Följs Irland av Portugal och Spanien?

Portugal har inte haft någon bostadsbubbla som Irland och Spanien. Men statsskulden är besvärande. Spanien har stort handelsunderskott och större budgetunderskott än Portugal men är mer än sex gånger större än de andra länderna. Men det är kanske psykologin som avgör?

Det finns skillnader mellan Irland och Portugal som borde innebära att Portugal inte skulle behöva ett räddningspaket från EU. Irland hade ett budget underskott 2008 på 7,9 procent av BNP som ökade till 14,4 procent 2009. Portugals siffror var 2,9 respektive 9,3 procent. I augusti angav SEB att siffrorna skulle bli 11,7 respektive 8,3 procent i underskott (pdf). Någon kris kunde inte förutses ett par, tre månader innan den bröt ut för Irland.

En väsentlig orsak till den Irländska krisen var den fastighetsbubbla som sprack under hösten. Det kunde tydligen inte förutses. Men bostadspriserna har nästan halverats. Regeringen ställde ut en generell bankgaranti som skulle hålla insättarna och investerarna i irländska bankpapper skadeslösa när bolånetagarna inte kunde betala sina lån. Denna garanti blev mycket kostsam och Irland valde/tvingades att låta staten låna upp pengar för att sanera banksektorn.

Detta sätt att rädda bankerna skiljer sig från den svenska modellen där centralbanken spelade den centrala rollen. Men Irland hade ingen centralbank som kunde hjälpa till. Om ECB hade fått en begäran om hjälp skulle den sannolikt ha vägrat. Siffrorna ovan tyder på att irländska staten istället fick låna upp motsvarande ca 20 procent av BNP för att stötta bankerna. Budgetunderskottet beräknas därmed som en engångseffekt stiga till 32 procent av BNP 2010. Detta skapade oro hos investerarna som skulle köpa irländska bankpapper och statsobligationer. Räntorna steg till ohållbara nivåer.

Portugal har däremot inte haft någon bostadsbubbla. Sannolikt har budgetunderskottet för 2010 inte förbättrats så som SEB trodde i augusti pga att räntebetalningarna på statsskulden blivit dyrare. Underskottet är dock klart mindre än Irlands även utan bankstödet. Men det som ändå talar emot Portugals förmåga att klara en misstroendevåg är att statsskulden i utgångsläget är större än på Irland. Skulden var 2008 i Portugal 65,3 procent av BNP mot 44,3 för Irland. Siffrorna steg till 76,1 för Portugal 2009 mot 65,5 procent för Irland.

Portugal är påtagligt känsligare för höjda räntor än Irland genom sin större statsskuld (i varje fall före bankstödets skuldökning för Irland). Men Portugals statsskuld på 76,1 procent 2009 är inte exceptionellt hög jämfört med genomsnittet för euroländerna på 79,2 procent. Grekland hade t ex 126,8 procent av BNP i statsskuld 2009. Frågan är bara om investerarna går på fundamenta eller på psykologiska spekulationer när de sätter priserna på portugisiska statsobligationer (och därmed räntan).

Spanien har haft en fastighetsbubbla som gått hårt åt bankerna. Dessutom har Spanien världens näst största underskott i utrikeshandeln med 90 mdr USD (USA har dock 590 mdr 2010 enl IMF). I relation till BNP motsvarar det ca 6 procent mot 4 procent i USA. På tredje plats i absolut handelsunderskott ligger Italien (70 mdr) - dock med bara drygt 3 procent av BNP i underskott. Budgetunderskottet 2009 är också större än Portugals: 11,1 procent av BNP mot 9,3 procent. Detta talar för att Spanien borde få problem före Portugal.

Det som talar för att Spanien ändå skulle kunna klara sig är den mindre statsskulden. Den var 39,8 procent av BNP år 2008 och 53,2 procent 2009. Spanien är dessutom en 6,6 gånger större ekonomi än Irland och 6,3 gånger större än Portugal (Wp). Det borde vara svårare att påverka en så mycket större ekonomi för en handfull investerare än småländernas. Men om Spanien kommer i gungning blir konsekvenserna mycket större och nödvändiga räddningspaket enorma. Kanske påfrestningarna blir så stora att EU inte klarar dem och att Spaniens värdepapper därför måste skrivas ned till exempelvis 80 procent. I så fall blir följderna oöverskådliga.

Om inte annat borde den nationalekonomiska forskningen uppmärksamma huruvida det är fundamentala förhållanden (hur redovisas dessa?) eller psykologiska bedömningar som styr investerarnas beteende. Det kanske inte är lugnande uttalanden från EU-potentater (Herman Van Rompuy) utan någorlunda detaljerade faktaredovisningar som behövs för att undvika en fortgående destabilisering. Jag kan dock inte undvika misstanken att mycket av krisen efter Greklands svårigheter i våras skulle ha kunnat undvikas om ECB hade vidtagit kvantitativa lättnader, QE, före sommaren.

Läs även andra bloggares åsikter om räntekris, finanskris, Irland, Portugal, Spanien, Grekland, EU, euron, budgetunderskott, bubbla, statsskuld, bostadsbubbla, spekulation, ekonomi, QE, politik på intressant.se