Greider tror att marxismen har ett värde

Vänstern är på defensiven. Men Marx står vänd mot framtiden. Socialismen finns runt hörnet. Det är bara svårt att organisera arbetarna. Och postmodernismen är ett otyg. Det tror Greider och Therborn.

Marknadsliberala system kan socialisera banker utan att förlora sin ideologiska legitimitet konstaterade en ledarskribent på Expressen nyligen i radioprogrammet Obs. Idag fortsatte debatten om begrepp i tiden (nr 4) med ett inlägg av Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider. Det hade rubriken: "Marx står vänd mot framtiden - Vänstern är på defensiven, men den har starka försvarslinjer". Detta är ett uttryck från en bok av Göran Therborn , gammal vänstersociolog som kommit ut med boken From Marxism to Post-Marxism (Verso 2008). Kring denna gör Greider en poetisk exposé.

"Therborn rör sig i nyss närapå nedsläckta rum och med en stark ficklampa lyser upp terrängen och får mig att se nya saker" säger Greider. Men målande poesi är en sak. Kylig analys en annan. Så vad har den marxistiska teorin att erbjuda? Greider refererar något lättvindigt att globaliseringsdebatten har missat att nationalstaterna kan påverka mycket. Här behövs mer forskning...

Varför är vänstern på defensiven? Det är utgångspunkten för Greiders betraktelse. Varför tog vågen av socialiseringar och inkomstutjämning slut i början av 80-talet? Therborn tror inte på politiska vindkast (här avses antagligen Thatcher, Reagan och nyliberalismen). Kommunismens fall stängde hoppet om ett alternativ till kapitalismen. Men inte ens detta är orsaken. Den ligger djupare. Det är industriarbetarklassens minskade betydelse som tvingar vänstern på defensiven, menar Therborn. Det gäller även i de nya industriländerna. Arbetarna är svåra att organisera. Greider fantiserar om ett kinesiskt LO med några hundra miljoner medlemmar. Det skulle kasta om den globala maktbalansen mellan arbete och kapital, tror Greider.

Jasså, skulle det bli skillnad? När svenska LO stod på höjden av sin makt upptäckte man att den var ganska begränsad. Vad hjälpte storkonflikten 1980 mot den tidens kostnadskris i industrin? Det gick inte att få mer betalt av utländska köpare för att man kunde strejka sönder industrin. Följden blev bara ett par drastiska devalveringar som satte Sveriges ekonomi i gungning och som vi fortfarande lever i efterdyningarna av. Men inte fick arbetarna det bättre av LO:s makt. Själv försökte LO lansera ett förslag till hur man med en genväg skulle bli kapitalägare genom löntagarfonder.

Kapitalismen frambesvärjer även när den är framgångsrik sitt eget motstånd enligt Therborn. Att detta inte leder till praktiska konsekvenser är enbart betingat av tekniska problem. Det är helt enkelt svårt att organisera motståndet idag när proletariatet inte finns i samma fabriksbyggnad. Problemet är tydligen istället tankar om post-socialism. Hela postmodernismen var anti-marxistisk. Greider tillägger poststrukturalism och post-kolonial teori. Marxismen har fått mindre ytor att agera på. Nyliberalismen tog över framstegstanken. Vi är enligt min mening tillbaka vid att politiska vindkast tagit kål på marxismen. Ändå tror Greider att Marx står vänd mot framiden och lägger ifrån sig boken med stark tillförsikt.

Men Greider har varken visat varför marxismen skulle ha fördelar som teoretiskt instrument för att analysera samhällsutvecklingen eller varför det inom de socialistiskt intresserade skikten skulle finnas ett pånyttfött intresse för Marx. Bara därför att kapitalismen råkat ut för en ovanligt allvarlig störning bevisar inte att en kritisk lära som formulerades för 150 år sedan skulle ha någon relevans. Socialismen borde väl istället dödförklaras?

Läs även andra bloggares åsikter om Marx, socialism, marxism, Göran Greider, kapitalism, postmodernism, globalisering, ideologi, filosofi, ekonomi, politik på intressant.se