fredag, maj 15, 2009

Är benägenheten till moral medfödd?

En antropolog lanserar hypotesen att människans utveckling för ett produktivt samarbete förutsätter en utjämnande moralkänsla som är medfödd. Skam behövs för social kontroll. Men finns det experiment som visar detta? Är inte västerlandets moral överlägsen genom sin socialt betingade produktionsförmåga?

I vetenskapsradions "Vetandets värld" den 8 maj redogör Jon Torkelsson för några indikationer på att människans moraliska beteende är medfött. Hänvisningar görs till djur som apor och hundar (lyssna).
"Frågan om moralens ursprung har länge fascinerat Frans de Waal, psykolog och primatforskare vid bland annat Emory University. I sin forskning på apor har han kunnat upptäcka många likheter mellan människors och andra däggdjurs beteende. Schimpanser håller om och tröstar kamrater som slagit sig, kapucinerapor reagerar med ilska när de blir orättvist behandlade."
Här relateras ett apförsök med två kapucinerapor som av sin skötare i utbyte mot en liten sten får en gurkbit och sedan får den ena apan en druva istället, vilket frustrerar den andra. Ett fall med en skadad hund som räddas av en annan hund på en trafikerad väg beskrivs också. Detta fall beskriver de Waal som ett "kostsamt altruistiskt beteende". Men han hävdar inte att detta skulle bevisa medfödd altruism mellan obesläktade individer - snarare är det fråga om det mera ospecificerade begreppet "empati".

Programmet går vidare med begreppet 'skam' som inte finns hos schimpanser. Några experiment på detta område relateras dock inte. Från andra experiment vet vi dock att schimpanser inte ens vill visa 'tillmötesgående beteende' gentemot obesläktade individer. Fortsättningen av programmet blir mera löst grundad:
"Antropologen Christopher Boehm menar att nyckeln till moralens utveckling hos människan var att vi började jaga stora bytesdjur. Det kan ha tvingat fram ett samhälle där samarbete gynnades, och där man inte behövde ta till våld för att straffa de som bröt mot gruppens normer."
Att det bland alla sociala varelser finns en nedärvd samarbetsförmåga är ingenting konstigt. Detta beteende finns t ex hos vargar som också kollektivt jagar stora bytesdjur, vilket Boem inte nämner. Han vill istället framhålla utvecklandet av ett 'samvete' kombinerat med egenskapen att känna 'skam' som en nödvändig förutsättning för att hela gruppen skall få del av jaktbytet. Utan denna moralkänsla skulle några få alfa-hannar ta en alltför stor del av bytet.

Det förefaller vara ganska spekulativt att hävda att människans grundläggande moralsystem skulle vara genetiskt betingat. Då skulle forskarna kunna få fram vad det genetiska arvet tenderade att driva fram i form av beteenden som var "rätt och fel" i någon absolut mening. Experiment med små barn (Fehr et al) har visat att i så fall framkommer ett beteende som enligt min mening till stor del liknar nationalekonomernas enkla antagande om en "economic man" (Källa: Nature 2008). Det finns inga belägg för ett genetiskt betingat genuint altruistiskt beteende gentemot obesläktade medmänniskor. Men det finns en tendens till välvilja eller åtminstone empati gentemot individer i den egna gruppen.

Frans de Waals relaterade apförsök visar att djur kan känna avund, vilket måste vara en medfödd egenskap. Det ligger nära till hands att sluta sig till att även människans avund ligger i generna. Experiment med studenter visar att människan också visar en benägenhet att bestraffa svikare i ett samarbetsprojekt trots att detta kostar en del uppoffringar. Detta beteende har därför kallats "altruistisk bestraffning". Men som jag analyserat tidigare är det närmast fråga om att vara långsint och villig att bestraffa dem som sviker avtal eller implicita överenskommelser. Även det enkla ultimatumspelet visar en sådan hämndtendens.

Ett sätt att göra bestraffningen billigare för dem som måste uppoffra sig är att använda sig av föreställningar om mera mysticistiska krafter som griper in och straffar vid egoistiskt samarbetsfusk. Det är något av detta antropologen Christopher Boehm syftar på när han utvecklar skamkänslans effektivitet för att kontrollera individerna i ett samarbetsprojekt. Hypotesen är att att en fördelning av något värdefullt som tillfaller ett kollektiv leder till avund och missunnsamhet om några får mera än andra. Denna avund har bekräftats av Fehrs "envy-spel". Små barn är inte villiga att dela med sig till andra om det medför en uppoffring för dem själva.

Nästa steg är att barnen vid högre ålder utsätts för social påverkan som blir relativt effektiv genom att mänskliga individer har en benägenhet att utveckla moraliska föreställningar som att man inte får ta det som tillhör andra och att man skall hålla löften men också sådant osjälviskhetens dygd. Boehm talar om att belöna osjälviska individer med lovord och bestraffa svikare med bannor. Detta är alltför spekulativt för att kunna tas på allvar. Någon osjälviskhet tycks inte utvecklas med högre ålder. Tvärtom ökar avunden och missunnsamheten med åldern i Fehrs experiment. Sådan avund är också vad de Waals apexperiment med gurka och vindruvor visar.

