Ett ekonomiskt skräckscenario

Maktförskjutningen i den amerikanska Kongressen ökar risken för att man vill statuera exempel mot finansieringen av budgeten med lån på t ex 10,6 procent av BNP (-10). Det kan leda till inställda betalningar på gamla lån med ny finanskris som följd.

Nu varnas för att USA:s budgetunderskott kan leda till politiska åtgärder som kommer att leda till "kraftig oro på de globala finansmarknaderna". Både f chefredaktören på DN, Hans Bergström, och USA-experten Thomas Engström i Fokus skriver om riskerna med att USA måste ställa in betalningarna senare i år. Bergström varnar idag 18/1 i DN för både statsskuldräntorna och det formella skuldtaket på 14,3 biljoner USD. Engström varnar i Fokus nr 1-2 för låsningar i budgetprocessen och för lånetaket.

Enligt Vita Husets prognoser från OMB över budgetunderskottet kommer det att bli 8,3 procent av BNP 2011 (XLS). BNP förutses bli 15,3 biljoner dollar. Den federala låneskulden förutses bli 15,1 bn$. Det motsvarar 99 procent av BNP (XLS). Eftersom den federala skulden har ett tak på 14,3 bn$ förutsätter denna prognos att detta tak måste kunna brytas igenom före halvårsskiftet. Men det kräver beslut i Kongressen om en höjning. Bergström pekar på skattehöjningar som ett alternativ.

Prognoserna visar att krisen håller på att ebba ut. Den federala skulden 2010 anges till 93,4 procent av BNP och nästa år till 100,8 procent. År 2015 ska den öka endast till endast 102,6 procent. Själva budgetunderskottet 2010 anges till 10,6 procent av BNP och nästa år till 5,1 procent samt 3,9 procent 2015. Om denna prognos kan anses vara trovärdig är det svårt att se att några drastiska åtgärder skulle bli nödvändiga.

Men uppenbarligen kan andra faktorer av mera psykologisk natur spela in. Kan det tänkas att siffran 100 procent av BNP för låneskulden sätter skräck i bedömarna? Om republikanerna inte går med på en ny underskottsbudget inom någon månad eller att höja skuldtaket före halvårsskiftet kommer den federala staten att stängas. Detta har tidigare skett vid mitten av 90-talet. Men att få skulden för att staten lamslås var inte någon vinnande fråga för republikanerna. Nu kan emellertid situationen vara annorlunda med många ledamöter som är mer eller mindre frivilligt gisslan hos teapartyrörelsen. Rädslan för ökat budgetunderskott är dessutom utbredd även utanför teapartyanhängarna.

Antag att Barack Obama misslyckas med att få igenom en höjning av lånetaket och att skulden för konsekvenserna kastas på den tidigare expansionspolitiken. En följd kan bli att USA inte kan omsätta förfallande lån, vilket Engström antar. Det skulle leda till våldsam oro på finansmarknaderna. Banker och finansinstitut över hela världen skulle få svårigheter. Ännu värre följder än efter Lehman Brothers konkurs skulle uppstå. Finanskris och världsdepression blir resultatet. När detta uppstår kan det bli politiskt utrymme för att vidta motåtgärder i form av gigantiska penningmängdsökningar som riskerar att feldimensioneras och leda till inflation. Några kommer åter att varna för hyperinflation.

Det är svårt att bedöma sannolikheten för att den amerikanska kongressen skulle vilja knäppa Obama på näsan för att expansionspolitiken inte fungerat tillräckligt snabbt. Viljan att statuera exempel är nästan omöjlig att bedöma. Och vilka konsekvenser detta skulle få är svårbedömt för de ansvariga själva - se exemplet Lehmans - vilket medför att risken för den typen av åtgärder ökar (jämför med Mellon i början av 30-talet). Ett skräckscenario är därför inte uteslutet.

Läs även andra bloggares åsikter om skuldkris, USA, statsskuld, budgetunderskott, finanskris, depression, lånetak, teapartyrörelsen, expansionspolitik, ekonomi, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, politik på intressant.se