Obama angriper underskottet med skattehöjningar

Den nya budgeten kalkylerar med 60 procents högre skatteintäkter i fasta priser på fem år. Utgifterna ska öka 7 procent. Det verkar vara politiskt omöjligt att genomföra.

USA:s president Barack Obama lade för två dagar sedan fram den federala budgeten för budgetåret okt-11 till sept-12. Huvudinnehållet är att budgetunderskottet, som i år stiger till drygt 1,6 biljoner dollar, ska sjunka till 1,1 bnr 2012. Det ska ske genom utgiftsminskningar inledningsvis samt genom ett femårigt utgiftsstopp för de flesta utgiftsområdena. Hur skattetrycket utvecklas nämns inte.

Republikanerna angriper Obama för att han är en "skatte- och utgiftsliberal" (TT). Mitch McConell, gruppledare i senaten (rep) säger enl DI: "Presidenten talar som någon som insett att utgifterna är utom kontroll men hittills har det inte matchats med åtgärder." Representanthusets talman John Boehner säger att Obama "spenderar för mycket, lånar för mycket och beskattar för mycket" (DN). Dessvärre ligger det mycket i detta men det hade varit intressant att veta hur Republikanernas alternativ ser ut.

Från 2011 till 2012 ska budgetunderskottet minska med 544 mdr USD. Det motsvarar 3,9 procent av BNP (xls abs,xls %, pdf) enlgt OMB. Av denna minskning ska 2,2 procentenheter ske genom höjning av skattekvoten och 1,7 procentenheter genom en minskning av utgiftskvoten. Är detta bara ett "debattinlägg" som DN skriver idag 16/2 (Johannes Åman)? Obama väntar kanske på att Republikanerna ska komma med sina förslag till nedskärningar, som inte kommer att bli populära. Fortfarande är dock prognosen om höjt skattetryck ett mysterium. Oppositionen kommer inte att föreslå något sådant. Och värre blir det...

Federala skatter och utgifter i USA
Procent av BNP för utv år 2010-16

År . . . Skatter . . .Utg . . . Saldo
2010 . . . 14,9 . . . 23,8 . . . -8,9
2011 . . . 14,4 . . . 25,3 . . .-10,9
2012 . . . 16,6 . . . 23,6 . . . -7,0
2016 . . . 19,3 . . . 22,6 . . . -3,3
(Källa OMB)

På fem år (2011-16) ska alltså skattetrycket höjas med 4,9 procentenheter - från 14,4 procent av BNP till 19,3 procent. Utgiftskvoten ska sjunka 2,7 procentenheter trots att räntan på statsskulden ska fördubblas (den tar 1,4 pe mer). Detta ska reducera budgetunderskottet med 70 procent eller med 7,6 procentenheter.

President Obamas förutsedda stålbad innebär alltså att minskningen av budgetunderskottet ska åstadkommas med framförallt höjningar av skattetrycket - de svarar för drygt 64 procent procent av förbättringen. Detta förefaller vara rent önsketänkande med Teapartyrörelsen som tongivande inom oppositionen.

Men det kommer också att bli svårt att minska utgifterna. De ska egentligen minska med 4,1 procent av BNP för att ge utrymme för att räntorna ska kunna öka från 1,4 till 2,8 procent av BNP (s 55). En viss lindring kan tänkas uppstå genom att lediga resurser tas i anspråk som då också genererar skatteintäkter. Med lönestopp i den federala sektorn kan det ge en avsevärd effekt.

Uppgifterna ovan kommer från Vita Husets statistik. Men den direkta rapporteringen ger en annan bild. DN:s korrespondent Michael Winiarski skrev igår 15/2 att "två tredjedelar av budgetförstärkningen kommer från nedskärningar", vilket sannolikt avser förändringen 2011-12. Men siffrorna ovan visar tvärtom att skatterna svarar för 56 procent av förbättringen. Skattehöjningarna anges bestå av "minskade avdrag för bostadsräntor och utlandsinvesteringar". Från 2013 upphör de förlängda skattesänkningarna för höginkomsttagarna från Bushs tid (SvD).

OMB anger också utgifter och inkomster i fast penningvärde fram till 2016. Där ser vi att utgifterna ska öka med 7 procent 2011-16 medan inkomsterna ska öka med 60 procent. Eftersom BNP i fast penningvärde ska öka med ca 20 procent indikerar detta vissa andelsminskningar av utgifterna men mycket större andelsökningar av skatteuttaget. Om BNP kan öka med 3,8 procent om året i fem år indikerar det också ett litet, men begränsat, bidrag från ökat kapacitetsutnyttjande. Och detta visar också att det är avsiktliga skattehöjningar och inte en sorts dynamiska effekter som åstadkommer det mesta av höjningen av skattetrycket.

Slutsatsen borde därför bli att läget är mycket bekymmersamt för USA. De skattehöjningar som krävs för att få ner budgetunderskottet till omkring 3 procent av BNP mot slutet av decenniet förefaller vara så stora att de med dagens opinionsläge framstår som politiskt omöjliga. Vem kan vända denna opinion? Knappast Obama själv.

Läs även andra bloggares åsikter om USA, Barack Obama, budgetunderskott, budgetkris, skattehöjningar, utgiftsminskningar, nedskärningar, skatt, budget, teapartyrörelsen, skatter, skattetryck, ekonomi, politik på intressant.se