Boken Jämlikhetsanden har fel på nästan alla punkter

Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan jämlikhet och livslängd, psykisk hälsa, kärlsjukdomar, cancer, lungsjukdomar, diabetes, rökning, supande, övervikt och fetma (om USA undantas) när siffrorna kontrolleras. Dock finns ett samband med spädbarnsdödlighet.

- Boken The Spirit Level av Wilkinson o Pickett, som nyss utkommit i svensk översättning med titeln Jämlikhetsanden, har höjts till till skyarna av socialdemokratiska företrädare på ett fullsatt ABF (bortåt 400 personer) och av socialdemokratiska bloggare och socialliberala skribenter på Dagens Nyheter. En del kritik har riktats mot boken både av mig och andra - se översikt med länkar. Kritiken är av tre slag: mot slutsaterna i form av policyrekommendationerna baserade på nivellering, mot metodologin grundad på cross-country-jämförelser och mot hanteringen av det statistiska grundmaterialet.

Litet förvånande visar det sig nu att den statistiska hanteringen inte tycks vara hållbar på praktiskt taget några punkter - dvs det finns inte ens ett statistiskt signifikant samband mellan inkomstskillnader och ett antal sociala problem (och än mindre ett orsakssamband). Statistiken har kontrollerats av doktoranden i Public Policy vid universitetet i Chicago Tino Sanandaji som skrivit om sina resultat på sin blogg (på engelska). En av mina läsare har konfronterat Richard Wilkinson med hans resultat och svaren är undvikande.

Wilkinsons exemplifierar "själva poängen" i boken med hur livslängden och hälsan är negativt korrelerad till inkomstskillnader. "Ojämlikhet dödar" var exempelvis sammanfattningen av boken när den presenterades i Lund i december förra året. Detta visar han i ett diagram där 21 rika länder plottats in med avseende på förväntad livslängd och jämlikhet (de 20 procenten rikaste dividerat med de 20 procenten fattigaste enl FN). Här nedan ser vi hur livslängden sjunker med nästan två år i genomsnitt från de mest jämlika till de mest ojämlika länderna (gäller regressionslinjen som går från 79,5 år till drygt 77,5 år. (Diagram 6.3, s 92)


En kontroll gjord av Sanandaji med hjälp av ett annat inkomstfördelningsmått (ginikoefficienten enligt FN:s statistik) visar emellertid inte något sådant negativt samband. Det är snarare svagt positivt men osäkert vilket är uppenbart i nedanstående diagram:


Om man använder samma teknik som Wilkinson skulle man istället kunna säga: "Jämlikhet dödar". Regressionslinjen går från höger - ojämlikhet, 80 år - nedåt åt vänster till de jämlikaste länderna med 79 års livslängd i genomsnitt. Diagrammet bygger på 28 OECD-länder (inte riktigt alla gemensamma med W&P) men med FN:s statistikvärden för ginikoefficienten.

Svaret från Wilkinson är förbryllande. Istället för att visa någon variant av diagram 6.3 där livslängden är den beroende variabeln visar han ett diagram där livslängden och alla övriga sociala problempunkter är sammanvägda. Detta visas i nedanstående diagram:


Att gå över från 20/20-måttet till ginikoefficienten redovisad enligt OECD ger ingen väsentlig skillnad menar Wilkinson och skriver: "The correlation is only a little weaker - close to 0.7 - and almost entirely because Japan is an outlier on these figures."

Men med det rena livslängdsmåttet blir Wilkinsons samband återigen utraderat. I nedanstående diagram visas samma länder som Wilkinson använder och med ginikoefficienten från OECD:


Det går inte att se något samband alls (p-värdet är 0,46). Men för Wilkinson är OECD:s ginikoefficient litet mer gynnsam eftersom det svagt positiva sambandet, som FN:s ginikoefficient resulterar i, försvinner. Detta ser nu ut att bli början till slutet för Wilkinsons teori. Han erkänner att: ''The life expectancy and inequality relationships in our book are one of the weaker ones we discuss, and what inequality seems to do is to make small differences in the background rate of improvement in life expectancy enjoyed by almost all rich countries.''

Andra punkter

Jag ger nedan en snabb och komprimerad översikt över ett antal ytterligare kontroller av sambanden gjorda av Sanandaji. Dessa är gjorda med ginikoefficienten hämtad från OECD och gällande mitten av 00-talet. Själva grundpoängen för sambandet mellan livslängd och jämlikhet enligt denna statistik för 28 länder visas i detta diagram. Detta diagram visar på liknande sätt som det fjärde diagrammet ovan inte något samband alls (p-värdet är 0,78 - borde helst vara 0,05). Sifferuppgifter här.

Något samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och jämlikhet finns inte - se diagram (p-värdet är 31,7%)

Nästa samband som kontrollerats på samma sätt är det mellan cancer och jämlikhet. Detta diagram visar inget samband (p-värdet är 60,1).

Inte heller finns det något samband mellan jämlikhet och dödsfall relaterade till andningssystemet i detta diagram (p-värdet är 19,4).

Vidare finns det inget samband mellan jämlikhet och död i diabetes i detta diagram (p-värdet är 16,3).

Inte heller finns det något samband mellan rökning och jämlikhet i detta diagram (p-värdet är 76,2). Snarare röker man litet mera i jämlika länder.

Samma gäller för sambandet mellan alkoholkonsumtion och jämlikhet. Det finns inte i detta diagram (p-värdet är59,2). Snarare dricker man litet mera i jämlika länder.

Det finns inte heller något samband mellan övervikt och jämlikhet i detta diagram (p-värdet är 55,5). Detta gäller dock inte extrem övervikt, fetma (obesity). Här finns ett visst samband i diagrammet (p-värdet är 6,1). Detta beror enbart på USA. Om man tar bort USA försvinner det signifikanta sambandet med jämlikhet (p-värdet blir 34,4).

Däremot finns ett samband mellan spädbarnsdödlighet och jämlikhet vid länderjämförelser i detta diagram (p-värdet är 3,2). Det ser inte lika fint ut som i Jämlikhetsanden. Men det förtjänar ändå en diskussion om orsakssambanden bakom. Varför skulle fler spädbarn dö för att det finns fler rika i samhället? Skulle mer progressiva skatter öka överlevnadschanserna efter förlossningen?

Slutligen kan man kontrollera argumentet att ojämlikhet skulle göra folk tokiga. Men det finns inget samband mellan måttet "neurophysical conditions" och inkomstskillnader. I diagrammet kan man istället se ett viss omvänt samband (p-värdet är 28,6%). Man kan alltså försiktigt säga att den psykiska hälsan är något bättre i mer ojämlika samhällen.

Det är alltså inte mycket som blir kvar av Wilkinsons och Pickets argumentation om man håller sig till vedertagna inkomstskillnadsmått och statistikkällor. Boken Jämlikhetsanden kanske inte blir den nytändning som socialdemokratiska företrädare hade hoppats på. Själva ansatsen inbjuder dock fortfarande till en principiell diskussion om hur långt en utilitaristisk politik kan tillåtas sträcka sig. Till denna fråga återkommer jag senare.

Forts: Metoddebatt om Jämlihetsanden

Andra bloggar om: Jämlikhetsanden, jämlikhet, utjämning, omfördelning, hälsa, livslängd, ojämlikhet, orättvisa, statistik, länderjämförelser, Richard Wilkinson, rökning, alkohol, skatt, samhälle, socialdemokraterna, politik på intressant.se