Men Boehm är ändå inte helt ute och cyklar. Fehrs experiment 1 visar att det finns en tillmötesgående attityd hos små barn gentemot den egna gruppen. De är villiga att gynna sina kompisar i viss grad om de inte själva behöver uppoffra något. Vidare visar Fehrs experiment 2 att uppfostran tenderar att i nästan lika hög grad påverka de äldre barnen att dela med sig till de egna kompisarna så att alla får lika mycket - men det gäller alls inte till främlingar. Och som sagt, avunden är mycket stark gentemot dem som skulle få mer än man själv i experiment 3 - en avund som ökar med åldern (men knappast genom uppfostran?).

Slutsatsen är att uppfostran och den sociala omgivningens tryck tycks förmå en betydande andel individer att dela med sig av en kollektiv vinst och därmed övertrumfa "den starkares rätt" att lägga beslag på det mesta för egen del. Enligt Boehm är detta ett "adaptivt" beteende som gynnar artens utbredning. Dels är det konfliktminskande och dels ger det mer näring till fertila individer. Men hur vet vi att detta är en följd av en medfödd moralbenägenhet?

Människan har förvisso en benägenhet att utveckla ett konformistiskt beteende med tillhörande skamkänslor och reflexer som rodnad i ansiktet vid normavvikelser. Detta förutsätter en viss typ av auktoritär uppfostran som var vanlig förr i tiden. Vid mitten av 1900-talet tycker jag mig se ett brott mot detta paradigm där individens frihet mera kommer i centrum. Men trots detta har utjämningsidéerna fått starkare genomslag i det verkliga livet. Det stämmer inte riktigt med att själva moralbenägenheten också skulle innebära utjämning. Denna benägenhet kan rimligtvis resultera i alla möjliga moraliska seder och bruk. En hel del av dessa är religiösa och mer eller mindre irrationella.

En teori om hur innehållet i moralen har utvecklats presenterades år 1988 av Friedrich Hayek i boken Det stora misstaget (Ratio 1990). Hans tes är att innehållet i den västerländska världens moralsystem - "den utvidgade ordningen" - utvecklades spontant av en slump. Genom sin för människorna materiella överlägsenhet jämfört med konkurrerande ordningar, kom just denna att sprida sig och bli dominerande. Här är alltså välståndet beroende av en social påverkan som visat sig bli produktivt överlägsen. Andra moralsystem har misslyckats att ge välstånd och först när de började kopiera den västerländska ordningen kunde befolkningen öka. Verkar inte detta mer plausibelt än Christopher Boems hypotes?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 16 maj, 2009 08:02, Anonymous Ulf L said...

Är Boem och Hayek verkligen ömsesidigt uteslutande. Kan det inte vara så att en genetisk betingad reflex som innebär att vi människor reagerar på andra människors känslor faktiskt är förutsättningen för en kulturellt betingad evolution av samhället. Antag att vi människor har en reflex att hamsta för egen konsumtion "bli rik", en avundsreflex och en empatireflex som gör att att vi vill se nöjda människor runt oss. För att hantera dessa inneboende motsägelser som finns inom oss och mellan oss har det sedan vuxit det komplexa system av relationer som är vårt moderna samhälle. Våra instinkter inte kan tillfredställas helt men som vi gör oupphörligga försök att tillfredställa dem och det leder fram till mer och mer komplexa system för interaktion som är vårt samhälle. Hur samhället utvecklas kan mycket väl följa Hayeks schema men ursprunget till missnöjet som triggar förändring kan vara våra instinkter.

 
At 16 maj, 2009 15:47, Blogger Danne Nordling said...

Ulf L, du sätter fingret på den springande punkten. Har Boehm lanserat en bättre teori om om det mänskliga samarbetets utveckling eller bara om dess ursprung? Och i det senare fallet: är Boehm möjlig att kombinera med Hayek?

Det är motiverat att återkomma till Hayek mer i detalj. Min minnesbild är att Hayek ställde upp en skarp motsättning mellan människans mikrovärld och makrovärld. Mikrovärlden byggde på instinkter och makrovärlden på en blandning av tradition och förnuft.

Mikrovärldens värderingar såg Hayek som destruktiva för det storskaliga samarbetet. Det "stora misstaget" är socialismens försök att överföra den lilla världens värderingar till den stora världens Gesellschaft.

Översatt i Boehms terminologi är det alltså "empati" och avund från den lilla gruppen som skulle bli destruktiv för "den utvidgade ordningen" med Hayeks ordval.

