Greklands räntelättnad bara 1,1 % av BNP

Nedskrivningen av en tredjedel av utlandsskulden verkar vara en skenåtgärd som bara ger små förbättringar. Räntebördan är nästan lika stor framöver och ökar statsskulden långt mera än nedskrivningen till 2020. Grekland måste rimligen hållas igång med subventioner under många år.

En nedskrivning av en del av den grekiska statsskulden med 50 procent har i sig ingen välgörande effekt på Greklands ekonomi. Det är lättnaden i form av att slippa betala hälften av räntan som ger positiva effekter. Grekland förutses betala 6,7 procent av BNP i ränta på statsskulden 2011. För fem år sedan var räntebördan 4,3 procent.

Ett land med stora underskott och tung räntebörda måste enligt elementär nationalekonomi försöka uppnå två saker: 1) få ner det primära budgetsaldot (där räntor inte ingår) till noll och 2) få ner låneräntan under tillväxttakten. Enligt Giorgos Papandreou, som haft samtal med "saneringstrojkan", kan man genom svångremspolitiken vänta sig att det primära saldot blir närmare noll nästa år. Då återstår räntebördan.

Den långa räntan var 2010 på nya skulder 9,1 procent enligt EU-kommissionen (pdf) och av allt att döma ännu högre 2011. På lång sikt kanske Grekland kan komma upp i någon procents tillväxt inom EMU men på medellång sikt är det negativ tillväxt som väntar. Marknadsräntan på långa lån till Grekland torde inte sjunka särskilt mycket eftersom långivarna måste räkna med att halva kapitalet och räntan kan gå förlorade. Därför kommer statsskulden att öka varje år framöver med det belopp som behövs för att betala räntorna.

I år beräknar EU att räntebördan för Grekland ska bli 6,7 procent av BNP. Med konstant höga räntor kan vi alltså förutse att åtminstone ca 6 procent måste avsättas för räntebetalningar framöver. Det blir en ökning av statsskulden på nio år fram till 2020 med ca 54 procent av BNP, vilket till råga på allt kommer att öka andelen av BNP som går till räntebetalningar. Hur ska det gå att förena med med målsättningen, som Angela Merkel redovisat, att Greklands statsskuld till 2020 ska komma ner till 120 procent av BNP är väldigt oklart. Tänk om det bara är önsketänkande?

Någon kanske tror att nedskrivningen av statsskulden med 50 procent innebär en väsentlig lättnad. Men den del som är placerad inom Grekland kan inte ge någon lättnad för landet. Dessutom verkar det som om grekiska staten måste låna upp samma belopp utomlands för att rädda sina banker och kompensera sina pensionsfonder. Det leder snarast till att beroendet av utländska långivare ökar. Den del av statsskulden som är placerad hos IMF, ECB och hos euroländerna till följd av räddningspaketen är dessutom inte alls aktuell för nedskrivning.

Kvar finns den tredjedel av lånen som är placerad på den internationella marknaden. Om räntebördan är likformigt fördelad på de tre grupperna kommer en tredjedel av 6,7 procent av BNP i räntor att skrivas ner till hälften. Det är 1,1 procent av BNP i räntelättnad varje år framöver. Kan det rädda Grekland?

Det är svårt att se att en så begränsad räntelättnad skulle kunna underlätta Greklands utrikesaffärer. Bytesbalansen förväntas visa ett underskott på "bara" 8,3 procent i år. Det är en följd av den kraftiga åtstramningspolitik som bedrivits 2010-11. Underskottet 2009 var 14,2 procent och ända sedan år 2000 har underskottet legat kring 11-16 procent av BNP. Så sent som 1997 var underskottet dock 1,9 procent. Vad hände däremellan? Grekland gick med i eurozonen...

Dessutom tillkommer den allt tyngre räntebördan när lånen, som måste tas utomlands för att betala räntorna, blir allt större. Om vi antar att räntebördan initialt kan fås ner till 5 procent av BNP kommer nio års lånande till dessa räntor att höja statsskulden med 45 procent av BNP (jfr med nedskrivningens 26 procent). Räntebördan enligt 2011 års siffror kommer då att ha ökat med 1,9 procent av BNP (45/158x6,7=1,9) till 2020. Och lånar Grekland också till denna fördyring blir det ränta på räntelånen...

Kan då inte grekerna själva på sikt låna ut till en del av budgetunderskottet? Det verkar inte så. Redan under perioden 1994-2000 halverades den privata sektorns sparande från 26 till 13 procent av BNP (företag och hushåll). Nu ligger nivån på 11 procent. Detta ska räcka till både investeringarna och ett eventuellt underskott i statsbudgeten. Men trots att investeringskvoten, som tidigare låg kring 20 procent av BNP, plötsligt sjönk 2009 till 16 procent och fortsatte ner till 12 procent 2011 så räcker inte det privata sparandet. Ett sparandeunderskott i den offentliga sektorn på drygt 7 procent medför därför att bytesbalansen visar drygt 8 procents underskott 2011.

Rimligtvis måste grekerna istället höja sin investeringskvot, vilket kommer att fresta på bytesbalansen och den privata låntagningen i utlandet. Något utrymme att finansiera ett fortsatt budgetunderskott finns inte. Annat var det 1991-95. I genomsnitt var det privata sparandet 26 procent av BNP. Det räckte nästan till både investeringar på drygt 20 procent och ett offentligt underskott på drygt 6 procent. Bytesbalansen visade bara 0,5 procents underskott.

Grekernas ekonomiska problem är tydligen ganska djupgående. Mot den bakgrunden är nedskrivningen av "statsskulden" med 50 procent närmast en skenåtgärd. Den kanske kan lugna marknaderna för stunden. Men uppenbarligen måste Grekland även i fortsättningen hållas under armarna under överskådlig tid. Grekernas ovilja att spara och driva sina företag med ordentliga vinster måste kompenseras med subventioner från utlandet och och utländsk entreprenörsanda. Även det mesta av räntebetalningarna framöver måste tas över av utlandet.

Allt detta kan dock vara förgäves om inte konkurrenskraften förbättras ganska omgående. Jag kan inte se någon annan utväg än att Grekland lämnar euron. Med ett massivt subventionsprogram enligt ovan kanske det kan göras under ordnade former så att inte hela EMU kollapsar. Men dyrt blir det...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, statsskuld, ränta, räntebörda, skuldkris, eurokris, nedskrivning, skuld, bytesbalansunderskott, nationalekonomi, banker, EU, ekonomi, politik på intressant.se