lördag, juni 08, 2013

Kampen kapital-arbete har ersatts med bråket om etnicitet och social utsatthet

Andelen fattiga i meningen socialbidragstagare har minskat sedan år 2000 med 17 procent i Sverige, med drygt 50 procent i Stockholm och med 59 procent i Husby-området. Klyftorna har minskat men vänsterns myter säger det motsatta - på liknande sätt som gällde "utsugningen" på 1970-talet.

När vänstern på 1960-talet fick upp ögonen för den gamle Karl Marx och hans teorier om "kapitalisternas utsugning" av arbetarna försökte man få in det moderna Sverige i denna mall. Eftersom den faktiska ekonomiska utvecklingen hade föga att göra med att helt nya grupper fick möjlighet att studera sociologi och nationalekonomi kom denna återfunna socialistiska analys att bli helt snedvriden. Det hindrade inte att denna ansats om utsugning fick ett starkt opinionsbildande genomslag.

Efter närmare fem decennier har denna uppkonstruerade kamp mellan kapital och arbete klingat av. Redan för tio år sedan förutsåg vänsterdebattörer att kampen mellan traditionell höger och vänster med socialisering och funktionell ekonomisk omfördelning till löntagarnas förmån skulle förbytas mot frågor om etnicitet och tillhörighet. En konkret orsaksfaktor fanns latent i form av de nationella konflikter som kunde förväntas driva fram kraftiga internationella befolkningsomflyttningar.

I maj 2013 var det inte studenterna som som initierade kravaller och upplopp som i maj 1968  utan istället ungdomar i invandrartäta och socialt utsatta förorter. Det började med bilbränderna i stadsdelen Husby i Stockholm (blart maj-13 om Löfven). Från vänsterhåll har orsakerna till förortsbråken hänförts till att "klyftorna" generellt har ökat och att detta till betydande del beror på den borgerliga regeringens politik. Alliansregeringen har invänt att inkomstspridningsmåttet gini-koefficienten ökat relativt obetydligt de senaste två decennierna och då främst under den socialdemokratiska regeringsperioden. En orsak kan ha varit ökade reavinster från aktier och bostäder. Däremot har lönespridningen snarast minskat något.

Men även om media oftast har relaterat varje obetydlig ökning av gini-koefficienten som att de ekonomiska klyftorna ökat på ett farligt sätt som "sliter isär" samhället, är detta inget som har en saklig relevans för de verkliga spänningarna i samhället. Gini-koefficienten påverkas ju främst av förändringar i inkomstfördelningen kring mitten av populationen. Allvarligare är att den "relativa fattigdomen" enligt OECD:s undersökning ökat mer i Sverige än i andra länder sedan 1995 (blart maj-13). Liknande siffror från SCB visar att runt 60 procent av försämringen inträffat sedan 2006.

Ökad "relativ fattigdom" bestäms av relationen till medianinkomsten och innebär i princip att alla kan få det absolut bättre samtidigt som några fler släpar efter och därför medför att fler klassas som fattiga. Men är en relativ position, som inte är lika gynnsam som andras, en orsak till upplopp? Fordras inte allvarligare fattigdom för att det ska bidra till kravaller? Ett sätt att studera den sociala utsattheten är att analysera socialbidragens utveckling (kallas nu ekonomiskt bistånd).

De som får socialbidrag är hushåll där i första hand arbetslöshetsersättningen inte räcker till för att uppnå skälig levnadsnivå. Men även otillräcklig sjukpenning eller pension samt medicinska svårigheter kan vara beaktansvärda  orsaker. År 2011 fick 6,0 procent av befolkningen (18-64 år) socialbidrag (Socialstyrelsen). Det innebär en minskning sedan 1995 med siffran 9,9 procent och sedan 2006 med siffran 5,8 procent har andelen varit praktiskt taget konstant. I fast penningvärde har utbetalningarna minskat med  14,6 procent sedan 1995 men ökat med 17,9 procent efter 2006. Det är finanskrisens utbrott 2008 som påverkar.

