Höjda skatter med avund(s)juka som motiv?
Skatterna skall höjas för att säkra välfärden, skriver Sahlin. Men att skatteintäkterna minskat beror på finanskrisen och inte på avsiktliga skattesänkningar. Argumentet för höjning håller inte. Motivet är sannolikt fördelningspolitisk avundsjuka.
Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin och den ekonomisk-politiske talesmannen Thomas Östros motiverar sitt partis skattehöjningsprogram idag 9/9 på DN-debatt. Detta har fått stor uppmärksamhet i pressen: AB, SvD, Expr. Rubriken i DN är "Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd". Är det verkligen detta som är motivet?
I artikeln skapar Mona Sahlin intrycket att skatterna inte räcker till. Men hon och Östros skriver:
"Skatteintäkterna har nu pressats ner till sådana nivåer att vi i Sverige inte kan upprätthålla kvaliteten i skolan och vården och behålla effektiva försäkringar som gör att människor snabbt kan ställa om vid arbetslöshet och sjukdom. Ska vi klara jobben, en bra skola och utbildning för våra unga och vården för våra sjuka och gamla, då kommer det att krävas ökade skatteintäkter."Men skatter och skatteintäkter är inte riktigt samma sak. Orsaken till att skatteintäkterna har sjunkit i relation till utgifterna i den offentliga sektorn är inte nödvändigtvis att skatterna sänkts. Så har förvisso skett och debattörerna anger en siffra på 80 mdr kr från Riksdagens utredningstjänst. Men om inte den ekonomiska krisen hade inträffat hade det offentliga underskottet i år på 2,3 procent istället varit ett överskott på 2 procent enligt KI (bloggartikel 28/8).
Trots skattesänkningar på 80 miljarder hade överskottet alltså varit 62 miljarder kronor enligt Konjunkturinstitutets beräkningar 2009. Att skatteintäkterna inte räcker till beror alltså på den ekonomiska krisen - inte på skattesänkningar. Mona Sahlin försöker utnyttja att krisen och skattesänkningarna uppträder samtidigt. Men det borde inte den välutbildade Thomas Östros skriva under på. Som motiv för skattehöjningar duger inte debattörernas resonemang. När konjunkturen blir bättre kommer skatteintäkterna att öka utan att skatterna höjs.
Så varför vill Socialdemokraterna införa en ny förmögenhetsskatt, progressiv fastighetsskatt över 4,5 mkr i taxvärde och en extra värnskatt över ca 80 000 kr/mån? Dessa tre skatter ger inte särskilt mycket pengar (mindre än 10 mdr kr). Det kan röra sig om 0,5 procent av den offentliga sektorns utgifter 2010 på 1 699 mkr. Så detta att "säkra jobb och välfärd" måste vara löst prat - i synnerhet som författarna låter bli att nämna någon siffra!
Nej, motivet för skattehöjningarna är mest fördelningspolitiskt. Man är avundsjuk för att den borgerliga regeringens skattesänkningar inräknat avskaffad förmögenhetsskatt och kommunaliserad fastighetsskatt inte gått till största delen till de lågavlönade. Grunden för detta missnöje är en ny fördelningspolitisk analys från Riksdagens utredningstjänst som inte kan hittas på nätet. Dessutom verkar det som att man räknar in att jobbskatteavdraget inte går till pensionärerna som ett allmänt fördelningsproblem.
Men det hade varit destruktivt att behålla den gamla förmögenhetsskatten som alla smarta kapitalägare kunde skatteplanera emot. Och fastighetsskatten hade fortfarande underliga effekter som krävde en reform. Den gjordes dock inte så smart av regeringen.
Att nu avisera en extra värnskatt på höga inkomster sänder en negativ signal till dem som vill utbilda och förkovra sig. Är det bra för att säkra jobben i svenska exportföretag? Författarna säger samtidigt att Sverige behöver "ökade investeringar i kunskap och forskning för att långsiktigt höja vår globala konkurrenskraft och skapa fler jobb". Var finns konsekvensen i Sahlin/Östros' resonemang?
Enligt min mening vädjar debattörerna mest till gammal förtryckande och unken avundsjuka hos en del av väljarkåren. Problemet rent valtaktiskt är kanske att de flesta som är mottagliga för sådant redan röstar på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Läs även andra bloggares åsikter om skatter, skatt, Socialdemokraterna, Mona Sahlin, Thomas Östros, avund, avundsjuka, fördelningspolitik, arbetslöshet, välfärd, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: partipolitik vänster, skatter
posted by Danne Nordling @ 14:58
9 comments
.
9 Comments:
Det visar sig att Saez och Piketty hade delvis rätt när de ansåg att inkomstklyftorna hade ökat men Alan Reynolds fick rätt han med när han hävdade att Piketty/Saez forskning var missvisande när de tog med inkomster som pga av ändring i skattelagstiftningen ändrats från bolagsinkomst till privatinkomst, Subschapter S aktiebolag.
Det innebär att inkomst ojämlikheten skapats av den överst 1 %, inte som Saez/Piketty hävdade för alla inom gruppen 10-20 % med högsta inkomster.
Därmed faller hela deras argumentation för en kraftig höjning av marginalskatterna på inkomster inom de två översta kvartilerna. Deras slutsatser för politiska ändring av västvärldens beskattningssystem bort från den nuvarande utvecklingen mot allt plattare skatter till en nivå kring 1970 med marginalskatter på upp till 80 % i de översta två kvartilerna. Så går det när man slarvar med sina fakta!
Mona Sahlin talar alltså mot bättre vetande eller så är det som du skriver ren och skär populistisk avundsjuka.
