Hade Sverige inte råd att sänka skatterna med 100 miljarder?

Socialdemokraterna ansåg att vi inte hade råd att sänka skatterna trots att det mesta togs från budgetöverskottet. Nu visar Riksgälden dessutom att nästa år har ingenting av skattesänkningarna finansierats med lånade pengar.

En av Socialdemokraternas utpekade partiledarkandidater är nationalekonom och heter Thomas Östros. Han anses vara seriös och vederhäftig. Men i egenskap av partiets ekonomiske talesman i valrörelsen kom han med ett påstående som förefaller riktigt oseriöst för att inta säga felaktigt. Han menade att det var fel av den borgerliga regeringen att under förra mandatperioden sänka skatterna med nästan 100 miljarder kronor. Så här skrev han i en debattartikel i DN 10/9 2010:

"Jag var med och lämnade över ett överskott år 2006 om 70 miljarder kronor till Anders Borg. I år beräknas Sverige ha ett underskott om 30 miljarder kronor, enligt Finansdepartementet. Det betyder att de offentliga finanserna har försämrats med ungefär 100 miljarder kronor.

Mitt besked är tydligt. Sverige måste tillbaka till överskott och starka offentliga finanser. Sverige har inte råd med 100 miljarder i sänkta skatter. Det måste vara slut med sänkta skatter på lånade pengar."

Östros vill alltså göra gällande att samhällsekonomin på något sätt skulle ha skadats genom skattesänkningarna. Och genom en försåtlig formulering ger han intrycket att skattesänkningarna skett med "lånade pengar".

Orsaken till att Sverige inte skulle "ha haft råd" med sänkningarna utvecklar inte Östros närmare. Skulle arbetslösheten nu blivit större eller produktionen mindre pga sänkningarna? Det kunde han väl ha talat om i en bisats? Med Östros som finansminister skulle i varje fall en åtstramningspolitik ha bedrivits redan från början för att få budgeten i balans och sedan få den att visa överskott.

Är det verkligen en sådan ekonomisk politik som skulle ha gynnat Sverige? Var resten av partiledningen (S) med på att förorda åtstramningspolitik? Tänkte Sverige efterlikna Storbritannien i sin svångremspolitik av Östros' märke?

Nu i tisdags (16/11) kom Riksgäldskontoret därtill med en ny prognos (pdf) över statens underskott som gör det möjligt att bedöma det andra ledet i Östros' resonemang i ett större perspektiv. Underskottet för i år förutses bli 5 mdr kr (inte 30 som man trodde i sept). För 2011 blir det ett överskott på 18 mdr och för 2012 ett överskott på 43 mdr (utförsäljningar borträknade). Vad betyder då dessa siffror?

Till att börja med påstod Östros aldrig något annat än att 30 mdr kr av de 100 i skattesänkningar gjordes med lånade pengar. Ändå hade Sverige "inte råd" trots att 70 mdr togs från ett överskott. Nu pekar Riksgäldens siffror på att dessa 30 mdr krympt till bara 5 mdr kr. Och för nästa år har skatterna inte alls sänkts med lånade pengar eftersom vi får ett överskott på ca 18 mdr kr. När konjunkturerna blir bättre ökar också skatteintäkterna och statsbudgeten förbättras. Det borde väl Östros ha kunnat räkna ut?

Någon borde göra en kalkyl över vad som skulle ha hänt med produktion och arbetslöshet om regeringens skattesänkningar inte hade gjorts. Och vad som skulle ha hänt om budgetöverskottet hade bibehållits på en nivå uppemot 70 mdr kr. Det är information som skulle behövas i debatten om vem som ska bli ny partiledare för Socialdemokraterna.

I övrigt saknar jag i debatten dem som menat att det tillfälliga underskott i statsbudgeten, som ändå fanns, nu kommer att belasta våra barnbarn. Går det att visa att våra barnbarn skulle ha kunnat få högre levnadsstandard om vi följt Thomas Östros' politik hellre än Anders Borgs?

Läs även andra bloggares åsikter om budgetunderskott, skattesänkning, Thomas Östros, skatt, budgetbalans, underskott, arbetslöshet, levnadsstandard, stabiliseringspolitik, ekonomi, politik på intressant.se