Den genomsnittliga perioden med socialbidrag har ökat från 5,7 månader 1995 till 6,6 år 2011. År 2006 var den 5,7 månader. Det finns därför visst belägg för att regeringens politik varit oförmånlig för vissa grupper i form av längre bidragsperioder även om praktiskt taget inte fler personer behövt socialbidrag. Siffrorna för hela landet är dock alltför grova för att förklara varför det uppstod oroligheter i Stockholms förorter.

Stockholms statistikkontor har gjort en omfattande sammanställning av socialbidragen i staden och även med uppdelning på stadsdelar (pdf). Här framgår det att 1995 fick 9,5 procent av befolkningen socialbidrag. Siffran minskade till 5,7 procent 2006 och ytterligare ner till 3,3 procent 2012. Det verkar alltså inte finnas belägg för ökad social utsatthet i Stockholm som förklaring till upploppen.

Fattigdomen i form av behov av socialbidrag har minskat

Att utvecklingen varit den omvända i Husby skulle kunna vara teoretiskt möjligt. Men detta motsägs av att stadsdelsförvaltning 1 med 47 900 invånare som omfattar Akalla, Kista, Husby och Rinkeby redovisar liknande siffror (tab 44 o 43). Det första året är 2000 och då hade detta område1 en andel socialbidragstagare som uppgick till 24,7 procent. Den minskade till 15,4 procent 2006 och ytterligare till 10,2 procent 2012. I antal var det 11 189, 7 044 resp 4 880 personer som hade ekonomiskt bistånd. Den sociala utsattheten har alltså minskat kraftigt även under den borgerliga regeringsperioden i Husby med omnejd.

Av befolkningen i stförv 1 (Husby med omnejd) är 57 procent födda utomlands. Av socialbidragstagarna är 63 procent utlandsfödda. Det är alltså inte heller så att socialbidragsberoendet skulle ha koncentrerats till utlandsfödda och därför kunnat ge upphov till frustration och upploppsstämningar.

Så varför har det uppstått kravaller i Husby med omnejd? Det är en stadsdel där socialbidragsberoendet minskat med 59 procent på 12 år mot drygt 50 procent för hela Stockholm och ca 17 procent för hela Sverige (2000-2012). Talet om "ökade klyftor" stämmer dåligt med den faktiska utvecklingen på samma sätt som vänsterns ekonomiska förklaringar alltid tenderat att göra

Varför framstår 70-talet som präglat av svåra motsättningar gällande den ekonomiska fördelningen mellan  kapital och arbete? Hade vinsterna ökat och rullade sig kapitalisterna i pengar? Nej, förklaringen var då vänsterns aktivism med vilda strejker uppammade av marxistisk mytbildning om "utsugning". Nu håller ett nytt paradigm på att skapas av vänstern där sociala klyftor och etnicitetsbaserade svårigheter hålls fram i form av nya myter. Men bakom detta kan nu som då ligga aktivism som söker sig mer eller mindre våldsamma utlflöden.

[SSvD, J Norb, Arpi Lblogg] Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

9 Comments:

At 08 juni, 2013 16:39, Anonymous Anonym said...

Nu har nog inte den stenkastande 15 åringen dessa siffror i huvudet när han jagar upp polisen.
Men däremot bör Aftonbladet och andra hetsande medier kunna förses med siffror som visar utvecklingen.
Vad jag vill påpeka är att den relativa fattigdom som kan påvisas ofta innehåller nyanlända från länder med betydligt större fattigdom.
Man talar om den fattigaste 10 delen vilket är ca 400 000 personer(av vuxna). Om alla är nyanlända så har de max 10 år i Sverige.

 
At 08 juni, 2013 20:47, Blogger Nils Lindholm said...

!! Var det dom i Husby som eldade 'Husby-bilarna'?
Förstår att du ogillar 'relativ fattigdom' då FR förespråkar 'Inte svälta' som fattigdomsbegrepp.

 
At 09 juni, 2013 09:43, Anonymous Anonym said...

Vad är relativ fattigdom för en Somalisk invandrare som lyckas sända hem pengar till dem som hon lämnat kvar i Somalia?

