Jobbskatteavdraget missgynnar alla över medelinkomsten

De som har högre lön än genomsnittet får inte någon ökning av jobbskatteavdraget. En löntagare med 30 000 skulle behöva tjäna 2 procent mera för att få samma förmån som den som tjänar 15 000. Med 50 000 i månadslön borde lönen vara 8 procent högre och med 80 000 kr/m 12 procent högre.

Det saknas översiktlig information om hur jobbskatteavdraget är utformat för olika höga löner. En viss information om inkomstskatten gav jag i bloggartikeln 13/1. Ofta påstås felaktigt att det är de som tjänar mest som gynnas mest. Här visas hur mycket jobbskatteavdraget betyder i skattesänkning i procent av månadslönen:

Skatteuttag 2011 och sänkning
Procent av inkomsten

Lön/m . skatt . . sänkn
10 000 . 16,0 . . 7,9
15 000 . 20,7 . . 7,1
20 000 . 23,1 . . 6,8
25 000 . 24,4 . . 6,7
28 000 . 25,4 . . 6,3
30 000 . 25,9 . . 5,9
35 000 . 28,1 . . 5,1
40 000 . 31,2 . . 4,4
50 000 . 35,8 . . 3,5
60 000 . 39,5 . . 3,0
80 000 . 44,1 . . 2,2
100 000 46,9 . . 1,8
1 000 000 56,8 . 0,2

Vid 10 000 kr/m tar skatterna 1 603 kr. Jobbskatteavdraget är 785 kr mot 1 771 kr (maxbelopp) i avdrag över 28 000 kr/m (där skatterna tar 7 106 kr). Det är alltså matematiskt omöjligt att ge alla 1 771 kronor i jobbskatteavdrag. Egentligen borde detta inte behöva påpekas, men missuppfattningarna om jobbskatteavdraget är utbredda. Sannolikt beror detta på en kombination av dåliga räknekunskaper och bristande information från konstruktörernas sida om hur avdraget gynnar olika inkomstgrupper.

Ofta hävdas att "de rika" har gynnats av jobbskatteavdraget. Som tabellen utvisar är detta fel. Den som tjänar 15 000 kr/m får en sänkning av skatteuttaget med 7,1 procentenheter genom ett avdrag från skatten på 1 059 kr/m. Vid 30 000 kr/m blir sänkningen 5,9 procentenheter trots att avdraget i kronor är större, 1 771 kr/m.

Om sänkningen för löntagaren med 30 000 kr/m också skulle vara 7,1 procent skulle jobbskatteavdraget behöva vara 20 procent större, eller 2 130 kr/m. Denna skillnad blir ännu större för högre inkomster. Vid 50 000 kr/m skulle avdraget behöva vara 3 550 kr/m eller 100 procent större än det faktiska avdraget på 1 771 kr/m. Och vid 80 000 kr/m skulle det behöva vara 5 680 kr/m, eller 221 procent större för att motsvara 7,1 procent av inkomsten.

Vi kan översätta dessa tre bristsiffror till vad de innebär i utebliven månadsinkomst - dvs vilken ökad månadslön som hade behövts för att få 7,1 procents högre lön efter skatt. Vid 30 000 kr/m skulle det ha behövts 535 kr högre lön i månaden. Vid 50 000 kr/m skulle det ha behövts 4 236 kr högre lön per månad. Och vid 80 000 kr skulle månadslönen behövt vara 9 307 kronor högre för att få samma fördel som löntagaren med 15 000 kr/mån.

Utformningen av jobbskatteavdraget är alltså mindre förmånlig för alla med löner ovanför genomsnittet i månadslön som ligger kring 29 000 kr. Med utgångspunkt från förmånens storlek (7,1 pe) för den med lön på 15 000 kr/m kan det konstateras att lönen skulle behövt vara 2 procent högre före skatt vid 30 000 kr/m, 8 procent högre vid 50 000 kr/m och hela 12 procent högre vid 80 000 kr/m.

Någon information om hur den nya skattepolitiken ser ut har inte förekommit utöver att Sverige ska bli "ett skatteparadis för låginkomsttagare" (blart okt-07). Varken löntagarnas fackliga organisationer eller företagarnas intresseorganisationer har påtalat hur snett jobbskatteavdraget slår. Ytterst är det bristen på argument mot missgynnandet av alla med mer än genomsnittlig lön som bidragit till att rakt motsatt uppfattning kunnat sprida sig.

Teknisk kommentar: Skatterna är beräknade med hjälp av sajten jobbskatteavdrag.se och avser genomsnittlig kommunalskatt för medlem i kyrkan. Marginalskatten är 32,9 resp 58,0 procent. Skatteberäkningar kan också göras på Ekonomifaktas sajt.

Läs även andra bloggares åsikter om jobbskatteavdrag, låginkomsttagare, skatt, skattepolitik, regeringen, Alliansen, Moderaterna, borgerlig politik, skatter, politik på intressant.se (satelliteuppk)