Är då Boehms teori en förklaring till åtminstone samarbetet inom den lilla gruppen? Jag är inte övertygad. Det karaktäristiska för naturfolk är att familjen är auktoritärt styrd av en "alfa-hanne" som inte sällan har tillgång till ett antal kvinnor. Var finns samvete och skamkänsla som skulle reducera hans makt? Sådana fenomen är väl snarare instrument för husfaderns maktutövning än tvärtom?

Det förefaller därför som om det finns någon annan mekanism som utvecklar människans mera avancerade samarbete.
/DNg

 
At 16 maj, 2009 21:50, Blogger Clas said...

Moral i betydelsen socialt beteende har självklart en extremt stark genetisk botten. Nästan all genetisk programmering kan självklart förstöras med extrem yttre påverkan. Till och med sexdriften - om detta något förlegade uttryck tillåts - kan förstöras.

 
At 16 maj, 2009 23:05, Anonymous Ulf L said...

Jag håller med dig och Hayek. Avund och empati kan vara välgörande i den lilla gruppen men förödande om man försöker använda det i makroskala.
Mänskliga alfahannar kan nog vara maktlystna, grymma och hänsynslösa, men det behöver inte motbevisa teorin. För det första kan de blivit alfahannar just därför de inte har så starka instinkter för empati. Men eftersom alfahannen inte är den enda som får barn kommer empatigenen inte att dö ut.
För det andra är det inte säkert att empati inte finns hos mänskliga alfahannar i trots deras beteende, för de kunde ju kunna bete sig värre än de gör.
Jag såg ett programm om en chimpansflock på TV. Den leddes av en alfahanne som hade ett följe av starka unga hannar. Efter ett jaktparti tog en av de unga hannarna och rykte åt sig chimpansbaby från en hona. Honan försökte ta tillbaka ungen men hannen slog efter henne med ungen, bet ihjäl ungen och hannarna åt sedan upp den.
Jag har svårt att tänka mig en mänsklig stam som skulle acceptera ett sådant beteende. Fast å andra sidan har barn tydligen offrats åt gudar på prästers inrådan så jag ska nog inte vara för tvärsäker.

 
At 17 maj, 2009 13:29, Blogger Per-Olof Persson said...

"Genom sin för människorna materiella överlägsenhet jämfört med konkurrerande ordningar, kom just denna att sprida sig och bli dominerande. Här är alltså välståndet beroende av en social påverkan som visat sig bli produktivt överlägsen."

- Ett empiriskt exempel är välståndet i Holland under 16-1700-talen. Holland påverkade Storbritannien under 1700-talet att bygga upp institutioner som var nödvändiga för den industriella revolutionen.

Holländarna själva ansåg att Gud var ursprunget för deras relativt höga välstånd. Men Holland hade en relativt sett högre frihet för individen. Skatter och regleringar var mindre och individerna kunde utveckla arbetsspecialiseringen. En högt driven arbetsspecialisering är grunden till ett högt välstånd.

Religionen hade även betydelse samt systemet med sunda pengar. Människor var sparsamma och hårt arbetande. Pengarna användes inte till lyxkonsumtion utan till investeringar i framförallt handeln. Systemet med sunda pengar (guld och silver) är förutsättningen för att ett ekonomiskt system med ett otal produktionssteg ska utvecklas.

Att produktionen samordnas i ett otal produktionssteg av fristående företag ökar arbetsspecialiseringen. Investeringarna i stegen längst ifrån konsumenterna måste alltid komma före investeringarna i detaljhandeln. Detta kräver ett högt sparande (minskad konsumtion) eftersom de fysiska resurserna (arbetskraft etc) är begränsade.

De förväntade framtida vinsterna måste även bli högre i dessa steg än i detaljhandeln. I annat fall överförs inte resurserna till de tidiga stegen och arbetsspecialiseringen stagnerar.

 
At 17 maj, 2009 22:01, Anonymous Kristian Grönqvist said...

Hej Danne.

Vart tog teorin om den barnsliga fysionomin vägen. Alltså det, att små noshörningar väcker mer empati hos människor, än vuxna människor i nöd...?

 
At 17 maj, 2009 22:14, Anonymous Kristian Grönqvist said...

Beträffande teori som ffa gynnar det mer avancerade samarbetet, kan man få föreslå språkutvecklingen kanske...?

 
At 29 maj, 2009 23:39, Blogger Danne Nordling said...

Hej Kristian,
Jag befinner mig i Frankrike och har inte möjlighet att omdelbart forska i teorin om emotionella reaktioner inför vissa fysionomiska uttryck. Du kanske kan ge några förslag?

Det mer avancerade samarbetet anses hos människan inte vara nedärvt som hos konventionella flockdjur. Därför måste det finnas en annan form av genetiskt beteende som befordrar samarbete på ett bättre sätt än hos schimpanser å ena sidan och bonoboer å den andra (Chomsky?). Det är människan och inte dessa aparter som karaktäriseras av (den förkättrade) egenskapen economic man. Läs mer om detta i artikelserien om människans natur (http://www.skattepolitik.info/bloggserier.htm)
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home