället göra en liten förbättring av effektiviteten genom att ytterligare locka fler att inte leva på bidrag som anses vara utbrett bland dem med lägst inkomster. Det kräver att alla låginkomsttagare måste få lägre skatt trots att de flesta redan arbetar. Eventuellt måste alla få en skattesänkning eftersom progressiviteten och marginalskatterna annars skulle öka.

Är Reinfeldts anammande av klassisk socialdemokratisk skattepolitik en följd av att han förletts att göra detta av valtaktiska skäl - det som kallas "triangulering"? Eller är det så att Reinfeldt är så socialkonservativ att man kunde tro att han är socialdemokrat?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 26 maj, 2009 09:22, Anonymous Tom said...

Vet vi först och främst ifall problemet med arbetslösa idag är de generösa bidragen? Själv håller jag med Leijonborg; målet borde inte bara vara värnskattens borttagande utan att åtminstone återställa skattereformen (10% betalar statsskatt). (Än hellre ett rimligt platt skattesystem, men det får vi nog inte se nästa mandatperiod.)

Sedan skulle jag återigen ställa frågan om det inte i tider som dessa vore bättre för samhällsekonomin att försöka öka arbetsutbudet? Sådana åtgärder vänder sig dock mot arbetsgivarna, inte -tagarna.

Valtaktikern R. borde slutligen nog också fundera på detta med fastighetsskatten.

 
At 26 maj, 2009 12:31, Blogger Per-Olof Persson said...

"Vet vi först och främst ifall problemet med arbetslösa idag är de generösa bidragen?"

- Problemet är främst att politiker och fackföreningar har skapat en lagstiftning som inte gör det möjligt för arbetsgivarna och arbetstagarna att skapa nya arbeten. Logiskt resonemang utgår ifrån objektivt sanna premisser:

1. Arbeten kan inte ta slut eftersom människors behov av varor och tjänster är oändligt stort. Antalet arbeten kan dock begränsas av ett för litet investerat realkapital. Exempelvis begränsas antalet grävmaskinister av antalet grävmaskiner. Om arbetet sker med spadar begränsas antalet arbeten av antalet spadar osv.

2. Det krävs en mänsklig handling för att ett arbete ska skapas. Minst en arbetsgivare och minst en arbetstagare måste sluta ett frivilligt avtal om anställning.

3. Om en arbetsgivare ska sluta ett avtal om anställning får som regel inte kostnaden för att anställa överstiga intäkterna. Som regel lånar inte arbetsgivarna för att täcka förluster eller budgetunderskott. Huvudproblemet är att arbetsgivaren och arbetstagaren inte själva får lov att förhandla om anställningsvilkoren.

 
At 26 maj, 2009 18:08, Anonymous Anonym said...

Den nu genomförda skattesänkningen på 60 miljarder har sin huvudsakliga inriktning på låg-och medelinkomsttagare.

Det är en majoritet av löntagarna.

Även löntagare över brytpunkten har fått del av dessa skattesänkningar, som ju skett i tre steg.

Det har också skett en förskjutning uppåt av skatteskalan för övergången till statlig inkomstskatt.

Det totala skattetrycket har minskat från ungefär 51 procent av BNP till 48, 5 procent. Alltid något.

Danne pläderar då och då för införande av platt skatt, vilket i sig är önsvärt, men det går inte att genomföra med hänsyn till de statsfinansiella konekvenserna.

Likaså borde förstås sossarnas påhitt om värnskatten elimineras.

Att så inte skett beror sannolikt på att man inte
vill utmana populistena från vänsterhåll att alla nu genomförda skattesänkningar bara gynnat de rika.

Vi kan dock inte bortse från att även halveringen av fastighetskatten huvudsakligen varit till fördel för inkomsttagare en bit över genomsnittlig inkomst.

Dessutom är tills vidare förmögenhetsskatten ett minne blott.

Moderaterna har avisrat en fortsatt skattesänkningsprofil me tidigare inriktning så snart finanskrisen är över.

Globaliseringsrådet, som kan formulera sina i sig berättigade krav ,har valt att inte ta så hårt på den nu nödvändiga bugetmässiga återhållsamheten.

Annars är det intressant att alla parter är överens med undantag förstås av LO och förstås även detta facks lierade.

Bara detta är ett argument att hålla Mona, Lars och Peter utanför taburetterna.
/Per Fredö

 
At 26 maj, 2009 22:59, Anonymous Niclas Virin said...

