Obama mals ner av automatiska utgifter och sänkta skatter

Det är inte krisens ökning av budgetunderskottet i USA som är den viktiga frågan. Istället är det en teoretisk kalkylering på tio års sikt av vad den demografiska utvecklingen ger för automatiska effekter på underskottet som legat till grund för bråket om lånetaket och kreditbetyget. Obama har inte kunnat förklara sammanhangen.

Det är budgetunderskottets utveckling enligt prognoserna från Kongressens budgetbyrå (CBO) för de närmaste 10 åren som varit i centrum för diskussionerna om lånetaket och kreditbetyget för USA. Denna ganska teoretiska fråga har sedan haussats upp genom det stora krisrelaterade budgetunderskott som för närvarande noteras. Men detta har ganska litet att göra med det politiska bråket som tar fasta på att underskottet enligt presidentens långtidsbudget skulle bli ca 4,7 procent år 2021 (pdf, s 8).

Enligt CBO:s beräkningar innebär president Barack Obamas långtidsbudget för 2012 att skatterna sänks med ca 1,5 procent av BNP till 2021 jämfört med den "baseline" som utgår från att dagens regler gäller. De diskretionära utgifterna (ej automatiska) sänks med 0,9 procent av BNP (s 7). I ett diagram från CBO förefaller dock denna sänkning vara något större, se nedan:

Icke automatiska federala utgifter

Här ingår utgifter för utbildning, arbete, social service, vägväsendet, socialbidrag, ersättning till veteraner, sjukvård för yngre, rättsväsendet, utrikesförvaltningen, forskning, central förvaltning, rymdprogrammet, energi och miljö mm samt försvaret. De automatiska ("mandatory") utgifterna ska också öka något, eller med ca 0,7 procent av BNP med den nya budgeten (bl a omklassificeringar).

Den långsiktiga utgiftsutvecklingen framgår tydligare om man jämför med 2007, vilket CBO gjort i nedanstående diagram:

Här framgår det att det är Social Security (pensioner) och sjukvård (Medicare, Medicaid, barnsjukvård mm) som är boven i dramat. Denna post ökar från 8,7 till 12,2 procent av BNP, eller med 4,5 procentenheter till 2021. Detta beror på att befolkningen blir äldre menar CBO. Hela ökningen av utgifterna 07-21 blir 4,2 procentenheter, vilket innebär en ökning från 19,7 procent av BNP upp till 23,9 procent år 2021. Underskottet 2007 var 1,5 procent av BNP och skatterna stiger med 1 procent av BNP (skulle blivit nästan 2 utan sänkningar). Resultatet blir alltså ett budgetunderskott på 4,7 procent av BNP.

Detta är inte så väldigt komplicerat att förstå. Men det är alldeles för komplicerat att kommunicera politiskt till en orolig väljarkår, som samtidigt får höra att budgetunderskottet och statsskulden kommer att förstöra ekonomin och ruinera hela landet. Och en del ligger det i att statsskulden inte borde få öka under mer normala år utan våldsamma kriser.

Det är den demografiska utvecklingen som orsakar hela ökningen av budgetunderskottet från 2007 till 2021 (och mer därtill). Rimligtvis borde belastningen från en åldrande befolkning mötas med stigande skatter - och då inte bara för de rika. Det är en naturlig följd av utfästelserna till de äldre. Effekten är långsiktigt övergående och skulle teoretiskt kunna mötas med lån från länder som befinner sig den omvända demografiska utvecklingen.

Men USA har tydligen bestämt sig för att finansiera de alltfler äldre med nedskärningar av skolundervisningen, vägbyggen, rättsväsendet, sjukvården för yngre, förvaltningen och forskningen med mera liknande. Den stackars Obama har försökt förklara hur litet av budgeten som återstår i form av diskretionära utgifter. Men sådant betraktas tydligen som tekniskt svammel, som ska dölja vad som verkligen pågår, och därför inte är trovärdigt. Enligt CBO:s siffror för 2021 kan man räkna ut att de icke automatiska utgifterna är 24 procent av budgeten (s 4). Därför kommer Obamas politik att malas sönder av automatiska utgiftsökningar och en del egna skattesänkningar.

Jag har själv följt debatten om den demografiska påfrestningen på den offentliga sektorn i Sverige. Det är en ganska svajig kalkylering som ligger till grund och det finns olika metoder och hypoteser om hur de automatiska effekterna kommer att gestalta sig. Hur kan de amerikanska politikerna sätta hela sitt lands kreditvärdighet på spel och eventuellt också hela världsekonomins återhämtning på spel med hänvisning till sådana lösliga grunder?

Läs även andra bloggares åsikter om USA, Obama, budgetkrisen, skuldkrisen, lånetaket, statsskuld, budgetunderskott, utgifter, skatter, USAs ekonomi, republikaner, teapartyrörelsen, demografi, ekonomi, politik på intressant.se