Analysen (S) definierar inte höginkomsttagare
Genom ett billigt trick där S inte skiljer mellan pensionärer och löntagare hävdar man att regeringen gynnat höginkomsttagarna. I själva verket har de fått 3,5 procents skattesänkning jämfört med 7 för de lågavlönade.
Två socialdemokratiska ekonomer, Torbjörn Hållö och Sebastian De Toro, presenterar en fördelningspolitisk utredning på DN Debatt idag 15/2. Den är utförd av Riksdagens utredningstjänst RUT (Dnr 2010:1805) och är sekretessbelagd. Slutsatsen är att "M:s ekonomiska politik gynnar höginkomsttagare". Ingressen citeras nedan:
"RUT har på vårt uppdrag analyserat hur olika inkomstgrupper påverkats av de senaste åtta årens politik. Utredningen visar att det är höginkomsttagarna som gynnats under Moderaternas styre – inte låg- och medelinkomsttagare som Reinfeldt brukar hävda. Under S-styret 2002–2006 fick höginkomsttagarna en inkomstutveckling som motsvarade 95 procent av den genomsnittliga inkomsttagarens utveckling. Under åren 2006–2010 fick samma inkomstgrupp 240 procent av genomsnittet. Fördelningsprofilen var avsevärt bättre 2002–2006 jämfört med senaste mandatperioden."Den totalt dominerande förändringen av regelsystemen under mandatperioden 2006-2010 är införandet av de fyra jobbskatteavdragen. Som framgår av nedanstående tabell från min artikel 5/2 finns det inget stöd för att höginkomsttagarna skulle ha gynnats av M:s politik.
Skatteuttag 2011 och sänkning pga jobbskatteavdrag
Procent av inkomsten
Lön/m . skatt . . sänkn
10 000 . 16,0 . . 7,9
15 000 . 20,7 . . 7,1
20 000 . 23,1 . . 6,8
25 000 . 24,4 . . 6,7
28 000 . 25,4 . . 6,3
30 000 . 25,9 . . 5,9
35 000 . 28,1 . . 5,1
40 000 . 31,2 . . 4,4
50 000 . 35,8 . . 3,5
60 000 . 39,5 . . 3,0
80 000 . 44,1 . . 2,2
100 000 46,9 . . 1,8
1 000 000 56,8 . 0,2
En modest definition av höginkomsttagare är en måndslön på 33 000 kronor där man just börjat betala 20 procents extra statlig skatt (undre brytpunkten). Men en riktig höginkomsttagare tjänar över 47 000 kr/mån då man måste betala 5 procents ytterligare "värnskatt".
Något över den undre brytpunkten har skatten i procent av inkomsten sänkts med 5,1 procentenheter. Det kan jämföras med ca 7 procentenheter för lågavlönade med lön på 15-20 000 kr/mån. Med en lön på riktig höginkomsttagarnivå (50 000 kr) har skatteuttaget sänkts genom jobbskatteavdragen med bara 3,5 procent.
Detta betyder att de högavlönade har fått en sämre utveckling av lönen efter skatt än de lågavlönade. Eftersom jobbskatteavdragen utgör det mesta av skattesänkningarna kan inte de högavlönade ha fått flera hundra procent snabbare ökning än de lågavlönade.
Har då RUT gjort grova fel i sin utvärdering? Nej, rimligtvis har utredningstjänsten bara följt beställarnas direktiv. Dessa har sannolikt innefattat en definition av höginkomsttagare som blir missvisande i den fördelningspolitiska debatten. Men det vet vi inte säkert eftersom utredningen är hemlig. De två S-ekonomerna aktar sig noga för att definiera "höginkomsttagarna" vare sig i krontal för inkomsterna eller hur begreppet förhåller sig till pensionärer respektive löntagare.