+++++++++++++++++++++++++
Från bloggen Marginal Revolution "Recent trends in top income shares"
http://www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2009/09/recent-trends-in-top-income-shares.html
"You may recall that some time ago Alan Reynolds (Reynolds responds here) challenged the results of Piketty and Saez on rising income inequality in the United States.
There has now been a systematic look at biases in the data, with the goal being to reconcile data from the Current Population Survey with IRS measurements. Burkhauser, Feng, Jenkins and Larrimore report their results."
Väl talat. Dessutom kan man fråga sig om våra kära, dyra "effektiva" försäkringar verkligen "gör att människor snabbt kan ställa om vid arbetslöshet och sjukdom". Vad jag vet är resultaten för dessa program under socialdemokraternas tid vid makten snarast mycket nedslående.
Den positiva synvinkeln på detta förslag är att vänstern verkar hänvisad till allmän kverulans med lite smak av rättshaveri.
Ett mer intressant synsätt än vänsterns kan härledas ur ECB working paper 242, där man kan se att Sverige med en offentlig sektor av samma effektivitet som Luxemburg, USA eller Japan skulle kunna erbjuda oförändrade tjänster till ungefär halva kostnaden.
Man borde alltså snarare än subventionerad skräpmat a la (s) erbjuda svensk offentlig sektor en effektiv diet med träningsprogram.
Och nu är äntligen den borttappade sedelpressen upphittad i en skrivbordslåda hos Borg.
Helt nysmörjd kommer den pressa dygnet runt och budget underskottet når nya oanade höjder.
Halleluja.
"Enligt min mening vädjar debattörerna mest till gammal förtryckande och unken avundsjuka hos en del av väljarkåren."
Har du något vetenskapligt stöd för det påståendet, eller är det dina fördomar som spelar fritt?
"Skattebetalare", ja det är nog sedelpressen som han hittat snarare än det "extra utrymme" som han diffust hänvisade till efter budgetförhandlingarna. Sedan är det en annan fråga vad det kan ha för effekt på Sveriges ekonomi. Om effekten bara blir att det motverkar tidigare "credit crunch" kommer påverkan på inflationen att bli begränsad. Det intressanta är på ett års sikt hur valdebatten påverkas. Kommer Östros att fördöma den ofinansierade stabiliseringspolitiken?
Anonym, att mitt slutomdöme var en subjektiv bedömning framgick väl ganska tydligt? Som grund för detta hade jag att det statsfinansiella argumentet var falskt. Dessutom var skattehöjningarna riktade mot "de rika".
Någon saklig motivering för denna inriktning fanns inte i artikeln. Och jag har inte sett någon annan argumentation som skulle motivera behovet av en förmögenhetsskatt och en extra marginalskatt med kontingenta skäl. S har t ex inte någon filosofisk rättviseteori som de skulle kunna grunda sin inriktning på.
Om S ändå vill ge sig på dessa grupper måste det sannolika skälet vara en spekulation i att uppnå ett försteg i opinionsarbetet. De partiaktiva som "inte känner igen sitt parti" och anklagar Sahlin för "högeravvikelse" skulle få se att så var det inte. De som är benägna att hänge sig åt avundsjuka skulle få se att S minsann ville försämra för de "de rika".
Men en opinionsundersökning av skatteattityderna skulle naturligtvis ha varit bättre som grund.
/DNg
En komplettering: Skattehöjningarna kan uppskattas till maximalt drygt 6 mdr kr.
Den extra marginalskatten vid en miljon ger kanske 1,5 mdr kr 2010 (enl DI 1,2 för senaste taxering). Därtill kommer en liten intäkt från den extra fastighetsskatten. Den största intäkten kommer från den nya förmögenhetsskatten (fösk).
När fösk avskaffades 2007 var prognosen 3,6 mdr kr i intäkt. Nu vill S höja "golvet" från 1,5 till 2 mkr resp 3 till 4 mkr för gifta. Samtidigt har taxvärdena ökat en del. Jag tror att fösk ger högst 4 mkr.
De föreslagna skattehöjningarna kan knappast bli större än drygt 6 mdr kr. Det räcker inte långt för alla reformer som utlovas.
/DNg
Contra har beräknat de budgetmässiga effekterna av sosseförslagen om höjda skatter.
Enligt SCB har vi 36 028 personer med inkomster över 1 miljon. Deras sammanlagda inkomst är 22 niljarder och på det beloppet betalar de redan nu 13 miljarder i skatt.
Om man nu höjer deras skatt från 58 till 63 procent av inkomsten får staten in 1,1 miljarder och går man ända upp till 98 procent teoretisk blir det 8,8 niljarder.
Det säger sig självt att socialdemokraterna måste försvara effekterna av en sådan skattepolitik,
Vi har i landet 5000 villor med med taxeringsvärde över 6 miljoner.
Att dubbla deras fastighetsskatt, vilket i sig leder till orimliga marginaleffekter, skulle ge 500 miljoner i statsinkomster.
Deras förslag är förstås löjliga och äre avsedda väcka avundsjuka med motiv att man ska vara solidarisk.
Det går inte klara välfärden med sånt.
Vad som verkligen skulle ingbringa ökade statliga skatteintäker är att ta bort jobbskatteavdrag och adra stimulaseffekter.
Det rör sig om 80 miljarder.
Det är vad kompisen Ohly vill!
/Per Fredö
"..Det visar sig att Saez och Piketty hade delvis rätt när de ansåg att inkomstklyftorna hade ökat men Alan Reynolds fick rätt han med när han hävdade att Piketty/Saez forskning var missvisande när de tog med inkomster som pga av ändring i skattelagstiftningen ändrats från bolagsinkomst till privatinkomst, Subschapter S aktiebolag.
.."
Visst är det oerhört intressant och upplysande?
Vad hade Freud sag om saken? :)
Skicka en kommentar
<< Home