APROPÅ GLOBALISERINGSRÅDETS rapport BORTOM KRISEN Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin.

Redan i förordet understryker rådet "angelägenheten av åtgärder som stärker Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar och kompetenta människor"."Vi måste få fler företag som vågar växa", säger man.

En kostnadspost som stjäl 26,3 procent av avkastningen av investeringar i Sverige är bolagsskatten. Tas bolagsskatten bort ökar således avkastningen av investeringar i Sverige med 38 procent. Hur kan Rådet underlåta att observera en så enkel åtgärd som att avskaffa eller drastiskt sänka bolagsskatten för att göra Sverige framgångsrikt i den nya globala ekonomin?

Vilka skäl finns det för beskattning av bolagsvinster?

Inga. Så gott som alla länder beskattar visserligen vinster. Men det är inget skäl, möjligen en förklaring. Ett annat skäl kan vara att bolagsvinster ses som jämförbara med hushållsinkomster. Beskattas hushållens inkomster av arbete (lön, pension mm) och kapital (räntor och aktieutdelningar) är det väl inte mer än rätt att bolagen betalar skatt på sina inkomster.

Fel! Hushållens och bolagens inkomster är inte jämförbara. Hushållsinkomsterna är till för försörjning och upprätthållande av livhanken. För att även de (barn, sjuka, gamla m fl) som inte haft något arbete (eller kapital) ska kunna leva, måste vi dela med oss till dem av våra inkomster - i reala termer låta dem få en del av det produktionsresultat som vi arbetsföra (och sparare) slitit ihop. Det gör vi med beskattning; med inkomstskatt, sociala avgifter och moms. Dessutom tas skatter ut på förbrukning av resurser och vissa varor som energi, drivmedel, alkohol, tobak mm.

Företagens inkomst (vinsten, dvs värdet av det som producerats under en period minskat med ersättning till produktionsfaktorägare) har ingen annan funktion än att förbättra möjligheterna att producera ännu mer till (förhoppningsvis) ännu lägre kostnader per enhet. Vinsten är ett mått på det som skapats i bolaget. Ett företag kan inte konsumera för egen del. Skulle det (eller snarast dess anställda) lättsinnigt förslösa företagets tillgångar skulle aktieägarna snart protestera.
Man kan kanske tycka att företagen bör betala skatt för den samhälleliga infrastruktur, rättssystem, försvar, allmänna kommunikationer m.m. som de drar nytta av. Men varför egentligen? Samhället har all anledning i världen att se till att just sådana funktioner finns på plats. Och varför skulle skatten baseras på vinsten? Bolag som gör förluster, dvs. förbrukar och förstör vad som redan finns, betalar inte någon skatt. Ska man bestraffa ett önskat beteende, och premiera skadegörelse? Möjligen bör ett företag självt betala för sådana samhällsfunktioner som tillskapats enkom för företaget. Men i praktiken ställer stat och kommun ofta upp med infrastrukturinsatser för att stödja näringslivet. (Av EU-skäl får de dock numera inte vara allför tydligt riktade till vissa företag. Då blir det EU-rättsstridig subventionering.) Om allmänna opinionen och politikerna vill rädda företagen i en bygd eller en näring med sysselsättningsproblem med infrastruktursatsningar, varför ska samhället ta tillbaka det stödet om det går bra? Om det inte går bra och företagen ändå går under, betalar de ingenting för stödet.

En annan förklaring till att bolagsinkomster beskattas är att bolagen inte har någon rösträtt och att talesmännen för bolagen vet att bolagsskatten ändå övervältras och bärs av kunder och anställda genom pris- och lönesättning. Det finns därför ingen drivkraft för att avskaffa bolagsskatten.

Det finns helt enkelt inga goda argument för att beskatta företagsvinster. Men det är ett gigantiskt politiskt och pedagogiskt problem att övertyga allmänhet och politiker därom.

Däremot finns det en lång rad goda argument för att företagsbeskattningen är både onödig, resurskrävande och direkt skadlig, se http://exitbolagsskatt.blogspot.com

 
At 27 maj, 2009 01:36, Anonymous Tom said...

Jag har f.ö. med behållning tagit del av Norrman och Virins bok, Slopad Bolagsskatt -- Analys och Konsekvenser.

En tydlig trend i samtiden är sjunkande bolagsskatter. Vår granne Estland har ju till och med 0% bolagsskatt sedan några år.

 

Skicka en kommentar

<< Home