Man kan misstänka att S-ekonomerna rider hårt på den formella definitionen av en inkomsttagare som är en sammanvägning av löntagare och pensionärer. Eftersom de flesta pensionärer har inkomster som är mindre än för heltidsarbetande lågavlönade kommer jobbskatteavdragen med automatik att gynna "höginkomsttagarna" i form av löntagare. Om man hade tillgång till grunddata kanske det till och med skulle gå att visa att jobbskatteavdragen till lågavlönade bidrar till slutsatsen att det är höginkomsttagarna som gynnas. Löntagare är helt enkelt bättre betalda än pensionärer.
Vad S-ekonomerna låtit RUT ta fram är helt enkelt att jobbskatteavdragen gynnar de relativt bättre betalda löntagarna än pensionärerna, som fram till 2010 inte fått just några skattesänkningar (de kom 2011). Detta visste vi redan. Men genom att mörka definitionerna och luta sig mot RUT:s auktoritet tror man att folk ska gå på slutsatserna. Det är ett billigt trick. Vad säger RUT om detta utnyttjande?
Alternativt är artikeln ett förordande av kraftiga skattesänkningar för pensionärerna. Är det ännu större sänkningar än dem som regeringen införde i år som Socialdemokraterna föreslår? Det gjorde de i valrörelsen. Men nu talar kriskommissionen om behovet av skattehöjningar. Är det ett avskaffande av jobbskatteavdragen som de två S-ekonomerna har i tankarna?
Forts 4/3: Jobbskatteavdraget ökar "klyftorna". Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, jobbskatteavdrag, löntagare, pensionärer, fördelningspolitik, skatter, regeringen, höginkomsttagare, skatt, Riksdagens utredningstjänst, RUT, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 23:07
8 comments
8 Comments:
Euroräddningarna via IMF, ESM, bankräddningarna, eurokrisen utan skuldavskrivningar, utan stopp för bonuskulturen, utan stopp för de "alltför höga avkastningskraven", utan stopp för värdepapperisering, derivat- och CSD-handeln, med fortsatta utförsäljningar av statlig egendom, Nordeaaffärens konsekvenser kommer sannolikt att kräva skattehöjningar, om vi inte ska nedmontera vård, skola, omsorg, högre utbildning, forskning och kultur helt och hållet. Men det är klart, det går ju det med, om man fullständigt struntar i massmassarbetslöshet, och en totalbrutalisering av samhället. Accepterar man det, då går ju allt.
Så här står det på RUT:s hemsida:
"Utredningstjänsten (RUT)
Utredningstjänsten gör utredningar på uppdrag av riksdagens ledamöter, partikanslier, utskott och övriga organ samt utländska parlament.
Den information som utredarna tar fram är objektiv, partipolitiskt neutral och satt i ett sammanhang. Utredningarna är sekretessbelagda tills uppdragsgivaren antingen offentliggör innehållet eller tillåter att sekretessen hävs. Sekretessen upphör också om hela eller delar av innehållet har blivit allmänt känt, till exempel genom media eller annat tryckt material."
Innebär inte detta att sekretessen nu är hävd? Innehållet har ju blivit allmänt känt. Gör en direkt framställning till RUT och se ved dom svarar!
Danne:
Du klamrar dig fast mot det orättvisa att du inte får mer i skattereduktion än ett 'vårdbiträde'.
Du undviker helt att tala om att Reinfeldt o kanske du, fick mer kontant i börsen från den sk. fastighetsreformen än från jobbavdraget.
Förmögenhetsskatten 'drabbade' heller inte 'vårdbiträdets' börs positivt.
Ett vårdbiträde med en arbetsmiljö som gör att hon inte ens orkar fram till ordinarie pensionsålder.
Ett vårdbiträde som dessutom 'fattigörs' på sitt livs sista dagar innan pension, reformen i sjuk o a-kassan.
Danne: "Har då RUT gjort grova fel i sin utvärdering? Nej, rimligtvis har utredningstjänsten bara följt beställarnas direktiv. Dessa har sannolikt innefattat en definition av höginkomsttagare som blir missvisande i den fördelningspolitiska debatten. Men det vet vi inte säkert eftersom utredningen är hemlig."