 
At 09 juni, 2013 11:16, Blogger Thomas Gunnarson said...

Hur kommer det sig då att andelen låginkomsttagare ökar i landet.
Alltså de som har under 60% av medianinkomsten.
Från 12% av befolkningen för några år sedan till 14% idag...

Vad finns det för rörelser i inkomstligan..?
Ett jämnare läginkomstskikt och fler mycket välbärgade?
Hur går det för medelklassen, de svnska hantverkarna?

 
At 09 juni, 2013 15:28, Blogger Danne Nordling said...

Anonym 16:39, i princip är det riktigt att nyanlända fattiga utan tillräcklig utbildning kommer att öka andelen som ligger under 60 procent av medianinkomsten även om de får socialbidrag. Men ytterligare analys av hela problematiken behövs.

Nils Lindholm, du pekar på å ena sidan på att det kan ha varit utanförstående aktivister som kom till Husby för att ställa till upplopp och å andra sidan att ökad relativ fattigdom i Husby kan ha drivit fram kravaller.

Relativ fattigdom är ett problematiskt begrepp, som man inte ska ogilla på känslomässiga grunder. Sannolikt lägger de flesta in en absolut kvalitet i "fattigdom" även om ordet 'relativ' finns med som bestämning. Det kan leda tanken fel. Bättre vore att tala om "låg totalinkomst" eller liknande. Men även låg totalinkomst kan framstå som hög om man kan skicka hem pengar till Somalia.

Den avgörande frågan är dock huruvida en relativ försämring kan leda till upploppsstämningar. Marx menade att revolutionen skulle utbryta därför att proletariatet faktiskt "pauperiserades" - dvs fick det absolut sämre när produktionen gick till investeringar istället för konsumtion. Detta inträffade aldrig. Senare tiders vänster har därför gjort gällande att en ökad "relativ utsugning" skulle leda till revolution. Inte heller detta var korrekt enligt 70-talets erfarenheter. Men nu kanske en dålig relativ utveckling för socialsystemet kan bli en revoltförklaring?

Thomas Gunnarson, att andelen låginkomsttagare ökar tycks inte bero på att löneskillnaderna ökar. Det kan bero på att andelen med reavinster ökar vilket höjer medianinkomsten och ökar andelen som ligger under 60 procent av denna. Om så är fallet är detta en en dålig förklaring till uppkomsten av kravaller eftersom de boende i Husby knappast kan se de reavinstgynnade rulla sig i pengar.

En annan förklaring är att regeringens arbetslinje gjort att de som inte arbetar fått lägre sociala transfereringar. Om dessutom fler blivit arbetslösa hamnar fler under gränsen på 60 procent.

Det som talar emot denna förklaring är att andelen socialbidragstagare minskat - särskilt i Stockholm. Denna grupp ligger av allt att döma under 60-procentsgränsen. Kan det finnas en grupp däremellan som förklarar utvecklingen?

Och vad beror upploppen på i så fall?
/DNg

 
At 10 juni, 2013 03:25, Anonymous Anonym said...

I do not know whether it's just me or if everybody else experiencing issues with your site. It appears like some of the written text on your content are running off the screen. Can someone else please comment and let me know if this is happening to them too? This could be a issue with my web browser because I've had this happen previously.
Kudos

my webpage; Dragon City Cheat Engine

 
At 10 juni, 2013 23:07, Anonymous Anonym said...

@Kudos
Are you complaining that comments that are pure spam has been removed?

 
At 11 juni, 2013 03:23, Anonymous Anonym said...

Kan man tänka sig att det har med erkännande att göra. Något som inte bara handlar om ekonomi, utan huruvida man upplever sig vara önskad, sedd, uppmuntrad av och välkommen i det samhälle man lever i eller ej. Där ekonomisk standard förstås är en parameter (oavsett hur förändringarna gått upp eller ner de senaste åren - särdeles rika är de inte) men inte den enda.

 
At 11 juni, 2013 08:37, Anonymous Anonym said...

Är det samhället som bör få ett erkännande för sin frikostighet?

 

Skicka en kommentar

<< Home