Den är inte hemlig. Definitionen på fördelningspopulationen är 18 år och uppåt, inkomster från alla inkomstkällor. Kan begäras ut med Dnr 2009:1216.
Nils: "Du undviker helt att tala om att Reinfeldt o kanske du, fick mer kontant i börsen från den sk. fastighetsreformen än från jobbavdraget."
Jobbskatteavdraget är ojämförligt mycket större än alla andra skattesänkningar som Regeringen genomfört. I fallet förmögenhetsskatten handlar det om cirka 5 miljarder i uteblivna skattehöjningar pga. taket i nya fastighetsavgiften, när det gäller förmögenhetsskatten något i samma storleksordning.
Jobbskatteavdraget handlar om 90+ miljarder vid det här laget. Det handlar helt enkelt om helt skilda storleksordningar vad gäller reformernas omfattning. Att fokus sätts på jobbskatteavdraget är därför helt naturligt.
"Den är inte hemlig. Definitionen på fördelningspopulationen är 18 år och uppåt, inkomster från alla inkomstkällor. "
Ska vara:
"Den är inte hemlig. Definitionen på fördelningspopulationen är 18 år och uppåt, inkomster från alla inkomstkällor på över en krona."
16 februari, 2011 15:59,
Jo men som jag skrev så 'drabbade det ingen fattig', bara dom som hade taxeringsvärden ÖVER 600-tusen eller inkomst Över . . . fick utdelning.
Vad gäller taket i fast. Skatten så fick dom FLESTA ingen nytta av detta då taxeringsvärdena var under 600' kr.
Zlatan borde ha fått nån 300-tusen, medel-Svensson fick inte nåt av takbegränsningen.
Så det fanns skattesänkningar som vart riktade.
Om dom 5-miljarderna riktades enbart till den översta decilen, motsvar det ju då 50-miljarder för alla.
Danne skriver ju ”billiga trick”.
Han använder ju det själv, genom att utesluta andra sänkningar än jobbavdraget, som ju höjer marg, effekten genom takbegränsning i utbetalning.
MEN Danne är garanterad att få mest pengar från jobbavdraget ända tills taket är över hans lön.
Den som har en lön lägre än, då jobbavdraget startar får ingenting.
Nemokrati, jag tror inte det är de av dig uppräknade syftena som kräver skattehöjningar. På längre sikt är det den demografiska utvecklingen som kan kräva höjda skatter för välfärdsutgifter om annan finansiering inte hittas.
Jag har gjort en framställning till Riksdagens kammarkansli om att få tillgång till RUT-utredningen.
Nils Lindholm, vad jag personligen får ut av skattepolitiken är någonting som inte påverkar mina analyser. Det är jobbskatteavdraget som är helt dominerande. Förmögenhetsskatten är en liten del som kanske skulle gett 3-4 miljarder och dessutom var det en hel del låginkomsttagare (pensionärer) som betalade. Taket i fastighetsskatten gynnade höginkomsttagarna. Sannolikt var dessa så få att det inte har någon praktisk betydelse för att det var jobbskatteavdraget som var totalt dominerande för skattesänkningarna. Men jag kan hålla med om att fastighetsskattereformen inte sköttes särskilt snyggt, det berodde på KD:s bindningar och inblandning.
Det är alltså fortfarande det förhållandet att jobbskatteavdraget inte går till pensionärerna som medför att man formellt kan dra de slutsatser som S-ekonomerna kommer med. Det hade varit ärligare om de hade kritiserat bristen på skattesänkningar för pensionärerna istället för att ge sken av att jobbskatteavdraget gynnar högavlönade.
/DNg
Ärligt eller inte: Faktum kvarstår att för den personliga ekonomin spelar det ingen som hellst roll varifrån inkomsten kommer; lön eller pension. Det är alltså relevant att påpeka att det handlar om en skattesänkning som inte gynnar de med lägst inkommster. Sen vore det ju bra att påpeka att det beror på en orättvis skattesänkning som inte kommer pensionärer till godo.
Skicka en kommentar
<< Home